En gång glaslirare, alltid glaslirare
Ett klokt beslut om ni frågar mig. Även om Crespo skulle göra dundersuccé i Sampdoria (vilket jag inte tror) hade han knappast kunnat använda det som språngbräda i karriären. Han är trots allt 33 år, storklubbarna väljer andra före honom när det är dags att handla nytt. Okej för att han förmodligen skulle få mer speltid den här säsongen, men i hans fas av karriären är det kanske viktigare att prioritera pengarna och tryggheten att få tillhöra en av de stora organisationerna i fotbollsvärlden.
Dessutom hade han ju inte fått spela Champions league med Sampdoria heller. I Inter har han åtminstone chansen att komma med på listan i vår, när allt det roliga börjar.
***
Crespo eller inte, det blev ju en ganska händelserik sista dag på transfermarknaden ändå.
Om man säger så.
Robinho till City. Wow. Undrar vad oddsen är på att han tillhör Chelsea nästa sommar?
Eller blir det redan i vinter?
***
Ringer upp min kompis Glasliraren på måndageftermiddagen. Vill dels kolla hur hon ligger till inför onsdagens viktiga seriematch, dels be om ursäkt för att jag möjligen kallat henne "Glasliraren" en eller två gånger för mycket i mina dagar.
Chockerande nog - hon är förkyld och missar matchen.
So much for den ursäkten. En gång glaslirare, alltid glaslirare.
***
Dagens citat:
"När någon talar om för dig att en italienare med mäktiga vänner var här och sökte dig blir man såklart rätt orolig. Lyckligtvis var det bara Fabio Capello"
Harry Redknapp drar ett maffiarelaterat italienarskämt.
Kom igen, lite kul var det ju!
Humorlösa jävlar.
***
...jag för min del applåderade Real Madrid i förrgår när de satte hårt mot hårt på sin hemsida. Budskapet var solklart och härligt sarkastiskt: vill Robinho verkligen lämna oss, fine. Allt han behöver göra är att lösa ut sitt kontrakt på 1,5 miljarder så är han fri att gå till vem han vill sen.
Synd att man mesade ur i sista stund. Fast för 400 miljoner var det kanske värt att släppa lite stolthet. Det var nog sista gången en klubb bjöd en liknande summa för den spelaren igen.
***
Uttalade mig kritiskt i lokal media angående om Premier league i allmänhet och Man City i synnerhet för ett par veckor sedan. Skrev då:
"Är det inte lite småkul att City (och Bolton) varit spekulanter på i stort sett varenda tillgänglig spelare på marknaden - inklusive alla de stora namnen - i sommar och till slut får hålla tillgodo med...ja, vad fan hette han nu?
Pinsamt, inte minst för fansen. "
En Robinho, en Kompany och en Sean Wright Philips senare tvingas jag nog konstatera att jag inte var helt rätt på det, trots allt.
***
Det är många som inget fattar, men "Sopranos"-slutet var fullständigt genialt.
En vacker dag kommer ni alla att förstå det stora i det.
Var väl därför Gud uppfann videokameran?
Bakgrund: den 23 augusti ska lilla Agnes - en nyfödd släkting till Emelie - döpas. Emelie själv ska vara gudmor åt barnet och dessutom läsa upp en dikt på dopet. Enligt henne är det därmed en självklarhet att också jag ska vara där och visa mitt deltagande.
Och det skulle jag förstås gärna vara. Har visserligen alltid tyckt att det känns som att klockorna stannar och börjar ticka baklänges av tristess varje gång det drar ihop sig till cermonier av typen dop, bröllop och Gothia cup-invigningar, men det här skulle naturligtvis vara annorlunda.
Det skulle förmodligen till och med bli trevligt.
Nu råkar det emellertid vara så illa att dopet äger rum exakt samtidigt som mitt Huddinge ska möta IFK Vaxholm i F18-serien. Då hamnar saken enligt mig i ett helt annat läge.
Emelie kunde - som ni nog förstår - inte ha hållt med mig mindre.
Hon kan för sitt liv inte begripa varför jag inte kan hoppa över en enda liten match för hennes skull nu när det krockar med en stor händelse där hon själv ska spela en av huvudrollerna. Hon anpassar sig alltid efter mig, varför kan inte jag göra likadant för henne någon gång?
Jag hör vad hon säger, det gör jag verkligen. Men ärligt...vad finns det egentligen för anledning för mig att behöva gå när jag samtidigt har en viktig match att vara på? Jag anpassar mig gärna efter henne men jag tycker att det är ett löjligt tillfälle att kräva en anpassning på. Det är inte direkt så att det är min egen dotters dop jag missar, känner varken lilla Agnes eller hennes föräldrar. Ingen skulle sakna mig om jag inte var där. Festen fortsätter utan mig.
Stöd till gudmodern? Visst, men hon har både föräldrar och hela släkten på plats, jag är inte oumbärlig där och då.
Klart jag gärna vill se min flickvän som gudmor i kyrkan, men det var väl därför Gud uppfann videokameran?
Ni hör att jag är i trubbel va?
Fortsättning lär följa.
***
250 miljoner för Ricardo Quaresma. Undrar om inte Inter är lite fel ute den här gången.
***
Lina skriver intressant om Gothiaveckan:
"Mer förvånad är jag över vart vi fick bo. Vi bodde i Bergsjön som tydligen är värsta ghettot. De tre-fyra första dagarna flög det ständigt runt polishelikoptrar över området, det gick runt en medelåldersman och kastade stora stenar på folk, en kille från ett annat lag blev rånad plus att jag hört att någon typ blivit mördad i detta område några dagar tidigare. Då är det ju inte så jävla smart att placera ett lag där i en enskild gympasal. De första dagarna hade vi även ett inbrottsförsök som inte lyckades pga att Jessica befann sig i rummet och skrämde iväg dem. Men olyckligtvis så lyckades de göra inbrott sista kvällen. En jävlig röra blev det med några saker stulna. Två kameror, en mobil, två mjukisbyxor, en keps och strumpor."
Hade faktiskt inte ens tänkt på det ur aspekten men ja, det är ju onekligen lite anmärkningsvärt.
***
Jag menar...Quaresma. Killen är 25 år och fortfarande inte ordinarie i Portugals numera rätt överskattade landslag. Inget snack om att det är en bra spelare, men om det här ska vara sommarens stora Inter-värvning känns det verkligen långt ifrån helt hundra.
Å andra sidan: förutom Cesar har Inter inte gjort ett felköp de senaste fyra åren (räknar inte Davids, han var helt rätt i teorin) så jag väntar med några slutgiltiga omdömen.
***
Det där med polishelikoptrarna trodde jag för övrigt först bara var lite allmän hysteri för att Johanna Borchert var i stan, men så var det tydligen inte.
***
Dessutom: det är Mourinho och inte någon spelare som är Inters stora värvning i år. Man måste komma ihåg att själva spelartruppen var ganska komplett som den var redan förra året, tills de överdrivet många skadorna började ställa till det för Mancini & co.
Man behöver faktiskt inte alltid bygga om allt.
***
Första spelade spåret från Oasis kommande album - en Chemical brothers-remixad version av Noel-balladen "Falling down" - är verkligen sjukt vacker.
Inget snack om ny storhetstid eller om en ny "Definitely maybe" eller nåt sånt. Bara ett enkelt konstaterande.
***
Aliaksandar Hleb, nybliven Barcelonaspelare, om sin gamle lagkamrat Cesc Fabregas:
"Cesc är en av anledningarna till att jag aldrig fick ut min fulla kapacitet i Arsenal. Han är en stor egoist, varje gång han får möjlighet att skjuta gör han det utan att tänka på att det finns andra spelare som är bättre placerade. Det är en sak som jag aldrig skulle göra."
Inte min bild av Fabregas direkt, men skit samma. Hleb igen:
"Han är min bäste vän i Arsenal, tillsammans med Flamini."
Min följdfråga: om han säger så där om sina bästa vänner, hur låter det det då när han uttalar sig om människor han INTE gillar?
***
Det här klippet jag hittade på Hammarbybloggen får i alla fall mig att sluta tvivla på vem som är tidernas bäste anfallare.
***
Han stavar förresten sitt förnamn exakt så, Hleb: A-l-i-a-k-s-a-n-d-a-r.
Är alltså inte ute och cyklar, om någon nu hade fått för sig det.
Vi hörs.
Ett gott betyg...till Donadoni
"Vilken jävla styrka att vinna mot Frankrike trots att han som ska göra målen avslutar sämre än Charlie Davies" får jag på sms (morgonen efter!) av en som borde veta, och jag kan bara instämma.
