Seriös stalker-varning på honom nu
Divino i lördags var förstås fantastiskt.
Köksmästare Johan hade specialkomponerat en till stor del tryffelbaserad meny som fick alla vid bordet att gå ner i spagat. Bland de 11 överjävliga rätterna minns jag speciellt en "halstrad pilgrimsmussla med hemgjord pasta och tryffel" , en grym "carpaccio på havskräftor och gulbeta med mandelvinaigrette och getost" samt en sjukt god dessert kallad "variation på Domori choklad med hallon" . Hovmästare Micke hade satt ihop ett vinpaket till som var...ja, svinaktigt bra.
Lika väntat som angenämt, har man väl stigit innanför dörrarna till Perellis place på Karlavägen 28 sköter resten sig självt.
***
Har varit rätt tyst med Silly season-snack vad gäller Inter, vilket iofs är ett hälsotecken fast såklart samtidigt lite tråkigt. Sedan Rivas gick sönder och det konstaterats att han blir borta en längre tid har dock ryktena satt igång igen.
Av någon anledning har italienska tidningar fått för sig att Real Madrids Pepe är på gång över redan i januari och naturligtvis vore portugisen något av en drömvärvning. I mina öron låter det rätt osannolikt att det skulle bli så - inte bara med tanke på att spelaren har en övergångsklausul på 150 miljoner euro - men det känns samtidigt som lite för många röster på en gång för att vara helt taget ur luften. Vi får se.
En annan som ryktas vara på väg är den unge, argentiske mittfältaren Banega, ägd av Valencia men just nu i Athletico Madrid. Prislappen skulle vara ungefär 12 miljoner euro plus Hernan Crespo, som den här säsongen knappt fått någon speltid under Jose Mourinho. Det intressantaste med Banega är annars en annan grej: vid en eventuell övergång skulle han bli den första affären som Inters nye talangscout, en viss Diego Armando Maradona, ligger bakom.
Spännande.
***
Som om inte middagen vore nog bjuder lördagkvällen även på en oväntad twist, i form av del 3 i den här bloggens något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 och del 2 här).
Den här gången är det inte vilken dussinlirare som helst.
Mitt under middagen noterar vi en Volvo XC90 som med vissa besvär lyckas fickparkera mellan en taxi och en moppe precis utanför restaurangen på Karlavägen.
Dörrarna öppnas och ur kliver - Mats Sundin.
Mats-fucking-Sundin!
Med okänt damsällskap. Och en hund, typ en Jack Russel (ingen pytteliten sak alltså) som han bär under armen som om det vore en påse jordnötter.
Även jag, som annars inte bryr mig ett skvatt om käppakrig, badkarsbandy eller vad ni nu vill kalla sporten ishockey för, kan inte annat än känna stor respekt för den mannen och vad han har gjort för svensk idrott. Mats Sundin är en av de där få, speciella människorna som är större än sin egen sport. Vad mitt sällskap, alla medlemmar i en klassisk hockeyfamilj, tycker går inte att ta miste på.
De blir som galna.
Det okända damsällskapet kliver in i en intilliggande lägenhet, Mats Sundin tar en sväng med vovven längst Karlavägen (måste varit en syn att minnas för alla förbipasserande). En stund senare - utan att jag egentligen vet hur det gått till - sitter de båda i Divinos bar och dricker öl (Mats) respektive nåt annat svårt (det okäna damsällskapet).
Tillhör vanligtvis den passiva sorten vid dylika tillfällen - låt människorna vara, liksom - men kombinationen av alkohol och respekten jag faktiskt känner för mannen i fråga gör att det inte blir så den här gången. Känner mig tvungen att visa min uppskattning på något sätt och ber därför hovmästare Micke att få bjuda paret på drickat för, som jag uttrycker det, "hans insatser för Sverige genom tiderna"
Inga problem.
Mats tackar vänligt, dricker upp halva ölen, småpratar en stund och försvinner sedan in i en väntande taxi, ut i natten.
Och så var det med det.
***
Metros förstasida (förstasida!) igår:
DÄRFÖR SLUTAR BLONDIN-BELLA ATT BLOGGA.
Kan NÅGON snälla berätta för mig: vem frågade?
***
Söndagen spenderades mestadels på Älta IP med kvartsfinal i Sanktan mot Bollstanäs SK på programmet. Det blev vinst med 2-0 men det satt onödigt hårt inne och jag tror inte att någon var nöjd med något annat än semifinalplatsen efteråt. Bara att hoppas att krutet är torrare till imorgon, då åh-så-duktiga IFK Täby väntar på Kanalplan.
Och nog fan ska det vara det. Vi får tillbaka 3-4 spelare, vilket är positivt, och vi kommer att vara bättre taktiskt förberedda än någonsin tidigare inför en match, det ska jag se till.
