Får Materazzi en återupprättelse a la 2006?
Svårt att hinna med allt nu. Otroligt mycket. För varje dum grej jag blir klar med verkar det komma upp två nya från ingenstans. Lidande blir i första hand den här bloggen.
Bara att bita ihop till efter midsommar, då brukar allt lugna ner sig. Och nu har dessutom nedräkningen till Teneriffa och två veckor utan att lyfta ett finger börjat. Känns förbannat bra.
***
Att Cannavaro missar EM är naturligtvis ett gigantiskt avbräck för Italien. 34-åringen hade ett rätt svajigt fjolår i Real, men den här säsongen har han åter varit i gammalt gott slag - vilket med hans mått betyder världens bäste mittback - och kommer därför att saknas oerhört av Buffon & co i den italienska backlinjen.
Jag skulle förstås - som vissa andra - kunna hävda att det här kanske är precis vad Italien behöver. En rejäl kris precis innan som både skakar om och svetsar samman laget, precis som inför VM 2006.
Fast då skulle jag - som vissa andra - inte veta vad jag pratade om.
De som menar att Italien vann VM tack vare kriserna innan är bara delvis rätt ute. Naturligtvis berodde framgångarna mest av allt på alla stjärnor som alla lyckades leverera vid exakt rätt tidpunkt.
Och ingen lyste klarare än Fabio Cannavaro.
Han var fullständigt magnifik turneringen igenom. Insatsen mot Tyskland i semifinalen har redan tagit smått mytiska proportioner, många menar att det är den bästa match som någon fotbollsspelare någonsin spelat (personligen tycker jag att han var minst lika bra mot Australien i åttondelen, men det var såklart mot en annan typ av motstånd.). Som lagets kapten och ledstjärna var han dessutom en av de starkast bidragande orsakerna till att det bespottade Italien kunde resa sig ur askan, enas som grupp och vända alla sina svagheter till styrkor.
Man behöver inte vara indian för att se tecknen i skyn: Italien kommer att få det fruktansvärt tungt utan honom.
Den ende som nog ler lite i hemlighet är förmodligen Marco Materazzi. Mycket tyder på att han hade blivit petad om truppen varit intakt, nu får han istället chansen att spela ordinarie och göra en återupprättelse a la 2006.
Frågan är bara om han grejar det. Jag, Donadoni och alla som sett honom spela den gångna säsongen tvivlar.
***
Efter att ha sett Mourinhos första presskonferens som Intertränare går det åtminstone med lätthet att konstatera en sak: karln är ett språkgeni. Vilken otrolig italienska för att bara ha läst språket i ett par månader (själv säger han att det bara är tre veckor, men det kan väl ändå inte vara möjligt?)! Nästan så att man själv ligger i lä.
Kan han uträtta sådana förbättringar även med Inter blir det här nog ett roligt år trots allt.
***
Viktig bortaseger i F18-serien i lördags. Att slå duktiga och svårspelade Skå ute på Ekerö innebar inte bara tre poäng utan även att vi kunde ta tag i serien igen och bryta den miniversion av negativa trend vi varit inne i på slutet. Befriande, inte minst för mig och Grandmaster R, som jublade som två åsnor ute vid sidlinjen vid varje mål.
Själva matchen var jämn men hela tiden vår, undantaget en svår period mellan matchminut 20-35 som avslutades med att hemmalaget fick en feldömd straff och kvitterade. Hade de fått rida vidare på den vågen kunde något möjligen slutat annorlunda, men ett supermål av Super-Felle (tokhyllad av den lokala pressen efteråt) bara minuten senare gav oss tillbaka initiativet och därefter var det inget snack om saken.
Ikväll hoppas jag att vi kan slutföra jobbet hemma mot Boo FF. Sista matchen innan sommaruppehållet, vinner vi går vi till halvtidsvila som serieledare och sånt är naturligtvis psykologiskt viktigt. Saker och ting ser bra ut, men det gjorde de å andra sidan även mot Vaxholm så jag tar inte ut någonting i förskott.
Det blir spännande.
***
För övrigt vill ni inte missa Assyriska-Åtvidarberg imorgon, där jag väljer och delar ut pris till matchens lirare.