Har någon haft mer oflyt i detta EM än Luca Toni?
Det är som Fjellström säger, han kunde ha lett turneringens skytteliga vid det här laget.
Borde kanske ha gjort, till och med.
Toni är Italiens sparkapital, får man igång honom kan laget ta det där sista avgörande steget som krävs för EM-guld.
Om inte, tja då blir det nog respass mot Spanien.
***
Desto tyngre var det tidigare under kvällen. Hela vägen ut till Värmdö bara för att inkassera en svidande 2-3-förlust, det var inte direkt vad jag hade hoppats på. Matchen som sådan påminde inte så lite om den mot Vaxholm, under långa stunder kändes det som att varje Huddingespelare spelade i sitt eget lag. Mot Tyresö hade vi samma problem men lyckades bryta mönstret och spela ett bättre lagspel än någonsin i andra. Nu fastnade vi i samma spår och åstakom bara små förbättringar periodvis.
Och så det här med alla brända målchanser. Är det något det här laget behöver bli bättre på är det effektiviteten framför mål. Igår räknade jag till tre soprena - tillika missade - frilägen under matchen och dessutom gjorde vi vårt ledningsmål på en retur som aldrig borde blivit en retur eftersom det första skottet borde varit mål från början. Fattar ni? En person med lite mindre vinnarinstinkt än Denise hade aldrig fått chansen att skjuta en gång till i det läget och hela situationen hade då bara varit ännu en av de där målchanserna som oförklarligt gick upp i rök.
Svårt att vinna om man ger sig själv sådana förutsättningar.
***
För första gången sedan jag hoppade på det här projektet kan jag dessutom säga mig vara riktigt missnöjd med en enskild spelares insats.
Det är ovanligt.
Så länge alla gör sitt bästa ute på planen har jag aldrig något att säga om resten, men när en människa så uppenbart brister i både kunnande och framför allt inställning - och sedan dessutom har mage att kritisera andra - är det inte okej. Gjorde mig nästan surare än själva förlusten.
***
Sveriges bästa blogg under fotbolls-EM? Tja, enligt Expressen.se:s (!) läsare är det i alla fall Robert Laul som skriver den. Vad de där läsarna i så fall gör inne expressen.se vet jag inte men jag antar att det under såna här mästerskap frodas många allätare.
Eller så är det kanske är kontaktannonserna i Expressen som lockar, vad vet jag?
Här är i alla fall listan i sin helhet:
Som synes placerar jag mig på en hedrande andraplats.
Tack alla läsare för det erkännandet!
***
Måste för övrigt vara första gången i världshistorien som jag lyckas pricka in en startelva på förhand. Ett gott betyg...till Donadoni.
***
Francesco Coco, den gamle stöten, fortsätter att briljera. Inte på sportsidorna - det var onekligen ett tag sedan nu - men väl i Italiens alla skvallerblaskor.
Anledning (den här gången): han stegade nyligen in i Milanos tingsrätt - dit han var kallad i egenskap av vittne till en bilolycka - och som den latin lover han är var han iförd en totalt uppknäppt skjorta.
Coco blev såklart tagen i örat av domaren och tvingades genast knäppa skjortan igen, men det tar naturligtvis ändå inte ifrån honom några av de kreddpoäng en sådan entré ger.
Vilken artist.
Coco i discoversion - ett av tillfällena då det är okej med uppknäppt skjorta...
***
Ekwall är bäst på den listan, by the way.
***
Ingen mer egen fotboll för min del på ett tag. Matchen igår var mitt sista event med laget innan Teneriffa på tisdag, och väl hemma dröjer det ytterligare fyra dagar innan något är inbokat, det vill säga avresan till Gothia.
Känns konstigt. Å andra sidan har jag en höstsäsong att planera så helt sysslolös blir jag ju inte.
***
Ikväll: Sverige hemma hos mig tillsammans med Berghagen, Tysken, min gode vän målaren/ljudteknikern och kanske några till.
Betydligt mer avslappnat än igår.
En väldigt störd andra familj
Och för övrigt spelar det ingen roll nu, vi vann ändå till slut med 4-1. Ett resultat vi verkligen inte behöver be om ursäkt för men som handen på hjärtat känns kraftigt i överkant.
Det jag kommer minnas mest av den här tillställningen när jag lutar mig tillbaka i gungstolen på ålderns höst, förutom Jessicas dominans på mittfältet och Jennys mjältspräckning (?) på en motståndare i slutet, är två superprestationer från spelaren som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan".
Först en sanslöst divig bicykletasräddning på mållinjen av en boll jag var totalt säker på skulle gå in. Sen ett otroligt skott från 35 meter som efter en vacker båge damp ner otagbart i målvaktens högra kryss.
Angående det sistnämnda vill jag poängtera att det rörde sig om ett skott och inte en sån där damfotbollsrensning som råkar segla in bakom en målvakt som plötsligt inte vet hur man hoppar. "Gullan" tog god tid på sig vid mittplan, siktade in sig noga och avlossade skottet. En pärla.
Kom direkt att tänka på ett annat hyfsat skott från en annan hyfsad mittback för några år sedan. Mindes inte riktigt från när och var men vad har man annars youtube till?
Och visst! Visserligen i fel kryss men resten av målet är nästan identiskt. Kolla här, så såg det alltså ut på Källbrink igår.
***
"Living the dream with my V6 green tea jasmin"
Förbannat bra slogan.
Förbannat bra tuggummi.
***
Det borde nästan vara olagligt att producera nåt så skrämmande bra, stört och intelligent som "Seinfeld". Är inne på säsong 8 för jag vet inte vilken gång i ordningen; har man väl börjat titta går det fan inte att sluta.
Värnar man sitt rykte som någorlunda frisk medborgare bör man kanske inte avslöja dylika böjelser, men faktum är att jag sett alla "Seinfeld"-avsnitt minst femton-tjugo gånger. Det är vad jag gör när jag är deppig eller har tråkigt., jag plockar fram dvd-boxarna och klipper några "Seinfeld". Det känns som att umgås med en andra familj.
En väldigt störd andra familj visserligen, men ändå.
***
Tänkte göra en observation om före detta Intertränaren Roberto Mancini, men kanalen-Wiklander hann före. Det är ganska exakt vad jag själv tänkte skriva så jag kan lika gärna rippa texten rakt av:
"På tal om Roberto Mancini.
I måndags fotades han i Monte Carlo då han var ute och sprang tillsammans med Inters värvarboss Gabriele Oriale och det som var lite rörande var att han hade på sig en Intertröja.
Visst känns det lite märkligt? Mancini är ju inte den som brukar älska uppmärksamhet och så drar han plötsligt på sig en Intertröja när han ger sig ut och joggar på Monte Carlos gator."
Vad mer kan man tillägga? Jag älskar honom!
Så här såg det förresten ut:
***
Vad Åslund ska få när han blir vald till matchens bäste spelare idag? En fruktkorg naturligtvis!
Kan det bli klyschigare?
Får Materazzi en återupprättelse a la 2006?
Bara att bita ihop till efter midsommar, då brukar allt lugna ner sig. Och nu har dessutom nedräkningen till Teneriffa och två veckor utan att lyfta ett finger börjat. Känns förbannat bra.
***
Att Cannavaro missar EM är naturligtvis ett gigantiskt avbräck för Italien. 34-åringen hade ett rätt svajigt fjolår i Real, men den här säsongen har han åter varit i gammalt gott slag - vilket med hans mått betyder världens bäste mittback - och kommer därför att saknas oerhört av Buffon & co i den italienska backlinjen.
Jag skulle förstås - som vissa andra - kunna hävda att det här kanske är precis vad Italien behöver. En rejäl kris precis innan som både skakar om och svetsar samman laget, precis som inför VM 2006.
Fast då skulle jag - som vissa andra - inte veta vad jag pratade om.
De som menar att Italien vann VM tack vare kriserna innan är bara delvis rätt ute. Naturligtvis berodde framgångarna mest av allt på alla stjärnor som alla lyckades leverera vid exakt rätt tidpunkt.
Och ingen lyste klarare än Fabio Cannavaro.
Han var fullständigt magnifik turneringen igenom. Insatsen mot Tyskland i semifinalen har redan tagit smått mytiska proportioner, många menar att det är den bästa match som någon fotbollsspelare någonsin spelat (personligen tycker jag att han var minst lika bra mot Australien i åttondelen, men det var såklart mot en annan typ av motstånd.). Som lagets kapten och ledstjärna var han dessutom en av de starkast bidragande orsakerna till att det bespottade Italien kunde resa sig ur askan, enas som grupp och vända alla sina svagheter till styrkor.
