Inget epitet man skojar bort i första taget
Kö vid bensinpumpen på Shell Globen imorse. Klockan 05:30!
Sover inte folk längre?
***
Det jobbiga med ironiska mustascher verkar vara att man först bara står ut med dom för konstens skull, sedan lär man sig leva med dom och till sist börjar man se dom som en del av sig själv och därmed också uppskatta dom.
Det stadiet har jag hamnat i. Nu funderar jag helt allvarligt på att låta skiten sitta kvar.
Och jag vet att det egentligen är så in i helvete fel att det inte finns.
Jag menar...hallå? Anders Eklund. Josef Fritzl. Det våras inte direkt för mustaschbärare i dagens läge. Dessutom ÄR det inte snyggt, jag är högst medveten om att det rör sig om någon sorts manipulerad hjärnimpuls som gör sitt bästa för att tala om att jag ska älska mig själv såsom jag är.
Och jag köper det! Fast...jag gör ju ändå inte det.
Men vafan, lyssna på det här: jag blir kallad Zorro på jobbet.
Bara det gör hela grejen värd besväret.
***
Hammarbybloggen börjar alltmer framstå som sportjournalistikens svar på Magnus Betnér. Alltid jättearg på något.
***
Onekligen en rätt spännande meny igår:
Frukost: en halv skinkbit som legat på en fralla jag vägrade äta eftersom den påminde om ett sämre avsnitt av "Hänt i veckan"
Lunch: En tung, svettig Calzone med extra salami och lök.
Middag: ett halvt paket Läkerol i bilen på väg till träningen.
Ännu en av de där dagarna som hade fått vilken dietist som helst att vilja spärra in mig.
***
Sjukt sugen på en Hummingbird just idag. Har varit en gammal dröm att äga en hur länge som helst, men av någon anledning har det aldrig blivit av. Förr om åren kändes den nätta lilla prislappen på knappt 25 000 som ett hinder, men nu är det mer det att jag knappt hinner med musiken alls längre som gör att jag tvekar. Studion är mer eller mindre nedlagd i brist på tid, och för några få låtskrivarsessioner eller lite hobbyspelande på kvällarna känns det inte riktigt värt pengarna. Har trots allt redan en rätt bra uppsättning gitarrer som det är.
Fast fan, idag kliar det mer än lovligt i fingrarna. Och den där kollibrin är verkligen sanslöst vacker.
Kanske nästa månad.
***
Helgen ser ut att bli relativt lugn, och det var fanimig på tiden! Kvalitetstimmar med nära och kära är sannerligen inget man är bortskämd med.
Ikväll hittar ni mig på Jimmys Steakhouse - stamhaket på Söööder - firandes nytaget körkort med Emelie och hennes familj. Innan dess väntar överläggningar med Grandmaster R, aka Fabio, och lite sansat laborerande med startelvor inför morgondagen. En skön kväll.
Imorgon är den enda inplanerade grejen dagtid är att försöka hitta mitt pass som jag så mystiskt verkar ha förlagt sedan Hollandslägret. Börjar bli bråttom med tanke på den stundande Teneriffaresan. Kvällen ägnar jag åt fotbollsmatch till vilken vissa envisa rykten gör gällande att det kommer bli trångt på VIP-läktaren.
Söndag blir det visserligen jobb - det blir det alltid på söndagar - men om inget oförutsett inträffar ser det inte ut som att jag kommer behöva avlida av stress direkt.
På förhand helt klart godkänt.
***
Zorro. Inget epitet man skojar bort i första taget.
En riktigt skön filur, det är vad han är.
***
Och det får mig även osökt att tänka på detta.
Här pratar vi nostalgi på hög nivå, mina vänner! Nästan så att man blir tårögd.
***
Och titta, jag lyckades nästan skriva ett helt inlägg utan att nämna att Inter spelar ödesmatch mot Parma i övermorgon.
Helvete vad nervös jag är.
Sover inte folk längre?
***
Det jobbiga med ironiska mustascher verkar vara att man först bara står ut med dom för konstens skull, sedan lär man sig leva med dom och till sist börjar man se dom som en del av sig själv och därmed också uppskatta dom.
Det stadiet har jag hamnat i. Nu funderar jag helt allvarligt på att låta skiten sitta kvar.
Och jag vet att det egentligen är så in i helvete fel att det inte finns.
Jag menar...hallå? Anders Eklund. Josef Fritzl. Det våras inte direkt för mustaschbärare i dagens läge. Dessutom ÄR det inte snyggt, jag är högst medveten om att det rör sig om någon sorts manipulerad hjärnimpuls som gör sitt bästa för att tala om att jag ska älska mig själv såsom jag är.
Och jag köper det! Fast...jag gör ju ändå inte det.
Men vafan, lyssna på det här: jag blir kallad Zorro på jobbet.
Bara det gör hela grejen värd besväret.
***
Hammarbybloggen börjar alltmer framstå som sportjournalistikens svar på Magnus Betnér. Alltid jättearg på något.
***
Onekligen en rätt spännande meny igår:
Frukost: en halv skinkbit som legat på en fralla jag vägrade äta eftersom den påminde om ett sämre avsnitt av "Hänt i veckan"
Lunch: En tung, svettig Calzone med extra salami och lök.
Middag: ett halvt paket Läkerol i bilen på väg till träningen.
Ännu en av de där dagarna som hade fått vilken dietist som helst att vilja spärra in mig.
***
Sjukt sugen på en Hummingbird just idag. Har varit en gammal dröm att äga en hur länge som helst, men av någon anledning har det aldrig blivit av. Förr om åren kändes den nätta lilla prislappen på knappt 25 000 som ett hinder, men nu är det mer det att jag knappt hinner med musiken alls längre som gör att jag tvekar. Studion är mer eller mindre nedlagd i brist på tid, och för några få låtskrivarsessioner eller lite hobbyspelande på kvällarna känns det inte riktigt värt pengarna. Har trots allt redan en rätt bra uppsättning gitarrer som det är.
Fast fan, idag kliar det mer än lovligt i fingrarna. Och den där kollibrin är verkligen sanslöst vacker.
Kanske nästa månad.
***
Helgen ser ut att bli relativt lugn, och det var fanimig på tiden! Kvalitetstimmar med nära och kära är sannerligen inget man är bortskämd med.
Ikväll hittar ni mig på Jimmys Steakhouse - stamhaket på Söööder - firandes nytaget körkort med Emelie och hennes familj. Innan dess väntar överläggningar med Grandmaster R, aka Fabio, och lite sansat laborerande med startelvor inför morgondagen. En skön kväll.
Imorgon är den enda inplanerade grejen dagtid är att försöka hitta mitt pass som jag så mystiskt verkar ha förlagt sedan Hollandslägret. Börjar bli bråttom med tanke på den stundande Teneriffaresan. Kvällen ägnar jag åt fotbollsmatch till vilken vissa envisa rykten gör gällande att det kommer bli trångt på VIP-läktaren.
Söndag blir det visserligen jobb - det blir det alltid på söndagar - men om inget oförutsett inträffar ser det inte ut som att jag kommer behöva avlida av stress direkt.
På förhand helt klart godkänt.
***
Zorro. Inget epitet man skojar bort i första taget.
En riktigt skön filur, det är vad han är.
***
Och det får mig även osökt att tänka på detta.
Här pratar vi nostalgi på hög nivå, mina vänner! Nästan så att man blir tårögd.
***
Och titta, jag lyckades nästan skriva ett helt inlägg utan att nämna att Inter spelar ödesmatch mot Parma i övermorgon.
Helvete vad nervös jag är.
Kommentarer
Trackback