Recoba + Choutos = sant!
Totalt oinspirerad och oinspirerande dag. Sviterna efter helgen sitter kvar i kroppen, kände mig som en bättre inlindad mumie när jag vaknade imorse. Verkligen helt fel tillfälle för det, då Stockholms alla finkrogar står inför menybyten och jag förväntas kunna trolla fram soltorkade björnbär och kikärtspolentamjöl med ena handen förbunden medan jag svarar på frågor i stil med "märker mina gäster om jag skarvar trattkantareller med rödgul trumpetsvamp om jag ändå bara ska sylta dom?" med ett fromt leende på läpparna (ja tjockskalle, klart som fan att dom märker det!).
I sådana lägen finns det bara en sak att göra: släppa allt, logga in på Bladet och läsa Linns sexspalt. Alltid lika kul.
Mail som det här...
"llis säger: Hejhej! Jag undrar ifall jag fortfarande är oskuld..=) Jag å min kille hade låtsassex som jag kallar det...han hade sin snopp mellan mina ben, sen red jag den...men jag hade den inte i mig....Sen undrar jag ifall man är är oskuld ifall man fått/gett oralsex.....vart går gränserna egentligen??/ Undrande "
...ja, det gör mig kanske inte mer inspirerad, men får mig i alla fall att inse att det finns dom därute som har det jävligt mycket värre än jag.
Tack, Linn.
***
Seger i årets hittills viktigaste (om än kanske inte mest prestigefyllda) match, 1-0 hemma mot Värmdö i lördags. Men det satt jävligt hårt inne. Målet gjordes med knäet i slutminutrarna av en spelare som vill vara anonym i den här bloggen men vi kan kalla henne för "Gullan", magnifikt assisterad av Grottmänniskan som hann ikapp en boll 98 människor av 100 inte ens skulle bemödat sig att springa på. Stort.
Tre poäng innebär tabelltopp i den serien och kan vi nu bara vinna den MINST lika viktiga matchen på onsdag kväll ligger vägen mot den totala triumfen - eller åtminstone en renodlad seriefinal i sista matchen - vidöppen.
Som ICA-Stig skulle sagt: "GANSKA så nice".
***
...eller det här!
"Hej Linn! Min fru vill inte ha sex lika ofta som jag vill. Fast att hon sagt att hon gillar det så vill hon väldigt sällan iaf. Har hon en annan?"
SVAR (från mig): Ja, helt klart.
Riktigt känner hur mitt humör och liv plötsligt blir bättre bara genom att jag saxar den insändaren från Bladet.
Tack igen, Linn.
***
Hur är det överhuvudtaget möjligt att bo i Myrängen och inte veta vad MILF betyder?
***
Alvaro Recoba klar för Panionios!
Skälet till att den enkla lilla meningen föräras ett utropstecken är inte nyheten i sig, utan det faktum att han återigen blir lagkamrat med legendernas legend Lambros Choutos! Det ÄR fantastiskt.
Tänk er: anfallsparet Recoba-Choutos gör grekiska ligan osäker. Finns så många infallsvinklar på det att jag knappt vet vart jag ska börja.
Jävligt kul är det hursomhelst.
***
Noel Gallagher bloggar INTE! Tvärtemot vad jag hävdade i mitt förra inlägg, alltså. Så här skriver han själv om saken i sin...eh...turnédagbok?
"Somebody mentioned the ‘B' word today! That's outrageous, I never heard of hearing such a thing!! This isn't a blog. A blog is for someone who's got no mates (I've got more than a dozen, and that's a fact) or who's in a band that no one can remember hearing of."
Jamendåså!
***
Veckans fotbollsschema: träning imorgon, match onsdag, träning torsdag, match lördag, match söndag.
Fråga: vad i HELVETE ska jag göra idag och på fredag?!
Svar: ikväll ska jag nog gå och lämna blod, eftersom jag är en så fin och omtänksam människa och ändå har lite tid över. På fredag...ja, då kan jag alltid ta en cykeltur i området eller nåt. Kanske ta en promenad i parken, hand i hand med Emelie och mata ankorna vid sjön med alla rosmarin-grissini som blev över efter kräftskivan.
Sa jag att jag var oinspirerad?
***
...för övrigt skulle jag bara vilja understryka att jag visst har kompisar, fastän jag bloggar.
Flera stycken, faktiskt.
Jag lovar.
Vi hörs.
I sådana lägen finns det bara en sak att göra: släppa allt, logga in på Bladet och läsa Linns sexspalt. Alltid lika kul.