Det här kan absolut gå vägen, men jag har samtidigt den största respekt för våra motståndare och vet att det blir tufft.
Avspark 20:00.
***
...och tror ni inte jag ser Tommy Boustedt igen på måndagen? Jojomensan, det fullkomligt dröser hockeylegendarer runt mig just nu. Längst Årstaviken under hundpromenaden som delar upp min arbetsdag kommer han plötsligt joggande, som från ingenstans. Iförd sedvanlig blå träningsoverall med de tre gula kronorna på bröstet, det karaktäristiskt blonda hårsvallet och med glasögon man bara kommer undan med om man jobbar eller har jobbat på TV3. Två svettdroppar glänser klädsamt i hans panna.
Det är 2 x Boustedt för min del nu, en i hemmiljö och en på jobbet.
Seriös stalker-varning på honom nu.
Eller mig.
***
Min IQ-broiler till lillebror önskar sig anabola stereoider i julklapp. Skön grej. Undrar hur man kommer undan med att ge bort en sån sak på familjejulklappsutdelningen efter Kalle Anka? Och hur populär man blir hos exempelvis mormor efter det?
Blir nog en inflyttningspresent till nya råtthålet istället.
Kanske vedträn till någon av de öppna spisarna?
***
Nu ska jag fixa nåt som heter "Knobibluuen" till Daniel Roos och hans bidrag till konditor-OS som går av stapeln i slutet av veckan. Vet inte riktigt hur det ska gå till än - ärligt talat har jag ingen aning om vad "Knobibluuen" är för någonting - men såna smådetaljer kan man inte hänga upp sig på. Bara att tugga i sig och köra på.
Vi hörs.
Köksmästare Johan hade specialkomponerat en till stor del tryffelbaserad meny som fick alla vid bordet att gå ner i spagat. Bland de 11 överjävliga rätterna minns jag speciellt en "halstrad pilgrimsmussla med hemgjord pasta och tryffel" , en grym "carpaccio på havskräftor och gulbeta med mandelvinaigrette och getost" samt en sjukt god dessert kallad "variation på Domori choklad med hallon" . Hovmästare Micke hade satt ihop ett vinpaket till som var...ja, svinaktigt bra.
Lika väntat som angenämt, har man väl stigit innanför dörrarna till Perellis place på Karlavägen 28 sköter resten sig självt.
***
Har varit rätt tyst med Silly season-snack vad gäller Inter, vilket iofs är ett hälsotecken fast såklart samtidigt lite tråkigt. Sedan Rivas gick sönder och det konstaterats att han blir borta en längre tid har dock ryktena satt igång igen.
Av någon anledning har italienska tidningar fått för sig att Real Madrids Pepe är på gång över redan i januari och naturligtvis vore portugisen något av en drömvärvning. I mina öron låter det rätt osannolikt att det skulle bli så - inte bara med tanke på att spelaren har en övergångsklausul på 150 miljoner euro - men det känns samtidigt som lite för många röster på en gång för att vara helt taget ur luften. Vi får se.
En annan som ryktas vara på väg är den unge, argentiske mittfältaren Banega, ägd av Valencia men just nu i Athletico Madrid. Prislappen skulle vara ungefär 12 miljoner euro plus Hernan Crespo, som den här säsongen knappt fått någon speltid under Jose Mourinho. Det intressantaste med Banega är annars en annan grej: vid en eventuell övergång skulle han bli den första affären som Inters nye talangscout, en viss Diego Armando Maradona, ligger bakom.
Spännande.
***
Som om inte middagen vore nog bjuder lördagkvällen även på en oväntad twist, i form av del 3 i den här bloggens något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 och del 2 här).
Den här gången är det inte vilken dussinlirare som helst.
Mitt under middagen noterar vi en Volvo XC90 som med vissa besvär lyckas fickparkera mellan en taxi och en moppe precis utanför restaurangen på Karlavägen.
Dörrarna öppnas och ur kliver - Mats Sundin.
Mats-fucking-Sundin!
Med okänt damsällskap. Och en hund, typ en Jack Russel (ingen pytteliten sak alltså) som han bär under armen som om det vore en påse jordnötter.
Även jag, som annars inte bryr mig ett skvatt om käppakrig, badkarsbandy eller vad ni nu vill kalla sporten ishockey för, kan inte annat än känna stor respekt för den mannen och vad han har gjort för svensk idrott. Mats Sundin är en av de där få, speciella människorna som är större än sin egen sport. Vad mitt sällskap, alla medlemmar i en klassisk hockeyfamilj, tycker går inte att ta miste på.
De blir som galna.