Man behöver inte vara indian för att se tecknen i skyn: Italien kommer att få det fruktansvärt tungt utan honom.
Den ende som nog ler lite i hemlighet är förmodligen Marco Materazzi. Mycket tyder på att han hade blivit petad om truppen varit intakt, nu får han istället chansen att spela ordinarie och göra en återupprättelse a la 2006.
Frågan är bara om han grejar det. Jag, Donadoni och alla som sett honom spela den gångna säsongen tvivlar.
***
Efter att ha sett Mourinhos första presskonferens som Intertränare går det åtminstone med lätthet att konstatera en sak: karln är ett språkgeni. Vilken otrolig italienska för att bara ha läst språket i ett par månader (själv säger han att det bara är tre veckor, men det kan väl ändå inte vara möjligt?)! Nästan så att man själv ligger i lä.
Kan han uträtta sådana förbättringar även med Inter blir det här nog ett roligt år trots allt.
***
Viktig bortaseger i F18-serien i lördags. Att slå duktiga och svårspelade Skå ute på Ekerö innebar inte bara tre poäng utan även att vi kunde ta tag i serien igen och bryta den miniversion av negativa trend vi varit inne i på slutet. Befriande, inte minst för mig och Grandmaster R, som jublade som två åsnor ute vid sidlinjen vid varje mål.
Själva matchen var jämn men hela tiden vår, undantaget en svår period mellan matchminut 20-35 som avslutades med att hemmalaget fick en feldömd straff och kvitterade. Hade de fått rida vidare på den vågen kunde något möjligen slutat annorlunda, men ett supermål av Super-Felle (tokhyllad av den lokala pressen efteråt) bara minuten senare gav oss tillbaka initiativet och därefter var det inget snack om saken.
Ikväll hoppas jag att vi kan slutföra jobbet hemma mot Boo FF. Sista matchen innan sommaruppehållet, vinner vi går vi till halvtidsvila som serieledare och sånt är naturligtvis psykologiskt viktigt. Saker och ting ser bra ut, men det gjorde de å andra sidan även mot Vaxholm så jag tar inte ut någonting i förskott.
Det blir spännande.
***
För övrigt vill ni inte missa Assyriska-Åtvidarberg imorgon, där jag väljer och delar ut pris till matchens lirare.
Om någon undrar blir det Martin Åslund.
Till "charlotte"
Tillbaks till ritbordet, Samsung
Nu är Roberto Mancini officiellt sparkad av Inter. En liten, men spektakulär, nyhet om händelsen gick sent igår kväll ut på klubbens hemsida:
"FC Internazionale har meddelat herr Roberto Mancini att han avskedats från sin roll som A-lagstränare, huvudsakligen till följd av dennes uttalande efter matchen Inter-Liverpool den 11 mars 2008 och all skada klubben har fått utstå av detsamma"
Väldigt ovanligt att en klubb uttrycker sig så specifikt i en officiell skrivelse. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att vi har en rättstvist att vänta mellan Inter och Mancini.
Inter, som gärna slipper betala två tränares drömlöner i fyra år till, kommer försöka hävda att Mancinis uttalande var likställt med ett uppsägande, eller åtminstone att det gjorde klubbens framtid så osäker att man var tvungna att hitta ett annat tränaralternativ innan kontraktstiden var över.
Mancini å sin sida kommer att trycka stenhårt på linjen att skrivet är skrivet och att det inte spelar någon som helst roll vad han säger på presskonferenser eftersom det inte finns någon lag mot att blåljuga på sådana.
Fortsättning lär följa.
***
Stor humor - och en alldeles sanslös jävla otur med tajmingen - när Samsung lanserar sin nya platt-TV och lyckas stoppa in BÅDE John Terry och Nicolas Anelka - av alla människor de kunde välja - i reklamfilmen!
Undrar om inte Samsungs PR-avdelning önskar att de väntat några veckor med just den inspelningen?
***
Andys Frukts samarbete med Assyriska känns spontant som ett av de bättre beslut jag tagit hittills i karriären. Det fotbollslaget är verkligen ALLA syrianers angelägenhet och bland supportrarna finns hur många krögare - och därmed potentiella kunder - som helst.
Även om det aldrig går att göra exakta bedömningar i såna här lägen känns det som att pengarna vi spenderat på det här lilla projektet kommer att komma igen, med ränta.
Nu leder "vi" Superettan också! Go Assyria!
***
Det mesta här i världen handlar om tajming. Något som är rätt ena dagen behöver inte nödvändigtvis vara lika rätt dagen efter, det har vi alla - nu även Samsung - fått erfara.
Den där TV-historien får mig att tänka på en grej som hände mig själv för ett par år sedan, när jag var halvny i grönsaksbranschen. Trodde jag hade gjort världshistoriens klipp när jag kom över ett jätteparti stenmurklor till ett sanslöst bra pris. Förberedde säljaktiviteter för dom halva natten, tryckte upp reklamutskick till kunderna, paketerade snyggt, förberedde säljarna...sen slog jag upp DN morgonen därpå och det första jag möttes av var en fet rubrik på A-delens förstasida:
"VARNING FÖR GIFTIGA STENMURKLOR"
Jag sålde inte en svampjävel det året.
Tajming, var det...
***
Måste verkligen ligga på någon för att skaffa fler 11-mannamål till vår träningsanläggning. Man kan planera så otroligt mycket roligare - och bättre - pass om man vet att man har två stora till sitt förfogande hela kvällen.
***
Och tack vare sponsringen: nästa vecka väljer jag ut och delar ut pris till matchens bästa spelare under Assyriska-Åtvidarberg.
"Veckans kändisprisutdelare". Bara en sån sak!
Ett litet tips om någon ska betta: Åslund ligger ALLTID bra till i såna här sammanhang...
***
Ikväll blir det stor fest när en av mina äldsta vänner tar steget från tandläkarstudent till färdig tandläkare. Eftersom hon utbildat sig på Karolinska kommer det förmodligen även krylla av vanliga läkarstudenter där, vilket bäddar för en tillställning utöver det vanliga. Har alltid sagt att ingen kan festa som en läkare, och tacka fan för det med fri tillgång till 98-procentig sprit dygnet runt, året om.
Får dock inte sänka alltför många Red bull-desinfektionsmedel ikväll, har en händelserik lördag att se fram emot där både kropp och sinne behöver vara på topp.
***
För protokollet: jag torkade naturligtvis murklorna och sålde dom till hiskeliga överpriser året efter. Blev betydligt rikare på det än jag hade blivit om jag sålt dom färska.
Sensmoralen: det gäller att alltid vända sina underlägen till överlägen.
Tillbaks till ritbordet, Samsung...
Tränarbytet blir en dyr affär
En av våra nobelpristagare till chaufförer har lyckats glömma nyckeln i låset hos en kund där han levererar.
För andra gången på fem dagar!
Konsekvensen: stället totalrensat och varor till ett värde av jag vet inte hur många tusen har försvunnit.
Vem som får betala? Vem som får ta skiten? Jag, såklart.
Jag blir så trött.
***
Bara ett par timmar efter mitt sista inlägg kom alltså beskedet president Moratti tagit så god tid på sig att meddela: Mancini ut, Mourinho in.
Bra eller dåligt? Själv är jag kluven. Å ena sidan känns det väldigt ledsamt att förlora en stor tränare och en stor man som Mancini. Hade mer än gärna sett att han stannade och fortsatt sin era som långt ifrån var över. Önskar honom all lycka och välgång i framtiden. Å andra sidan kommer man inte ifrån att jag är full av förväntan inför vad José Mourinho - allmänt ansedd som världens skickligaste manager - kan åstakomma med laget. Och framför allt vilka spelare han tar med sig.
Drogba, Lampard och Deco är alla plötsligt väldigt tippade i blåsvart nästa säsong.
***
Appropå nya tränare: är det bara jag som tycker att kombinationen Didier Deschamps och Chelsea FC låter som ett sömnpiller utöver det vanliga?
Nu tror jag iofs aldrig att det blir så, både Hiddind, Rijkaard och Mancini lär ligga bättre till för jobbet än fransmannen.
Men ändå.
***
Hur det än är kommer tränarbytet att bli en jävligt dyr affär för Inter. Kolla noga på siffrorna nedan, de är onekligen rätt fantastiska.
Roberto Mancini har en klausul i sitt kontrakt som ger honom rätt till alla kvarvarande pengar i händelse att han skulle bli sparkad. Detta gäller ÄVEN om han börjar träna ett annat lag dagen efter. Eftersom Mancini har fyra år kvar pratar vi om en nätt liten summa på 24 miljoner euro, om nu inte parterna lyckas komma överens på något annat sätt (och tro mig, det gör dom inte).