Mail som det här...
"llis säger: Hejhej! Jag undrar ifall jag fortfarande är oskuld..=) Jag å min kille hade låtsassex som jag kallar det...han hade sin snopp mellan mina ben, sen red jag den...men jag hade den inte i mig....Sen undrar jag ifall man är är oskuld ifall man fått/gett oralsex.....vart går gränserna egentligen??/ Undrande "
...ja, det gör mig kanske inte mer inspirerad, men får mig i alla fall att inse att det finns dom därute som har det jävligt mycket värre än jag.
Tack, Linn.
***
Seger i årets hittills viktigaste (om än kanske inte mest prestigefyllda) match, 1-0 hemma mot Värmdö i lördags. Men det satt jävligt hårt inne. Målet gjordes med knäet i slutminutrarna av en spelare som vill vara anonym i den här bloggen men vi kan kalla henne för "Gullan", magnifikt assisterad av Grottmänniskan som hann ikapp en boll 98 människor av 100 inte ens skulle bemödat sig att springa på. Stort.
Tre poäng innebär tabelltopp i den serien och kan vi nu bara vinna den MINST lika viktiga matchen på onsdag kväll ligger vägen mot den totala triumfen - eller åtminstone en renodlad seriefinal i sista matchen - vidöppen.
Som ICA-Stig skulle sagt: "GANSKA så nice".
***
...eller det här!
"Hej Linn! Min fru vill inte ha sex lika ofta som jag vill. Fast att hon sagt att hon gillar det så vill hon väldigt sällan iaf. Har hon en annan?"
SVAR (från mig): Ja, helt klart.
Riktigt känner hur mitt humör och liv plötsligt blir bättre bara genom att jag saxar den insändaren från Bladet.
Tack igen, Linn.
***
Hur är det överhuvudtaget möjligt att bo i Myrängen och inte veta vad MILF betyder?
***
Alvaro Recoba klar för Panionios!
Skälet till att den enkla lilla meningen föräras ett utropstecken är inte nyheten i sig, utan det faktum att han återigen blir lagkamrat med legendernas legend Lambros Choutos! Det ÄR fantastiskt.
Tänk er: anfallsparet Recoba-Choutos gör grekiska ligan osäker. Finns så många infallsvinklar på det att jag knappt vet vart jag ska börja.
Jävligt kul är det hursomhelst.
***
Noel Gallagher bloggar INTE! Tvärtemot vad jag hävdade i mitt förra inlägg, alltså. Så här skriver han själv om saken i sin...eh...turnédagbok?
"Somebody mentioned the ‘B' word today! That's outrageous, I never heard of hearing such a thing!! This isn't a blog. A blog is for someone who's got no mates (I've got more than a dozen, and that's a fact) or who's in a band that no one can remember hearing of."
Jamendåså!
***
Veckans fotbollsschema: träning imorgon, match onsdag, träning torsdag, match lördag, match söndag.
Fråga: vad i HELVETE ska jag göra idag och på fredag?!
Svar: ikväll ska jag nog gå och lämna blod, eftersom jag är en så fin och omtänksam människa och ändå har lite tid över. På fredag...ja, då kan jag alltid ta en cykeltur i området eller nåt. Kanske ta en promenad i parken, hand i hand med Emelie och mata ankorna vid sjön med alla rosmarin-grissini som blev över efter kräftskivan.
Sa jag att jag var oinspirerad?
***
...för övrigt skulle jag bara vilja understryka att jag visst har kompisar, fastän jag bloggar.
Flera stycken, faktiskt.
Jag lovar.
Vi hörs.
Om hål i marken, MILF:ar och sånt
Var med på tjejernas avslutande tvåmål på träningen igår och lyckades med konststycket att bli tunnlad två gånger på en halvtimme.
Som forward!
Det är i såna lägen man frågar sig vad man någonsin hade på en fotbollsplan att göra överhuvudtaget.
***
Noel Gallagher bloggar! Regga er på oasisinet.com så kan ni också ta del av vad han skriver.
Tro mig, det är alltid värt det.
***
Nu går vi in på lite tyngre ämnen i den här bloggen.
För några år sedan (ganska många nu i ärlighetens namn), när läget i forna Jugoslavien var som värst, hade jag en lagkompis i EIK som var någonstans därifrån. Vladi hette han. En gång, mitt under brinnande krig, åkte han ner till sitt hemland för att göra någonting och vi i laget var naturligtvis lite oroliga för hur det skulle gå. Men han kom tillbaka hel och hållen, allt var bra. När jag frågade honom hur det hade varit var bland det första han svarade:
- Det var i alla fall skönt att få åka på ordentliga vägar igen.