Det okända damsällskapet kliver in i en intilliggande lägenhet, Mats Sundin tar en sväng med vovven längst Karlavägen (måste varit en syn att minnas för alla förbipasserande). En stund senare - utan att jag egentligen vet hur det gått till - sitter de båda i Divinos bar och dricker öl (Mats) respektive nåt annat svårt (det okäna damsällskapet).
Tillhör vanligtvis den passiva sorten vid dylika tillfällen - låt människorna vara, liksom - men kombinationen av alkohol och respekten jag faktiskt känner för mannen i fråga gör att det inte blir så den här gången. Känner mig tvungen att visa min uppskattning på något sätt och ber därför hovmästare Micke att få bjuda paret på drickat för, som jag uttrycker det, "hans insatser för Sverige genom tiderna"
Inga problem.
Mats tackar vänligt, dricker upp halva ölen, småpratar en stund och försvinner sedan in i en väntande taxi, ut i natten.
Och så var det med det.
***
Metros förstasida (förstasida!) igår:
DÄRFÖR SLUTAR BLONDIN-BELLA ATT BLOGGA.
Kan NÅGON snälla berätta för mig: vem frågade?
***
Söndagen spenderades mestadels på Älta IP med kvartsfinal i Sanktan mot Bollstanäs SK på programmet. Det blev vinst med 2-0 men det satt onödigt hårt inne och jag tror inte att någon var nöjd med något annat än semifinalplatsen efteråt. Bara att hoppas att krutet är torrare till imorgon, då åh-så-duktiga IFK Täby väntar på Kanalplan.
Och nog fan ska det vara det. Vi får tillbaka 3-4 spelare, vilket är positivt, och vi kommer att vara bättre taktiskt förberedda än någonsin tidigare inför en match, det ska jag se till.
Det här kan absolut gå vägen, men jag har samtidigt den största respekt för våra motståndare och vet att det blir tufft.
Avspark 20:00.
***
...och tror ni inte jag ser Tommy Boustedt igen på måndagen? Jojomensan, det fullkomligt dröser hockeylegendarer runt mig just nu. Längst Årstaviken under hundpromenaden som delar upp min arbetsdag kommer han plötsligt joggande, som från ingenstans. Iförd sedvanlig blå träningsoverall med de tre gula kronorna på bröstet, det karaktäristiskt blonda hårsvallet och med glasögon man bara kommer undan med om man jobbar eller har jobbat på TV3. Två svettdroppar glänser klädsamt i hans panna.
Det är 2 x Boustedt för min del nu, en i hemmiljö och en på jobbet.
Seriös stalker-varning på honom nu.
Eller mig.
***
Min IQ-broiler till lillebror önskar sig anabola stereoider i julklapp. Skön grej. Undrar hur man kommer undan med att ge bort en sån sak på familjejulklappsutdelningen efter Kalle Anka? Och hur populär man blir hos exempelvis mormor efter det?
Blir nog en inflyttningspresent till nya råtthålet istället.
Kanske vedträn till någon av de öppna spisarna?
***
Nu ska jag fixa nåt som heter "Knobibluuen" till Daniel Roos och hans bidrag till konditor-OS som går av stapeln i slutet av veckan. Vet inte riktigt hur det ska gå till än - ärligt talat har jag ingen aning om vad "Knobibluuen" är för någonting - men såna smådetaljer kan man inte hänga upp sig på. Bara att tugga i sig och köra på.
Vi hörs.
Ett inlägg för Göken
En månad och en dag efter mitt senaste inlägg slår jag till igen. Ber alla besvikna (ni är nog inte speciellt många, men ändå) läsare om ursäkt för den långa frånvaron och tänkte därför börja med att ge er den förklaring ni antagligen tycker att jag är skyldig er.
Så här är det: tre saker har gjort att jag inte haft tid att underhålla den här sidan i den mån jag önskat:
- En segdragen förhandlingsprocess om lokalbyte på jobbet har gjort att jag inte kunnat skriva något här på arbetstid (det blir för övrigt av, vi flyttar till nya, jävligt fräscha lokaler i månadsskiftet. Nytändning och personlig utvecklig för endast 60 papp mer hyra i månaden. Vilket kap!).
- Hemsidan på jobbet som jag varit tvungen att få i acceptabelt skick på väldigt kort tid. Mer om det lite längre ner.
- Ett ännu så länge superhemligt skrivprojekt (nej, jag ska inte ge ut nån jävla deckare) som upptagit all annan ledig tid.
Nu är jag dock i fas på alla punkter utom den sista så nu kör vi så det ryker igen - ett tag till.
***
Fast nu när till och med Göken vet att jag bloggar finns det liksom ingen återvändo längre. Nu MÅSTE jag skriva och uppdatera frekvent.
Fan.