Och det stannar inte där. Inter kommer även bli tvungna att avskeda Mancinis assistenter, som alla antagligen följer med honom till nästa destination (ska vi förresten gissa på Man City?). Fem män, alla med nyskrivna fyraårskontrakt till ett totalt värde av ca sex miljoner euro styck.
Sen ska ju nye tränaren Mourinho ha betalt också. 9 miljoner om året i tre år till att börja med, närmare bestämt. Därtill kommer diverse bonusar, den fetaste av alla naturligtvis om han skulle lyckas sno åt sig Champions league-bucklan nästa vår.
Och jag som tycker en dryg halvmiljon i månaden i lönekostnader svider...
***
Det blir Montolivo som får lämna Italiens EM-trupp. Underbara nyheter för alla oss som var oroliga för Cassano!
***
Ikväll spenderar jag min enda lediga kväll i veckan med att slipa utemöbler.
Leve rättvisan!
Situation Inter
Det omtalade mötet mellan Moratti och Mancini blev inget möte. Allt blev inställt i sista momangen. Anledning: Moratti behöver en "reflektionspaus" för att värdera situationen.
Och hur ser då denna situation ut? Jag ska försöka förklara det viktigaste. Nedan följer min version, en blandning av vad jag vet och vad jag gissar mig till.
Först och främst: det finns verkligen ett färdigt avtal mellan José Mourinho och Inter. Det är inte ens någon hemlighet längre. Till och med detaljerna är mer eller mindre offentliggjorda. Ett treårskontrakt värt nio miljoner euro per år är framförhandlat och klart, Mourinho själv är redo att skriva på, men Inter - eller rättare sagt Massimo Moratti - tvekar.
Nu verkar det dock brinna i knutarna, enligt rykten har Mourinhos staff givit Inter 48 timmar att bestämma sig, annars fortsätter portugisen att leta vidare bland anbuden, som garanterat inte lär saknas.
Så varför tvekar då Moratti? Valet hade egentligen gjorts redan för två månader sedan och det valet stavades Mourinho. Vid den tidpunkten var Massimo Moratti övertygad om att Mancini skulle lämna Inter i slutet av säsongen, det numera berömda uttalandet efter Liverpool-matchen uppfattades av presidenten (och inte bara av honom) som den slutgiltiga kortslutningen på kärlekssagen parterna emellan. Beslut togs snabbt att satsa på den förre Chelseatränaren istället, varpå hjulen sattes i rullning: kontakter togs, möten hölls och så den slutgiltiga uppgörelsen. Ett guldavtal för båda parter.
Under tiden som gått sedan dess har dock Roberto Mancini vunnit mark, dag för dag. Moratti har sett och uppskattat arbetet och den totala hängivenhet han lagt ner varje dag i det långa och utdragna titelracet. Känslorna - stressen, nervositeten, spänningen och till sist lyckan - har de delat under hela den här tiden och nu när Mancini verkar vilja stanna i klubben är det plötsligt väldigt svårt för Moratti att tala om att han bestämt sig för en annan väg.
Inters president slits mellan sina egna viljor. Å ena sidan den beräknande presidenten, som redan iskallt programmerat för en framtid med världens mest kände tränare. Å andra sidan har vi människan, vars hjärta bevisligen slår hårt för Roberto Mancini. "Jag tycker mycket om honom" är en fras han använt sig flitigt av de senaste dagarna när tränarens namn kommit på tal.
Dilemmat är verkligen av den svårare typen och av just den anledningen väljer han nu att stoppa allt i någon dag för att kunna tänka ordentligt.
Omöjligt idag att säga hur allt slutar, men ber ni mig gissa tror jag fortfarande att Mourinho står i pole position. Inte minst eftersom arbetet inför nästa säsong redan är i full gång och att alla drag som hittills gjorts är anpassade för portugisen. Å andra sidan: Mancini har två raka ligatitlar i ryggen, senast det hände Inter var på 60-talet. Dessutom är Moratti väldigt fäst vid honom och vi vet ju alla att presidentens personliga känslor ofta spelar huvudrollen i casa Inter.
***
För övrigt är min dag idag någonting i hästväg. Så otroligt mycket jobb att man bara vill lägga ner skiten, sälja allt och sätta sig och fiska.
Fan vad skönt det ska bli att komma hem.
Idag möts Mancini och Moratti
Om 30 minuters speltid på en månad gör knäet svullet, vad ska man då rimligtvis vänta sig av 270 minuter på tolv dagar?
***
Har glömt bort att gratta alla romanisti till cupsegern. Men det kommer här istället - stort grattis! Roma var verkligen värda en titel i år och i finalen mot Inter bjöd De Rossi & co på fotboll av yppersta världsklass. Inter var inte dåligt på något sätt men ett par olyckliga tillfälligheter (Burdissos ribba-mållinje, knuffen som föregick 0-2, och hur var det nu egentligen med Vucinic och hans varningar?) samt det faktum att man mötte ett otroligt bra lag gjorde att man inte nådde ända fram den här gången.
Trots att Mancini överklagat sig tillbaka till bänken.
Någon som tror att jag varit så här storsint om Inter missat Scudetton?
***
Idag äger det där berömda mötet mellan Moratti och Mancini rum, där Inters tränarbänks framtid alltså ska avgöras (officiellt, vill säga. Själv tror jag att den redan är avgjord).
Sent ikväll eller tidigt imorgon bitti vet vi, litar på att tidningarna luskat fram all nödvändig info tills dess.
***
Det mest imponerande med Pelés reduceringsmål tycker jag man ser på den första reprisbilden. Allt går i slow motion, spelet och spelarna står nästan helt stilla, men bollen flyger fram så snabbt att det nästan ser ut som normal speed. Då förstår man hur jävla hårt skottet måste ha varit (någon som kan bidra med lite tung mätstatistik?).
Helvete, vilket mäktigt mål det blev!
***
"Det här var som att se en elitspelare hoppa in i korpen" skriver Wennman idag angående Henkes tribute-match i Skottland igår.
Vadå "som"? Var det inte exakt vad det var?
***
Man vet att man börjar bli gammal när man vaknar en lördagmorgon och första tanken som går genom huvudet är "undrar om "Melodikrysset" i P4 börjat än?"
***
Och man vet att det råder nyhetstorka på världens nöjessidor när det görs uppslag på att Yeardley Smith - Lisas röst (!) i "Simpsons" - ska skilja sig.
***
Appropå det såg jag "Simpons - the movie" för första gången igår (skandal för övrigt, missade knappt ett avsnitt en gång i tiden). Som en extra lång, extra snygg TV-episod, kryddad med svaret på den utdragna gåtan var i USA Springfield befinner sig.
Det räcker, tidernas bästa satirserie behöver inte spänna musklerna mer än så. Den är ändå så överlägsen i sig.
Femstjärnigt, naturligtvis.
***
Till sist: ett stort grattis säger den här bloggen till Chievo Verona som igår åter blev klara för Serie A.
Askungesagan fortsätter.
Försenad fredagspanel och mystiskt sms
"Final i Coppa Italia, vilka står som segrare? Och en klurig en, vilka vinner EM? I den sistnämda frågan så vill jag ha 2 svar - vad magkänslan säger och vad hjärnan säger?Motivation från den kunnige är att uppskatta:) Keep up the good work!"
Svar: Lätta frågor, som alltid. Jag gör mitt bästa!
1. Det här blev det visst lite sent att gissa eftersom min fredag var av det mer hektiska slaget och lördagen ännu värre. Det hanns helt enkelt inte med. Hade i alla fall skrivit något i stil med att Inter fortfarande kändes mätta och bakfulla efter ligasegern medan Roma ville krydda en på många sätt fantastisk säsong med en titel. Skulle förmodligen avslutat med någon snygg helgardering i stil med "...motivation borde slå klass men se upp, Roma spelar med kniven på strupen och för första gången den här säsongen är det dom som har allt att förlora."
Med facit i hand vet vi att det inte var så dumt tänkt, även om matchen till slut blev allt annat än tröttsam.
2. Fotbolls-EM så, och jag inleder som sig bör med att citera en stor tänkare - mig själv - från ett blogginlägg den 26 mars:
"Inte en förlust på nästan två år, anfallare i hysterisk målform, ett innermittfält som mycket väl kan vara världsledande och en målvakt som vet hur man vinner matcher åt sina lag."