Om någon undrar blir det Martin Åslund.
Bara att bita ihop till efter midsommar, då brukar allt lugna ner sig. Och nu har dessutom nedräkningen till Teneriffa och två veckor utan att lyfta ett finger börjat. Känns förbannat bra.
***
Att Cannavaro missar EM är naturligtvis ett gigantiskt avbräck för Italien. 34-åringen hade ett rätt svajigt fjolår i Real, men den här säsongen har han åter varit i gammalt gott slag - vilket med hans mått betyder världens bäste mittback - och kommer därför att saknas oerhört av Buffon & co i den italienska backlinjen.
Jag skulle förstås - som vissa andra - kunna hävda att det här kanske är precis vad Italien behöver. En rejäl kris precis innan som både skakar om och svetsar samman laget, precis som inför VM 2006.
Fast då skulle jag - som vissa andra - inte veta vad jag pratade om.
De som menar att Italien vann VM tack vare kriserna innan är bara delvis rätt ute. Naturligtvis berodde framgångarna mest av allt på alla stjärnor som alla lyckades leverera vid exakt rätt tidpunkt.
Och ingen lyste klarare än Fabio Cannavaro.
Han var fullständigt magnifik turneringen igenom. Insatsen mot Tyskland i semifinalen har redan tagit smått mytiska proportioner, många menar att det är den bästa match som någon fotbollsspelare någonsin spelat (personligen tycker jag att han var minst lika bra mot Australien i åttondelen, men det var såklart mot en annan typ av motstånd.). Som lagets kapten och ledstjärna var han dessutom en av de starkast bidragande orsakerna till att det bespottade Italien kunde resa sig ur askan, enas som grupp och vända alla sina svagheter till styrkor.
Man behöver inte vara indian för att se tecknen i skyn: Italien kommer att få det fruktansvärt tungt utan honom.
Den ende som nog ler lite i hemlighet är förmodligen Marco Materazzi. Mycket tyder på att han hade blivit petad om truppen varit intakt, nu får han istället chansen att spela ordinarie och göra en återupprättelse a la 2006.
Frågan är bara om han grejar det. Jag, Donadoni och alla som sett honom spela den gångna säsongen tvivlar.
***
Efter att ha sett Mourinhos första presskonferens som Intertränare går det åtminstone med lätthet att konstatera en sak: karln är ett språkgeni. Vilken otrolig italienska för att bara ha läst språket i ett par månader (själv säger han att det bara är tre veckor, men det kan väl ändå inte vara möjligt?)! Nästan så att man själv ligger i lä.
Kan han uträtta sådana förbättringar även med Inter blir det här nog ett roligt år trots allt.
***
Viktig bortaseger i F18-serien i lördags. Att slå duktiga och svårspelade Skå ute på Ekerö innebar inte bara tre poäng utan även att vi kunde ta tag i serien igen och bryta den miniversion av negativa trend vi varit inne i på slutet. Befriande, inte minst för mig och Grandmaster R, som jublade som två åsnor ute vid sidlinjen vid varje mål.
Själva matchen var jämn men hela tiden vår, undantaget en svår period mellan matchminut 20-35 som avslutades med att hemmalaget fick en feldömd straff och kvitterade. Hade de fått rida vidare på den vågen kunde något möjligen slutat annorlunda, men ett supermål av Super-Felle (tokhyllad av den lokala pressen efteråt) bara minuten senare gav oss tillbaka initiativet och därefter var det inget snack om saken.
Ikväll hoppas jag att vi kan slutföra jobbet hemma mot Boo FF. Sista matchen innan sommaruppehållet, vinner vi går vi till halvtidsvila som serieledare och sånt är naturligtvis psykologiskt viktigt. Saker och ting ser bra ut, men det gjorde de å andra sidan även mot Vaxholm så jag tar inte ut någonting i förskott.
Det blir spännande.
***
För övrigt vill ni inte missa Assyriska-Åtvidarberg imorgon, där jag väljer och delar ut pris till matchens lirare.
Om någon undrar blir det Martin Åslund.
Kommentarer
Trackback