Som ni ser är det här inlägget tillägnat honom. Inte bara för att jag lovade det, utan för att han är ännu en i raden av alla gamla vänner som jag skulle vilja träffa så väldigt mycket oftare än jag gör men aldrig hinner.
Sånt känns i själen men kan inte hjälpas.
***
...har för övrigt hör att man kan få sparken av att blogga på arbetstid.
Looser.
***
Kvartsfinal i Sanktan på söndag och problemen har redan börjat hopa sig. Jobb, benhinnor, innebandy (?) och en tysk porrfilmsinspelning sätter stopp för några givna startspelare, men med guds hjälp och en tandborste ska det nog kunna gå vägen den här gången också.
Jag tror ärligt att vi tar hem hela skiten.
***
Är det inte att ta journalistiken tillbaks till någonstans på 20-talet när Aftonbladet frågar en till Sverige nyanländ Cristiano Ronaldo vad han har för förväntningar på - de svenska tjejerna?
Och så undrar journalister varför samhället inte ger media mer respekt.
***
Får passa på att gratulera min lillebror som nu, redan vid 25 års ålder, bestämt sig för att flytta hemifrån. Champagnekorkarna smäller nog fortfarande hemma hos mamsen och pappsen.
Första lyan? Ett sunkigt råtthål på 168 kvadratmeter med inte en utan två öppna spisar (varav en i sovrummet, skyhög stekarfaktor!), en bakgård med porlande bäck (!) och ett tvåbilsgarage. Stackarn, det måste bryta mot varenda en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter.
Hur länge står han ut?
***
Hemsidan ja. Nya versionen äntligen uppe på nätet, vad tycks? Fortfarande under major konstruktion men enligt min bedömning ändå i så pass acceptabelt skick att den funkar att ha ute. Varje dag utan en hemsida betyder förlorade PR-inkomster, bättre att ha en halvfärdig på plats än ingenting.
Innehållsmässigt är det jag som skrivit alla texter (är speciellt nöjd med den om vår "miljöpolicy", som mellan er och mig är rent skitsnack) och det mesta av designen. Tycker inte att jag har något att skämmas för på den punkten.
Kommentera gärna!
***
...jag tippar på en månad, sen dränker han sig i den porlande bäcken.
***
Appropå Ronaldo och appropå journalistik: känns det inte litegrann som att man hoppar över att läsa artiklar med rubriker av typen "SÅ SKA PETTER HANSSON STOPPA RONALDO" ?
Jag menar...nånstans känns det som att alla förstår innehållet i en sådan ändå inte kommer korrespondera med verkligeheten något vidare värst bra.
Vad som än står.
***
Otroligt glädjande att lyssna på Oasis nya album,"Dig out your soul", som damp ner i brevlådan igår. Känns ungefär 1000 gånger intressantare än föregångaren "Don't believe the truth" som så här i efterhand, med några få undantag, känns mer än lovligt tråkig med Oasismått mätt.
Framför allt känns det jävligt bra producerat. Ljudbilden är en fröjd för alla musikeröron med små detaljer här och där som är omöjliga att höra på youtubeversionerna men som garanterat kommer att bidra till ökad livslängd. Spår 1-7 är världsklass rakt igenom och det känns förbannat bra.
Kul också att det blivit väl så mottaget av kritikerna som det blivit. Av alla utom av de stora kvällstidningarna alltså, där det verkar vara förbjudet att hylla Oasis om man vill behålla någorlunda cred på redaktionerna. Signaturen "Shejken" på OG:s läsarforum har en intressant anekdot i just det ämnet:
"Snackade med en bekant vars storebrorsa jobbar på Expressen. Bad honom ringa o kolla varför dom inte recenserat Dig Out Your Soul.
Sjuk grej. Hans brorsa berättade att dom hade en relativt ny skribent där som fått "äran" att recensera skivan. Tydligen hade han sönderhyllat DOYS och gett den 5 av 5 getingar. De andra mupparna på tidningen hade då gått ut och sagt att dom inte kan ge skivan så högt betyg. Inte för att den är dålig, utan för att det är Oasis. De bestämde sig därför för att vänta med recensionen, och se vad resterande indie-shitheads-journalister i Sverige ger skivan.
Så förvänta er en snabbrecension av Nunstedt imorgon. 3 av 5. "
Har absolut ingen aning om historien är sann eller inte (antagligen inte) men en intressant historia är det onekligen.
***
Imorgon måste jag avsluta den svåra höstgarderobshoppingen jag påbörjade förra veckan. Ett par jeans från Gate One, två tröjor från Tiger och en underbart divig Natotröja från Hugo Bossaffären på Åhléns kommer man inte direkt långt på. Imorgon blir det Armani samt Hugo Bossaffären på Birger Jarlsgatan som intas, vill ni mig något är det där ni kan hitta mig.