Mycket möjligt att jag får äta upp dom orden, men jag kommer inte ifrån tanken på att det verkligen kan bli Spaniens år i år.
De har kallats eviga förlorare så länge jag kan minnas och det är väl rätt i så motto att de alltid underpresterat i mästerskap. Å andra sidan har de lidit lite av "englandssyndromet", d.v.s. blivit upphausade som ständiga mästarkandidater (inte minst av sig själva) vid varje turnering utan att egentligen ha någon täckning för det.
Jag menar, hur många gånger har man inte själv slentrianmässigt slängt ur sig ett "kan det vara Spaniens tur i år?" och grundat det lite löst på att Barcelona gått bra i cupen och att Raul stänkt in någon balja som vevats på Sportnytt?
Ärligt talat, bara det faktum att en sån som Zubizareta uppnått legendstatus i landet visar väl hur jävla illa ute man varit?
Nu är det inte så längre. Läs inledningscitatet igen, inse hur väl det stämmer och försök sedan påstå att det här laget inte kan gå hur långt som helst i EM.
Ett stort frågetecken i min bok finns dock: har de tillräckligt många vinnarskallar för att gå hela vägen? Puyol är definitivt en, men sen då? Inte heller är de hjälpta av lottningen; Frankrike, Italien eller Holland direkt efter gruppspelet är inga dussinlag direkt. Vi får se hur det går men min hjärna säger att 2008 kan innebära ett trendbrott för spansk fotboll.
Har dock en irriterande magkänsla som säger Tyskland. Försöker vifta bort den men det går inte. Starkt lag, smånätt lottning och en kalender som säger "länge sedan sist" är onekligen tungt vägande faktorer.
Italien? Tja, går de levande ur gruppen blir de mina favoriter till slutsegern, men någonting säger mig att det inte blir så. Jag hoppas jag har fel, men känslan jag har är att för mycket är frid och fröjd i det italienska lägret. Det påminner lite om innan VM 2002. Gli azzurri behöver en kniv på strupen - och helst också 20 olika typer av motgångar - för att kunna få ut allt av sin kapacitet och den här gången - liksom i Japan/Sydkorea för sex år sedan - finns inget sånt. Man är regerande världsmästare, har ett spelsystem och en förbundskapten man lärt sig lita på, alla nyckelspelare är friska, Serie A har trevligt rykte igen...ni hör själva. Äckligt harmoniskt. Kanske därför Cassano är på plats....?
***
Ja, det verkar förvisso troligt att Inter byter tränare snart. Men det jag skulle vilja veta som ingen nämnt i den här sms-historien är: hur kan ett privat meddelande från Mourinho till Essien plötsligt hamna i en tidnings ägo, bara sådär?
Kan det vara så att alla är så desperat ute efter en bekräftelse att sanningshalterna i uppgifter som kommer ut blir lidande?
Och varför pratar jag om det som om det vore nån sorts sensation...?
***
Jag och motståndarspelare går verkligen inte ihop just nu. I gårdagens match mot Aspudden var det dags igen.
Vår mittfältare Titti går in i närkamp med en spelare dubbelt så lång, dubbelt så gammal och fem-sex gånger så tung som henne själv. Resultatet blir det väntade; Titti blir fullkomligt manglad och faller till marken som vore hon träffad av blixten. I ett försök att vara lite rolig skriker jag: "Titti, där måste du stå upp bättre!" , föga anande att det ska väcka någon typ av ont blod hos någon.
Men det gör det förstås.
En av Aspuddenspelarna hör mig och går fullständigt i taket. "Helvete vad rolig du är, vi garvar nästan ihjäl oss. Fan att man kan vara en så jävla dålig förebild!" skriker hon på ett sätt som nästan gör mig lite rädd. Antagligen får hon för sig att min kommentar anspelar på lagkamratens kroppshydda (hon ÄR förvisso kraftigt överviktig, det kan fastslås direkt) och inte - som faktiskt var fallet - det roliga i att Titti valde att överhuvudtaget ta närkampen.
Funderar en stund på att säga något elakt till svar, eller åtminstone berätta att det förmodligen rör sig om ett missförstånd, men väljer till sist att tiga.
Någon gång får man ju faktiskt lära sig av sina tidigare misstag.
Tidernas sämsta straff?
Idag kom det salta efterspelet.
När kunden ringde igår kväll vi 17-snåret och var desperat efter sina tomater hade alla våra chaufförer gått för dagen. Tog således beslutet att skicka tomaterna i en taxibil och ge kvittot - 330 kronor - till Äräb.
Inget konstigt med det i min värld, men Äräb uppskattade tydligen inte greppet.
- Varför skickar du dom inte i limousine nästa gång? frågade han surt i morse när jag berättade nyheterna. Antar att det mer eller mindre är jämnställt med att som fotbollsdomare få en ironisk applåd i ansiktet efter ett kontroversiellt gult kort.
Snacka om dålig förlorare.
***
Mycket kan man stå ut med, men att bli jämförd med Rudi Völler i kommentatorsspåret blir till sist för mycket. Således är mustaschen numera avrakad och allt åter i sin ordning.
Jag menar, bara antydan till någon form av likhet med en man av den digniteten är ju så mycket tryck på mina axlar att man dukar under.
Jag är inte värdig.
***
Större män än John Terry hartydligen haft problem med blött underlag när det dragit ihop sig till straffläggning.
Beckham, säger ni? Vem fan är det? Jag sa större!
Varsågoda, I bring you - maestro, får jag be om en trumvirvel - Peter Devine!
Tidernas sämsta?
***
Och är det här i så fall den bästa?
Går det att inte gilla denne man?
***
Hattrick i straffsparkar. Den här gången är det inte själva avslutet som är det anmärkningsvärda utan domarens - ska vi kalla den "något märkliga" - bedömning av situationen.
Och så säger dom att Serie A har problem med korruption!
***
Ikväll gör jag avkall på personliga normen att aldrig äta på andra ställen än hos mina kunder.
För ett par svåra tapas på Caliente kan det vara värt det.
***
Snart: fredagspanel med svar på sköna frågor från "S".
Innan dess: lite välbehövlig ägg och bacon a la Emelie.
Vardagsglamour, kallas sånt.
Som en kamikazepilot på Red Bull
Fucking tung och en smula oväntad förlust i flaggskeppsserien igår kväll mot Vaxholm. 1-2 blev det i en match där vi hade bollinnehavet uppskattningsvis 70 procent av tiden men där vi saknade anfallsidéer när vårt patenterade kantspel havererade. Antar att jag får ta på mig en stor del av det.
Heder i alla fall till Vaxholm för sin spelarbuss-i-eget-straffområde-taktik som fungerade alldeles utmärkt, samt för deras sanslösa effektivitet framför mål (två mål på en målchans är fan inte att leka med!). Mindre heder för det ideliga gnället på domaren, de fula kommentarerna och det allmänt osportslighet de uppvisade. Orkar verkligen inte med sånt, men nämner man något om det är man naturligtvis en dålig förlorare (vilket jag ändå vet att jag är).
***
Två gånger under matchen går deras anfallare in i duell med vår målvakt Jenny som en kamikazepilot på Red Bull. Otroligt modigt eller otroligt fult, beroende på vilka glasögon man ser tillställningen med.
Andra gången går det riktigt illa, fast lyckligtvis bara för henne själv. Hon blir liggande kvar i gräset och ger ifrån sig några avgrundsvrål som till och med hade fått Wes Craven att rodna. Jenny, naturligtvis fortfarande arg över attacken, väljer förtjusande nog att inte spela ut bollen utan istället fortsätta som om inget hänt.
Helvete, vilka reaktioner det utlöser! Det är "fitta" till höger, "hora" till vänster och en massa andra ord som inte är värda att upprepa. Det är nästan så att slagsmålet hänger i luften, men domaren agerar skyndsamt och lyckas med myndig röst avstyra det hela (dock utan att dela ut några röda kort för svordomarna, vilket är åt helvete fel).
Efter matchen frågar jag vänligt deras spelare hur knäet känns.
- Bra, men hälsa din målvakt att hon faktiskt kan fråga hur det gick! Det är jävligt respektlöst att bara fortsätta spela så där!
- Men kom igen nu! säger jag förvånat/roat/argt. Ska du prata om respektlös efter att ha gått in i vår målvakt så där? Hur fan tänker du då? Antingen gjorde du det med flit för att skada henne eller också är du för korkad för att förstå hur det blir när du går in i en närkamp på det sättet. I vilket fall som helst skulle inte jag heller ha spelat ut bollen.
Får inget svar på det men hon gråter när hon går därifrån. Kvar står jag och känner mig som ett fån över att ha gått in i en verbal fist fight med en 18-åring.