Att jag kommer få leva på vatten och bröd i ett halvår känns som smällar man får ta.
***
Vatten och bröd är det dock inte tal om senare på lördagskvällen. Då är det istället besök på Divino, stans i särklass bästa restaurang, som gäller. Brukar begränsa besöken dit till ungefär en gång i halvåret för att det ska bli så högtidligt som möjligt, ser verkligen fram emot varje gång som ett barn ser fram emot julafton. Ni som inte varit där ännu bör ändra på den saken så fort som bara möjligt.
Tro mig, det är värt det.
Så här är det: tre saker har gjort att jag inte haft tid att underhålla den här sidan i den mån jag önskat:
- En segdragen förhandlingsprocess om lokalbyte på jobbet har gjort att jag inte kunnat skriva något här på arbetstid (det blir för övrigt av, vi flyttar till nya, jävligt fräscha lokaler i månadsskiftet. Nytändning och personlig utvecklig för endast 60 papp mer hyra i månaden. Vilket kap!).
- Hemsidan på jobbet som jag varit tvungen att få i acceptabelt skick på väldigt kort tid. Mer om det lite längre ner.
- Ett ännu så länge superhemligt skrivprojekt (nej, jag ska inte ge ut nån jävla deckare) som upptagit all annan ledig tid.
Nu är jag dock i fas på alla punkter utom den sista så nu kör vi så det ryker igen - ett tag till.
***
Fast nu när till och med Göken vet att jag bloggar finns det liksom ingen återvändo längre. Nu MÅSTE jag skriva och uppdatera frekvent.
Fan.
Som ni ser är det här inlägget tillägnat honom. Inte bara för att jag lovade det, utan för att han är ännu en i raden av alla gamla vänner som jag skulle vilja träffa så väldigt mycket oftare än jag gör men aldrig hinner.
Sånt känns i själen men kan inte hjälpas.
***
...har för övrigt hör att man kan få sparken av att blogga på arbetstid.
Looser.
***
Kvartsfinal i Sanktan på söndag och problemen har redan börjat hopa sig. Jobb, benhinnor, innebandy (?) och en tysk porrfilmsinspelning sätter stopp för några givna startspelare, men med guds hjälp och en tandborste ska det nog kunna gå vägen den här gången också.
Jag tror ärligt att vi tar hem hela skiten.
***
Är det inte att ta journalistiken tillbaks till någonstans på 20-talet när Aftonbladet frågar en till Sverige nyanländ Cristiano Ronaldo vad han har för förväntningar på - de svenska tjejerna?
Och så undrar journalister varför samhället inte ger media mer respekt.
***
Får passa på att gratulera min lillebror som nu, redan vid 25 års ålder, bestämt sig för att flytta hemifrån. Champagnekorkarna smäller nog fortfarande hemma hos mamsen och pappsen.
Första lyan? Ett sunkigt råtthål på 168 kvadratmeter med inte en utan två öppna spisar (varav en i sovrummet, skyhög stekarfaktor!), en bakgård med porlande bäck (!) och ett tvåbilsgarage. Stackarn, det måste bryta mot varenda en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter.
Hur länge står han ut?
***
Hemsidan ja. Nya versionen äntligen uppe på nätet, vad tycks? Fortfarande under major konstruktion men enligt min bedömning ändå i så pass acceptabelt skick att den funkar att ha ute. Varje dag utan en hemsida betyder förlorade PR-inkomster, bättre att ha en halvfärdig på plats än ingenting.
Innehållsmässigt är det jag som skrivit alla texter (är speciellt nöjd med den om vår "miljöpolicy", som mellan er och mig är rent skitsnack) och det mesta av designen. Tycker inte att jag har något att skämmas för på den punkten.
Kommentera gärna!
***
...jag tippar på en månad, sen dränker han sig i den porlande bäcken.
***
Appropå Ronaldo och appropå journalistik: känns det inte litegrann som att man hoppar över att läsa artiklar med rubriker av typen "SÅ SKA PETTER HANSSON STOPPA RONALDO" ?
Jag menar...nånstans känns det som att alla förstår innehållet i en sådan ändå inte kommer korrespondera med verkligeheten något vidare värst bra.
Vad som än står.
***
Otroligt glädjande att lyssna på Oasis nya album,"Dig out your soul", som damp ner i brevlådan igår. Känns ungefär 1000 gånger intressantare än föregångaren "Don't believe the truth" som så här i efterhand, med några få undantag, känns mer än lovligt tråkig med Oasismått mätt.
Framför allt känns det jävligt bra producerat. Ljudbilden är en fröjd för alla musikeröron med små detaljer här och där som är omöjliga att höra på youtubeversionerna men som garanterat kommer att bidra till ökad livslängd. Spår 1-7 är världsklass rakt igenom och det känns förbannat bra.
Kul också att det blivit väl så mottaget av kritikerna som det blivit. Av alla utom av de stora kvällstidningarna alltså, där det verkar vara förbjudet att hylla Oasis om man vill behålla någorlunda cred på redaktionerna. Signaturen "Shejken" på OG:s läsarforum har en intressant anekdot i just det ämnet:
"Snackade med en bekant vars storebrorsa jobbar på Expressen. Bad honom ringa o kolla varför dom inte recenserat Dig Out Your Soul.
Sjuk grej. Hans brorsa berättade att dom hade en relativt ny skribent där som fått "äran" att recensera skivan. Tydligen hade han sönderhyllat DOYS och gett den 5 av 5 getingar. De andra mupparna på tidningen hade då gått ut och sagt att dom inte kan ge skivan så högt betyg. Inte för att den är dålig, utan för att det är Oasis. De bestämde sig därför för att vänta med recensionen, och se vad resterande indie-shitheads-journalister i Sverige ger skivan.
Så förvänta er en snabbrecension av Nunstedt imorgon. 3 av 5. "
Har absolut ingen aning om historien är sann eller inte (antagligen inte) men en intressant historia är det onekligen.
***
Imorgon måste jag avsluta den svåra höstgarderobshoppingen jag påbörjade förra veckan. Ett par jeans från Gate One, två tröjor från Tiger och en underbart divig Natotröja från Hugo Bossaffären på Åhléns kommer man inte direkt långt på. Imorgon blir det Armani samt Hugo Bossaffären på Birger Jarlsgatan som intas, vill ni mig något är det där ni kan hitta mig.
Att jag kommer få leva på vatten och bröd i ett halvår känns som smällar man får ta.
***
Vatten och bröd är det dock inte tal om senare på lördagskvällen. Då är det istället besök på Divino, stans i särklass bästa restaurang, som gäller. Brukar begränsa besöken dit till ungefär en gång i halvåret för att det ska bli så högtidligt som möjligt, ser verkligen fram emot varje gång som ett barn ser fram emot julafton. Ni som inte varit där ännu bör ändra på den saken så fort som bara möjligt.
Tro mig, det är värt det.
Holland som slutsegrare? Glöm det!
Extrem lugn helg bakom mig, nästan enbart spenderad i TV-soffan med alkohol, tilltugg och EM-fotboll. Hur skönt som helst, även om resultaten inte gick med mig varken under fredagen eller lördagen.
Den här söndagen tillbringar jag i vanlig ordning på Andys med ganska mycket jobb, de här snabbt ihopskrivna bloggraderna och ett par tyska direktpassningsövningar på DVD, som antagligen hamnar på tjejernas scheman någon gång i höst.
Ganska trevligt det också.
***
Domare Övrebrö ber idag Italien om ursäkt för det felaktigt bortdömda målet, och italienarna godtar den. Om än lite surt. Hur besvikna man än är på att återigen vara på väg att (enligt egen utsago) bli utdömda ur ett mästerskap kan man inte låta bli att credda faktumet att den här killen faktiskt erkänner sitt misstag. Ingen pratar i alla fall om korruption än, bara det får anses vara en sensation i det här läget.
Jag för min del, har naturligtvis full förståelse för att misstag kan förekomma och tycker för övrigt att den där Övrebrö verkar vara en sällsynt skön prick.
Däremot måste jag säga att det känns en smula skumt att en domare lyckas se en spelare som ligger ner och upphäver en offside 10 meter bakom målet (Panucci - och ja, jag hävdar fortfarande att det är feldömt av Fröjdfeldt) medan en annan kan missa en spelare som upphäver offside en-två meter precis framför situationen.
Dags för videogranskningar snart, UEFA?
***
Och straffen då? Vad säger man om den?
Jag säger i alla fall så här: vill man blåsa för en sån grej är det naturligtvis helt okej. Panucci håller ju faktiskt i sin motståndare och hindrar honom därigenom från att komma åt bollen.
Fast då ska man såklart vara konsekvent och blåsa för alla sådana situationer i straffområdet. Och i så fall skulle varje match i ett EM - inklusive Italien-Rumänien - innehållit 50-60 straffsparkar. Och så har ju som bekant inte varit fallet.
Hade dock varit kul för publiken om inte annat.
***
Det stora samtalsämnet i Italien är annars den så kallade "biscotton", "kexet".
Det betyder, fritt översatt, att Italienarna är livrädda för att Holland medvetet ska lägga sig mot Rumänien på tisdag och därmed spela bort både Italien och Frankrike från avancemang. Precis som för fyra år sedan, då man fruktade att Sverige och Danmark medvetet skulle spela 2-2, vilket de också gjorde.