Ibalnd borde man verkligen ha vett att hålla käften.
***
Hann se Champions league-finalen från ungefär minut 75. Fantastisk match därifrån till det bittra slutet.
Objektivt sett, utan att ha några som helst preferenser åt ena eller andra hållet, kan jag säga att jag tycker jävligt synd om John Terry. Hade verkligen unnat honom att få dunka in den där avgörande straffen, speciellt efter den där sanslösa nickräddningen i förlängningen.
Sen gick ju mitt tips till "S" åt helvete.
Håller för övrigt inte med Viasats samlade kommentatorer. Utvisningen på Drogba för den där lilla markeringen var bara löjlig och den kan mycket väl ha avgjort hela skiten.
***
Mannen, Myten, Mustaschen, Murino.
Fantastiskt.
Alla vill väl att den sagan ska sluta lyckligt?
Cassano blev Italiens Henke! Det allt ihärdigare ryktet visade sig alltså stämma, Barisonens namn fanns med på listan över de spelare Roberto Donadoni plockat ut till EM. Visserligen är truppen 24 man stark och således ska en spelare fortfarande bort innan den slutgiltigt spikas, men mycket pekar på att det då blir unge Fiorentinaspelaren Montolivo som får lämna skutan.
Liksom i fallet Henke tror jag inte Cassano är uttagen för att sitta på bänken ett helt mästerskap. Visar det sig att han undviker den sista fallgropen, plats 24, tror jag absolut att han får speltid förr eller senare.
Låt oss hoppas på förr.
Det finns väl ingen som inte vill att sagan om Italiens kanske största talang - och vildhjärna - genom tiderna ska få ett lyckligt slut?
***
Match med flaggskeppslaget ikväll hemma mot Vaxholm. Vi kommer med ett grymt namnstarkt lag på papperet - kanske den mest imponerande trupp vi mönstrat sedan seriepremiären - men många av spelarna är nyligen tillbaka från skador eller sjukdomar så helt hundraprocentigt känns det ändå inte. Dessutom möter vi ett lag som chockade alla i helgen genom att enkelt besegra våra huvudrivaler (?) IFK Täby med modiga 4-1.
Kan med andra ord bli spännande. Missa inte!
***
Efter att ha satt mig in i turerna Inter-Lampard lite noggrannare kan jag konstatera att det faktiskt ser ut att bli en affär.
Wow!
Inte för att jag är så där fasligt imponerad av själva spelaren - tycker Gerrard dragit ifrån betydligt i den förut helt jämna hierarkin de två emellan - men det är ju en inte så liten muskelspänning Inter gör vid en eventuell värvning. Som namn betraktat är Fat Frankie fortfarande en svårslagen skalp.
Och nog ska det gå att finna en plats åt honom i laget. Det är trots allt ingen dussinlirare vi pratar om. Om inte annat kanske man kan slippa se Chivu eller Burdisso vikarierande på innermittfältet en gång för alla.
***
Appropå vildhjärnor: här är ett odödligt Maradona-citat om Pelé och om honom själv, direkt från filmfestivalen i Cannes igår:
-Han har pratat så mycket skit om mig. Han var bra och får gärna kalla sig nummer två i världen genom tiderna. Men tänk då på att han var en präktig kille. Jag var ute och knarkade till halv fem på morgnarna. Ibland brukar jag tänka på hur mycket bättre jag hade kunnat bli om jag hade skött mig bättre.
Ibland är det bara Maradona som säger sanningen.
***
Till sist: ett riktigt skönt Zlatan-smile från Tardinistadions omklädningsrum i söndags, efter vinst 2-0 mot Parma. Håll till godo!
Blir Cassano Italiens Henke?
Har jag sagt länge.
Visserligen har jag själv ingen erfarenhet av honom som tränare - ska jag vara helt ärlig vet jag nästan ingenting om hans ideologi - men jag vet däremot många som har det och de verkar alla samstämmiga: Hamrén är den bäste tränare de någonsin haft.
I vissa av fallen vill det inte säga lite.
***
Lampard till Inter? Möjligt. Det är i vilket fall som helst inte den tidningsanka vissa verkar vilja ha det till. President Moratti svarade på frågor i en videointervju för Gazzettan igår och sa så här om engelsmannens eventuella övergång:
-Kanske, jag vet att dom förhandlar om saken. Vi får se.
Historiskt sett har det alltid betytt att en affär blir av när Inters president uttalar sig så. Minns att han uttryckte sig nästan identiskt i fallen Veron, Davids, Ibrahimovic och Vieira.
Stämmer det att saker och ting är på väg att hända där minskar det knappast chanserna att Inters tränare nästa år heter José Mourinho och inte Roberto Mancini.
***
Sekunden efter att Champions league-finalen blåsts av öppnas portarna på allvar för årets Silly season i fotbollseuropa.
Fan vad kul!
Det här året verkar kunna bli extremt händelserikt och det är främst Barcelonas förtjänst. Katalanerna ska ju påbörja en "ny era" och listan på spelare till salu blir därmed lång: Ronaldinho, Zambrotta, Eto'o och några till väntas alla lämna klubben, men för varje försäljning utlovas också nya stora köp.
Skönt med lite omsättning bland Europas giganter! En sommar att se fram emot alltså, mer än bara för EM.
***
Appropå EM: klockan 15:00 presenteras Italiens trupp. De senaste månadernas stora följetång Alex Del Piero har gått från ifrågasatt till självskriven - helt rätt, även om den här bloggen alltid haft lite svårt för Pinturicchio. Nu handlar diskussionerna istället om plats 23; vem tar den sista platsen i en annars spikad grupp? Det har pratats om Oddo, Bonera, Rocchi, Maggio, Gamberini och kanske Montolivo, men det senaste dygnet har det viskats i kulisserna om en briserande Donadoni-bomb i form av...Antonio Cassano.
Blir han Italiens "Henke"? Jag hoppas verkligen det!
Håll med om att det låter fan så mycket roligare än alla andra namn tillsammans.
***
Italiens väntade trupp - som jag inte orkar räkna upp nu - är hursomhelst klass rakt igenom, Cassano eller inte.
Förutom på en liten punkt: reservmålvakterna.
Vad händer ifall Buffon skadar sig? Amelia och De Sanctis är inte direkt några jag skulle sätta mitt hopp till när det börjar blåsa snålt i straffområdet.
Blir till att be en bön om att Juvemålisen håller sig frisk och kry så ska det gå vägen den här gången också.
***
Det här inlägget kom så tätt inpå mitt förra att jag känner mig tvungen att köra en liten repris. Vill ju inte gärna att ni ska gå miste om tidernas bästa version av tidernas bästa låt.
Återigen: man saknar ord.
***
Det heter förresten inte längre "Ryssland tar full pott" från experthåll.
Nya världssanningen lyder istället: "Ryssland tar MINST sju poäng".
Rätt kaxigt det också.
Vilken underbar fotbollssöndag!
Brukar normalt sett aldrig namnge mina inlägg förrän precis innan publicering, men den här gången var rubriken så given att det inte fanns någon anledning att vänta.
Vilken underbar fotbollssöndag!
Inter ligamästare, Fiorentina till Champions-kval och Milan förpassade till UEFA-cupen och en grusplan nära dig. Ett drömscenario.
***
För er som kan lite modern Scudettohistoria förstår ni säkert hur olycksbådande regnet i Parma kändes på förhand. Omöjligt att inte få 2000-vibbar - då Juve som bekant förlorade en "given" ligatitel till Lazio i sista omgången - när man såg den regntunga planen och inte blev vidskepligheten mindre av att Rocchi - den ende av dagens Serie A-domare Inter ännu inte lyckats vinna under - dömde.
Sådana tankar dominerade när matchen började (olyckskänslorna försvagades inte direkt när det stod klart att Cesar skulle spela från start) och allt eftersom tiden gick förstärktes intrycken.
Sen slutade det regna, Cesar blev utbytt - och vips hade otursdomaren blivit en turdomare. Det svänger snabbt i den här branchen.
Själva matchen och den osannolika utvecklingen har det redan skrivits spaltkilometer om så jag låter den vara här. Låt oss bara konstatera att jag är otroligt glad och lättad idag.
Och att Zlatan är värd en tron.
***
Onödigt av Canal plus - som ägde sändningsrättigheterna - att inte visa Inters match på sin web-TV. Jag fick jobba hårt för att hitta den gratis på nätet, hade det funnits ett bekvämare alternativ för några kronor extra hade jag garanterat tagit det.