Det känns som om tiden stått stilla.
Jag tror italienarna borde koncentrera sig mer på att spela fotboll och mindre på att konspirera. Om Holland vill lägga sig mot Rumäninen så gör de det, då finns det inget någon kan göra åt saken. Det är inte Hollands fel att Italien ligger så uselt till i tabellen (eller jo, på sätt och vis är det ju det men ni vet vad jag menar), den här situationen har de själva satt sig i.
Vore jag Marco van Basten skulle jag helt klart uppmana mina mannar att förlora. Om Italien eller Frankrike går vidare kan de mer än väl vinna hela skiten medan Rumänien - som i och för sig inte ska underskattas - på förhand känns som en betydligt behagligare uppgift.
Hoppas alltså att Hollands förbundskapten är renhårigare än jag.
***
Faktum är att italienarna borde vara ganska glada. Trots två usla resultat har de som genom ett mirakel fortfarande ödet i sina egna händer. Nästan.
Förlorar Rumänien mot Holland på tisdag - vilket väl får anses som ganska troligt om nu inte holländarna bestämmer sig för att fuska - räcker det alltså för Italien att spela oavgjort mot Frankrike, så länge resultat INTE blir 0-0.
Vinner Italien över Frankrike krävs det att Rumänien slår Holland - vilket inte kommer hända om nu inte holländarna bestämmer sig för att fuska - för att Italien ska missa avancemang.
Okej, inget drömläge kanske, men efter en stortorsk och en oavgjord kunde det onekligen vara JÄVLIGT mycket sämre ställt.
***
För övrigt är jag mycket nöjdare med Italiens startuppställning mot Rumänien, men till nästa match MÅSTE Donadoni våga spela Cassano från start. Man behöver inte vara fotbollsexpert för att se att den mannen är i toppform.
***
Holland som slutsegrare? Glöm det! Kom igen, ni vet väl att det aldrig är lagen som imponerar mest i gruppspelet som vinner! Då tror jag mycket mer på de kämpande lagen där nyckelspelarna visat toppform.
Som Spanien eller Tyskland.
För att inte tala om ifall någon av Frankrike eller Italien klamrar sig vidare, då blir de fullkomligt livsfarliga! Fast det kan nog bli svårt, tror tyvärr att de slår ut sig själva via 0-0 på tisdag.
***
Sverige kommer däremot att klara av det här. Man fixar det där krysset mot Ryssland och därefter tror jag mycket väl att Holland kan besegras i kvarten. Klarar vi att hålla nollan första halvtimmen skulle jag till och med våga sticka ut hakan och påstå att det är FÖRDEL Sverige.
Med Zlatan i laget såklart. Det är en förutsättning. Om gårdagens match mot Spanien visade någonting så är det hur totalt natt och dag Sverige är med respektive utan sin Ibra.
***
Kan någon tala om för mig vilka droger Danne Andersson går på? Och om han i så fall kan tänka sig att dela med sig?
Hur är det möjligt att en mittfältare kan vara så totalt odominant i en serie som Allsvenskan och sedan gå in och vara så totaldominant i en tävlingslandskamp mot mittfältskungarna Spanien?
Det övergår fan mitt förstånd.
***
Min lördagsmeny i sin helhet:
-Frukost enligt tallriksmodell.
-Västerbottenostpaj.
-STOR jävla chokladboll från Waynes.
-Chips med dipp.
-Ostbågar.
-Godis.
-Öl, mängder av öl.
-Lite, lite rosévin.
Tur att det bara är fotbollsmästerskap ett par dagar varannat år. Annars hade jag varit inspärrad av någon arg dietist för länge sedan.
Den här söndagen tillbringar jag i vanlig ordning på Andys med ganska mycket jobb, de här snabbt ihopskrivna bloggraderna och ett par tyska direktpassningsövningar på DVD, som antagligen hamnar på tjejernas scheman någon gång i höst.
Ganska trevligt det också.
***
Domare Övrebrö ber idag Italien om ursäkt för det felaktigt bortdömda målet, och italienarna godtar den. Om än lite surt. Hur besvikna man än är på att återigen vara på väg att (enligt egen utsago) bli utdömda ur ett mästerskap kan man inte låta bli att credda faktumet att den här killen faktiskt erkänner sitt misstag. Ingen pratar i alla fall om korruption än, bara det får anses vara en sensation i det här läget.
Jag för min del, har naturligtvis full förståelse för att misstag kan förekomma och tycker för övrigt att den där Övrebrö verkar vara en sällsynt skön prick.
Däremot måste jag säga att det känns en smula skumt att en domare lyckas se en spelare som ligger ner och upphäver en offside 10 meter bakom målet (Panucci - och ja, jag hävdar fortfarande att det är feldömt av Fröjdfeldt) medan en annan kan missa en spelare som upphäver offside en-två meter precis framför situationen.