Fast då hade jag å andra sidan gått miste om min nya kompis "Boris", störtskön rysk kommentator med ett bullrigt och smittande skratt. Fattade inte ett ord av vad han sa men var ändå underhållen hela tiden. Stort.
***
Skön rad i Gazzettan om bytet som förändrade matchen:
"Zlatan kom in istället för Cesar, som var något av en besvikelse".
Besvikelse? För vem? Han var väl precis så dålig som alla visste att han skulle vara? Att han överhuvudtaget får vara med i truppen i en match av den här kalibern visar bara på tränare Mancinis enda stora svaghet - den perversa böjelsen för gamla Laziospelare.
Sammanfattades rätt fint i ett sms från RTFP någon gång i matchens slutskede: "Undrar om Mancini ser sig som ett geni nu när han bytte in Ibra istället för Cesar?"
Helt klart en berättigad fråga.
***
Är normalt sett inte den skadeglada typen, men...eller förresten, vem försöker jag lura? Milan missar kvalplats till Champions league och det känns helt jävla underbart!
Jag tycker inte ett dugg synd om dom. I stort sett har man bara sig själva att skylla. Tecknen har funnits där hur länge som helst - åldersstigen backlinje, målvaktskris, överdrivet Kaká-beroende - men ingen har gjort något åt saken. Ofta har man lyckats dölja bristerna genom tillfälliga maginummer signerade Kaká, Pirlo eller Pato, men frågan är om man inte lurat sig själva mest av alla? Tycker ledningen har agerat otroligt naivt när de ignorerat lagets förfall i ligan de senaste två-tre åren och istället helt verkar gått på myten om sig själva som någon sorts ständiga europamästare. Till sist sprack bubblan och det här är vad som är kvar: ingenting.
Nu måste man reformera truppen ordentligt till nästa säsong, men hur ska det gå till? Det har pratats om Zambrotta, Sjevsjenko, Drogba och Ronaldinho, men hur sugna är dom på att lira UEFA-cupen?
Och hur blir det med Kaká, får man behålla honom?
Vill nog till att Berslusconi pumpar in en hel del privata pengar om han vill försäkra sig om de stora namnens tjänster även kommande säsong. På annat sätt lär det inte gå.
***
Nu när ligatiteln är bärgad är tränarfrågan den heta potatisen i Interlägret. Och just nu verkar det - tyvärr - som att Roberto Mancini kommer att lämna skutan efter säsongen.
Enligt engelsk press är han redan "så gott som klar" för Chelsea och det i sig skulle förstås inte betyda kattpiss - om det inte vore för de officiella kommentarerna till påståendet från Inters håll.
Mancini: "Inga kommentarer"
Moratti: "Jag och Mancini ska snart träffas och prata"
Oriali: "Mancini stannar med 80 procents säkerhet"
Inga dementier direkt.
Speciellt det där med "80 procents säkerhet" är ett synnerligen dåligt tecken för Mancinivännerna i Inter. När en italiensk fotbollsledare uttrycker sig i termer av procentsatser och anger något annat än siffran 100 kan man vara ganska säker på att något är i görningen. Ett exempel med Interanknytning: veckan innan Ronaldo lämnade för Real Madrid år 2002 sa Moratti: "Han stannar i Inter med 99 procents säkerhet". Ni vet hur det slutade och det finns gott om liknande uppslag.
Om jag ska våga mig på en gissning i ett så här tidigt skede säger jag att Mancini drar. Inte för att klubben vill det - för det tror jag faktiskt inte - utan för att han själv känner att det är dags att vända blad. Och är det så är det nog också sannolikt att han redan fått ett annat erbjudande att ta ställning till. Chelsea ligger nära till hands.
Jag personligen ser som sagt gärna att Mancini stannar - har alltid gillat honom och tror stenhårt på hans idéer - men vill han inte själv är det naturligtvis ingen idé att han är kvar. Då ser jag hellre en revanchsugen Mourinho - alltmer ohotad etta som eventuell efterträdare - på Inters bänk nästa säsong.
Omöjligt att inte leka med tanken på vad den mannen skulle kunna uträtta - och vilka spelare han skulle ta med sig.
***
Vi avslutar med något helt annat: tidernas bästa version av tidernas bästa låt?
Man saknar ord.
Inget epitet man skojar bort i första taget
Sover inte folk längre?
***
Det jobbiga med ironiska mustascher verkar vara att man först bara står ut med dom för konstens skull, sedan lär man sig leva med dom och till sist börjar man se dom som en del av sig själv och därmed också uppskatta dom.
Det stadiet har jag hamnat i. Nu funderar jag helt allvarligt på att låta skiten sitta kvar.
Och jag vet att det egentligen är så in i helvete fel att det inte finns.
Jag menar...hallå? Anders Eklund. Josef Fritzl. Det våras inte direkt för mustaschbärare i dagens läge. Dessutom ÄR det inte snyggt, jag är högst medveten om att det rör sig om någon sorts manipulerad hjärnimpuls som gör sitt bästa för att tala om att jag ska älska mig själv såsom jag är.
Och jag köper det! Fast...jag gör ju ändå inte det.
Men vafan, lyssna på det här: jag blir kallad Zorro på jobbet.
Bara det gör hela grejen värd besväret.
***
Hammarbybloggen börjar alltmer framstå som sportjournalistikens svar på Magnus Betnér. Alltid jättearg på något.
***
Onekligen en rätt spännande meny igår:
Frukost: en halv skinkbit som legat på en fralla jag vägrade äta eftersom den påminde om ett sämre avsnitt av "Hänt i veckan"
Lunch: En tung, svettig Calzone med extra salami och lök.
Middag: ett halvt paket Läkerol i bilen på väg till träningen.
Ännu en av de där dagarna som hade fått vilken dietist som helst att vilja spärra in mig.
***
Sjukt sugen på en Hummingbird just idag. Har varit en gammal dröm att äga en hur länge som helst, men av någon anledning har det aldrig blivit av. Förr om åren kändes den nätta lilla prislappen på knappt 25 000 som ett hinder, men nu är det mer det att jag knappt hinner med musiken alls längre som gör att jag tvekar. Studion är mer eller mindre nedlagd i brist på tid, och för några få låtskrivarsessioner eller lite hobbyspelande på kvällarna känns det inte riktigt värt pengarna. Har trots allt redan en rätt bra uppsättning gitarrer som det är.
Fast fan, idag kliar det mer än lovligt i fingrarna. Och den där kollibrin är verkligen sanslöst vacker.
Kanske nästa månad.
***
Helgen ser ut att bli relativt lugn, och det var fanimig på tiden! Kvalitetstimmar med nära och kära är sannerligen inget man är bortskämd med.
Ikväll hittar ni mig på Jimmys Steakhouse - stamhaket på Söööder - firandes nytaget körkort med Emelie och hennes familj. Innan dess väntar överläggningar med Grandmaster R, aka Fabio, och lite sansat laborerande med startelvor inför morgondagen. En skön kväll.
Imorgon är den enda inplanerade grejen dagtid är att försöka hitta mitt pass som jag så mystiskt verkar ha förlagt sedan Hollandslägret. Börjar bli bråttom med tanke på den stundande Teneriffaresan. Kvällen ägnar jag åt fotbollsmatch till vilken vissa envisa rykten gör gällande att det kommer bli trångt på VIP-läktaren.
Söndag blir det visserligen jobb - det blir det alltid på söndagar - men om inget oförutsett inträffar ser det inte ut som att jag kommer behöva avlida av stress direkt.
På förhand helt klart godkänt.
***
Zorro. Inget epitet man skojar bort i första taget.
En riktigt skön filur, det är vad han är.
***
Och det får mig även osökt att tänka på detta.
Här pratar vi nostalgi på hög nivå, mina vänner! Nästan så att man blir tårögd.
***
Och titta, jag lyckades nästan skriva ett helt inlägg utan att nämna att Inter spelar ödesmatch mot Parma i övermorgon.
Helvete vad nervös jag är.
Har man en av dom där kvällarna...
Gazzettans förstasiderubrik idag:
"IBRA MÅR ALLT BÄTTRE"
Handlar naturligtvis om svenskens kamp mot klockan för att hinna bli spelklar till helgens avgörande ligamatch mot Parma. Tidningen skriver att gårdagens träning gav oväntat positiva svar och att en kallelse till matchen kommer allt närmare.
Förmodligen - som det ser ut idag, bör tilläggas - blir det dock inget spel från start, utan Mancini verkar istället tänka sig ett scenario där Zlatan kommer in under matchens gång - om det skulle behövas.
Och det får vi väl hoppas att det INTE gör. Om inte annat för mina bräckliga nervers skull.
***
Seger i F18-serien igår, 3-2 borta mot Kungsängen. Ett viktigt resultat mot ett lag som garanterat kommer att ta många poäng på sin hemmaplan framöver.
Förutsättningarna var de sämsta tänkbara. Stockholms rusningstrafik gjorde att vi inte var på plats förrän 20 minuter innan matchstart istället för brukliga en timme och en kvart (hur tänker egentligen Stff när de lägger en match mellan två ytterförortslag mitt i veckan på den tiden? Utgår de ifrån att vi är fulltidsproffs eller arbetslösa allihopa?) Vi bad om ett uppskov på en kvart eller så för att åtminstone kunna ha en ordentlig genomgång och uppvärming, men det sa domaren blankt nej till då han hade bråttom hem till Sverige-Tjeckien i hockey-VM (!) efteråt. Så kan det gå. Att vi sedan saknade många tunga namn och att matchen spelades på en blöt naturgräsmatta (säsongsdebut på icke-konstgräs!) gjorde knappast någonting lättare. Otroligt starkt av tjejerna att utifrån den given kunna ladda om på så kort tid och sedan dessutom vinna matchen. Det tror jag inte många lag kommer att lyckas med i år.
Att vi sedan inte gjorde någon stor insats rent spelmässigt tycker jag spelar mindre roll, det kunde man nästan inte begära. Tre poäng i hamn och ökad press på de andra topplagen i serien - perfekt.
***
För egen del började jag ana att saker och ting skulle gå vägen när Titti, 1,36 eller nåt sånt, lyckades göra mål mot ett samlat motståndarförsvar PÅ NICK!
Har man en av dom kvällarna vet man att det blir svårt att förlora.
***
Hur stort är det för övrigt inte att en svensk pryder Gazzetta dello sports förstasida - och att vi knappt bryr oss?
***
Någon förresten som vet om flädern blommar än?
Det är jobbrelaterat, jag lovar!
***
RTFP - Ryssland tar full pott - är redan ett uttryck som används slentrianmässigt i korridorerna bland Sveriges stora spelbolag. Envisa rykten säger att Svenska spel kommer att slå till med hela 1,03 på det oddset lagom till EM-premiären.
Ytterst intern humor, om någon undrar.
Svar till S
Signaturen "S" utmanar med några kniviga och intressanta frågor som jag mer än gärna svarar på:
"Mkt intressant blogg om jag må säga det själv! Inga komplikationer, utan jag går rakt på sak:
Vilka vinner Champions league?
Vilka vinner Serie A och varför?
Vilken är din favoritspelare och varför?
Vilken är den viktigaste egenskapen, i ditt tycke, som en fotbollsspelare bör ha för att lyckas?
Om du fick utforma en drömelva, hur skulle den se ut(inklusive bänk, tränare, hemmaareana och formation)?"
Svar: Jävlar, S, det var inga lätta frågor! Gör väl som du och går rakt på sak:
1. Jag sa innan turneringen startade att något lag ur trion Manchester United, Inter och Real Madrid vinner Champions league, så har jag någon som helst heder i kroppen står jag fast vid det tipset.
Men det har jag inte - Chelsea vinner.
2. Inter vinner av den enkla anledningen att de har en poäng mer än Roma. Tror båda topplagen vinner på söndag.
Är du ute efter en mer generell förklaring blir det den vanliga tråkiga: Inter har den bredaste, tyngsta och spetsigaste truppen i ligan och det är egentligen en stor bragd av Roma att bara ligga en poäng bakom så här sent in i serien.
3. Min favoritspelare är Christian Vieri, nu och alltid. Tror aldrig att världen skådat en målfarligare spelare än Bobo i sina glansdagar (24 mål på 23 matcher i Serie A när ligan var som mest försvarsinriktad, nuff said) och detta, kombinerat med den svåra och underbara personligheten, har gjort honom till en nästan obeskrivlig kulthjälte i mina ögon för all framtid.
4. Dags för nästa tråkiga svar, men jag tror att den absolut viktigaste egenskapen en spelare bör ha för att lyckas är vinnarkaraktär. Som medelmåttig kan du komma extremt långt bara på att ha en vilja som försätter berg, och en stor talang tar bara det där sista avgörande steget om han/hon är beredd att jobba dubbelt så hårt som lagkamraterna innan under och efter träningspassen.
Idrotten är väldigt rättvis på det sättet - den som är villig att lägga ner mest tid är i regel också den som når längst.
5. En väldigt hastig sammansättning. Är säker på att jag missar någon fundamental nu, men här har vi i alla fall det första jag kommer att tänka på:
(4-4-2)
Buffon
Maicon, Cannavaro, Vidic, Zambrotta
C. Ronaldo, Gerrard, Fabregas, Ribery
Messi, Toni
Bänk: J. Cesar, Terry, Zanetti, Pirlo, Cambiasso, Zlatan, Rooney, Drogba
Tränare: Mourinho
Hemmaplan: Camp Nou, Barcelona.
Där nånstans har vi facit.
***
Är av någon skum anledning på väg mot nån sorts läsarrekord idag.
Eller ja, inte riktigt. Mina siffror kan aldrig komma att konkurrera med de två gånger jag fått gratisreklam av farbror Ekwall, men idag ligger jag fan inte långt ifrån dom noteringarna.
Och då har jag ändå historiskt sett mest trafik kvällstid.
Vad är det som håller på att hända med det här lilla hobbyprojektet?
En viss irriterande förmåga att ta ner en på jorden
Lita på att Parma och Catania är två klubbar som kommer få väldigt mycket mer uppmärksamhet än vanligt den här veckan. Inte bara spelar de för sin direkta existens på söndag; lagen de möter är dessutom de två guldkandidaterna.
Vilka hanterar trycket bäst? Kan det bli vad som till sist fäller avgörandet?
Och i och med de båda nyligen bytt tränare har vi nu alltså en situation där en före detta Interspelare (Walter Zenga) ska försöka grusa Romas gulddrömmar, medan en före detta Milanspelare (Andrea Manzo) ska försöka krossa Inters.
Inget dåligt upplägg det heller, bristen på Cuper till trots.
***
Tja, vad säger man? Kan man konstatera att jag hade en viss poäng i mitt resonemang om EM-truppen eller?
Helt skrällfritt blev det väl inte?
Om truppen som sådan har jag inte så mycket att säga. Hade gärna sett personliga favoriter som Berg och Kennedy bland de ordinarie namnen, samtidigt som jag kanske inte anser att en sån som Daniel Andersson har så mycket där att göra. Samtidigt inser jag att gruppkemin är en viktig faktor som spelat in, och att vi hursomhelst pratar om spelare som ändå inte kommer få/hade fått någon speltid.
Henke? Förvånande, visst, men inget att snacka om. Vill han vara med i landslaget igen så ska han, platsar i truppen gör han utan tvekan. En betydligt intressantare fråga blir hur Lagerbäck väljer att disponera honom, om han verkligen konkurrerar på samma villkor som alla andra eller om han trots allt får en viss särställning tack vare sitt namn.
Men det blir aktuellt först senare, just nu räcker det bra med att han är med.
***
Körde ett par råsköna passningsövningar på träningen igår och var såklart helnöjd med det, ända tills jag skjutsade hem min förlorade dotter (inte mitt uttryck!) - en spelare som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan" - efteråt. Hon hade inte tränat själv utan bara tittat på, men var definitivt inte lika imponerad av sessionerna som jag.
-Måste du köra samma övning en timme i sträck? frågade hon i bilen.
-Vadå, det är inte samma övning! kontrade jag. Den byggs ju på hela tiden, det är egentligen olika övningar fast man står i samma cirkel!
-Jaha, ja, jag tyckte i alla fall det såg jättetråkigt ut.
-Men du tränade å andra sidan inte, försökte jag. Jag tror de som var med verkligen uppskattade det här passet.
-Okej. Det tror INTE jag!
Ridå.
Den tjejen har en viss, irriterande förmåga att ta ner en på jorden.
Fast rätt hade hon inte. Det var ett kanonpass.
***
Dessutom hade hon mage att insinuera att det är bögvarning på att ha 5000-kronorsskor från Church's på sig under en fotbollsmatch.
Men hon är å andra sidan 17 år, vad fan vet hon om kläder?
Eller om bögar?
***
Ny svår match i F18-serien ikväll. Bra motstånd och många skador/sjudomar i egna leden oroar, men vi har trots allt fortfarande spelare som vet hur man avgör matcher. Länge sedan till exempel Super-Felle gjorde mål, får man beställa ett till ikväll?