Dags för videogranskningar snart, UEFA?
***
Och straffen då? Vad säger man om den?
Jag säger i alla fall så här: vill man blåsa för en sån grej är det naturligtvis helt okej. Panucci håller ju faktiskt i sin motståndare och hindrar honom därigenom från att komma åt bollen.
Fast då ska man såklart vara konsekvent och blåsa för alla sådana situationer i straffområdet. Och i så fall skulle varje match i ett EM - inklusive Italien-Rumänien - innehållit 50-60 straffsparkar. Och så har ju som bekant inte varit fallet.
Hade dock varit kul för publiken om inte annat.
***
Det stora samtalsämnet i Italien är annars den så kallade "biscotton", "kexet".
Det betyder, fritt översatt, att Italienarna är livrädda för att Holland medvetet ska lägga sig mot Rumänien på tisdag och därmed spela bort både Italien och Frankrike från avancemang. Precis som för fyra år sedan, då man fruktade att Sverige och Danmark medvetet skulle spela 2-2, vilket de också gjorde.
Det känns som om tiden stått stilla.
Jag tror italienarna borde koncentrera sig mer på att spela fotboll och mindre på att konspirera. Om Holland vill lägga sig mot Rumäninen så gör de det, då finns det inget någon kan göra åt saken. Det är inte Hollands fel att Italien ligger så uselt till i tabellen (eller jo, på sätt och vis är det ju det men ni vet vad jag menar), den här situationen har de själva satt sig i.
Vore jag Marco van Basten skulle jag helt klart uppmana mina mannar att förlora. Om Italien eller Frankrike går vidare kan de mer än väl vinna hela skiten medan Rumänien - som i och för sig inte ska underskattas - på förhand känns som en betydligt behagligare uppgift.
Hoppas alltså att Hollands förbundskapten är renhårigare än jag.
***
Faktum är att italienarna borde vara ganska glada. Trots två usla resultat har de som genom ett mirakel fortfarande ödet i sina egna händer. Nästan.
Förlorar Rumänien mot Holland på tisdag - vilket väl får anses som ganska troligt om nu inte holländarna bestämmer sig för att fuska - räcker det alltså för Italien att spela oavgjort mot Frankrike, så länge resultat INTE blir 0-0.
Vinner Italien över Frankrike krävs det att Rumänien slår Holland - vilket inte kommer hända om nu inte holländarna bestämmer sig för att fuska - för att Italien ska missa avancemang.
Okej, inget drömläge kanske, men efter en stortorsk och en oavgjord kunde det onekligen vara JÄVLIGT mycket sämre ställt.
***
För övrigt är jag mycket nöjdare med Italiens startuppställning mot Rumänien, men till nästa match MÅSTE Donadoni våga spela Cassano från start. Man behöver inte vara fotbollsexpert för att se att den mannen är i toppform.
***
Holland som slutsegrare? Glöm det! Kom igen, ni vet väl att det aldrig är lagen som imponerar mest i gruppspelet som vinner! Då tror jag mycket mer på de kämpande lagen där nyckelspelarna visat toppform.
Som Spanien eller Tyskland.
För att inte tala om ifall någon av Frankrike eller Italien klamrar sig vidare, då blir de fullkomligt livsfarliga! Fast det kan nog bli svårt, tror tyvärr att de slår ut sig själva via 0-0 på tisdag.
***
Sverige kommer däremot att klara av det här. Man fixar det där krysset mot Ryssland och därefter tror jag mycket väl att Holland kan besegras i kvarten. Klarar vi att hålla nollan första halvtimmen skulle jag till och med våga sticka ut hakan och påstå att det är FÖRDEL Sverige.
Med Zlatan i laget såklart. Det är en förutsättning. Om gårdagens match mot Spanien visade någonting så är det hur totalt natt och dag Sverige är med respektive utan sin Ibra.
***
Kan någon tala om för mig vilka droger Danne Andersson går på? Och om han i så fall kan tänka sig att dela med sig?
Hur är det möjligt att en mittfältare kan vara så totalt odominant i en serie som Allsvenskan och sedan gå in och vara så totaldominant i en tävlingslandskamp mot mittfältskungarna Spanien?
Det övergår fan mitt förstånd.
***
Min lördagsmeny i sin helhet:
-Frukost enligt tallriksmodell.
-Västerbottenostpaj.
-STOR jävla chokladboll från Waynes.
-Chips med dipp.
-Ostbågar.
-Godis.
-Öl, mängder av öl.
-Lite, lite rosévin.
Tur att det bara är fotbollsmästerskap ett par dagar varannat år. Annars hade jag varit inspärrad av någon arg dietist för länge sedan.