Förstod aldrig vad han menade då, men nu vet jag.
Det kan inte finnas någon plats i världen där det grävs så satans mycket hål i marken som i Stockholm!
Sönderbombad motorväg i Jugoslavien? Rena söndagskörningen i jämförelse.
Pratade om det här senast igår med en spelare som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan", och passande nog tog sedan även Ekwall upp saken i sin blogg idag. Han skrev:
"Överallt grävs det hål, i varenda väg, varenda hörn, varenda korsning, varenda liten asfaltsstump: bara trafikkaos. Och det grävs inte en gång...när det väl fyllts igen grävs det en gång till, fylls igen o sen ett hål igen.
Antingen så är det något som ska grävas upp o ned tre-fyra gånger eller så är det någon jävel som driver med mig."
Exakt så känner jag också.
Eller nej förresten, jag är fan beredd att ta det ett steg längre:
Jag är helt säker på att de flesta hål som grävs inte är någonting annat än en fet bluff.
Varför? Tänk efter själva: Vägverket får x antal miljarder av regeringen varje år för att hålla efter vägarna. Finns det inte tillräckligt mycket att rätta till blir det inga pengar och därför känner sig Vägverket tvungna att hitta fel som i själva verket inte finns. Så de fortsätter duktigt att gräva hål efter hål i marken så att de kan visa regeringen att de gör jättemycket nytta och på så sätt försäkra sig om MINST lika mycket pengar året efter.
Så, när Ekwall, Vladi, jag och alla andra Stockholmstrafikanter upplever det som att hålen grävs, fylls på och sedan grävs upp igen, så är det för att det är exakt vad som sker! Det är inget fel på vägen; den är inte ojämn eller bullrig - det är bara Vägverket som ska ha sina cash och de som får betala är du och jag. Inte bara i form av ständiga förseningar, köer och totalt oframkomliga vägar (också en ironi, att det som är tänkt att göra vägarna bättre i sjäva verket får precis motsatt effekt!) utan även genom att vi Stockholmare får betala mest skatt av alla - i landet som betalar mest skatt i världen.
Bitter? Jag? Nääärå.
***
Det börjar i alla fall ordna upp sig inför lördag! Expressen Fredag-Cesar, gravida tjejer, Elvis-karaoke, Magge och sanslösa mängder fulöl - allt under samma tak.
Bör kunna urarta.
***
Myrängen - MILF:arnas paradis?
***
Ikväll blir det först en snabbis till frisören, något jag egentligen inte hinner med men som jag till varje pris måste få avbetat innan lördag. Därefter hem i racingtempo och avnjuta en god, näringsrik och vällagad middag (yeah right), vidare till Globen för svarttaxijobb åt Lina och slutligen Källbrink och match i F18-serien mot IFK Täby.
När allt jag egentligen vill är att ligga i ett tomt, mörk och extremt tyst rum - och bara stirra upp i taket.
Rock'n roll.
Som forward!
Det är i såna lägen man frågar sig vad man någonsin hade på en fotbollsplan att göra överhuvudtaget.
***
Noel Gallagher bloggar! Regga er på oasisinet.com så kan ni också ta del av vad han skriver.
Tro mig, det är alltid värt det.
***
Nu går vi in på lite tyngre ämnen i den här bloggen.
För några år sedan (ganska många nu i ärlighetens namn), när läget i forna Jugoslavien var som värst, hade jag en lagkompis i EIK som var någonstans därifrån. Vladi hette han. En gång, mitt under brinnande krig, åkte han ner till sitt hemland för att göra någonting och vi i laget var naturligtvis lite oroliga för hur det skulle gå. Men han kom tillbaka hel och hållen, allt var bra. När jag frågade honom hur det hade varit var bland det första han svarade:
- Det var i alla fall skönt att få åka på ordentliga vägar igen.
Förstod aldrig vad han menade då, men nu vet jag.
Det kan inte finnas någon plats i världen där det grävs så satans mycket hål i marken som i Stockholm!
Sönderbombad motorväg i Jugoslavien? Rena söndagskörningen i jämförelse.
Pratade om det här senast igår med en spelare som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan", och passande nog tog sedan även Ekwall upp saken i sin blogg idag. Han skrev:
"Överallt grävs det hål, i varenda väg, varenda hörn, varenda korsning, varenda liten asfaltsstump: bara trafikkaos. Och det grävs inte en gång...när det väl fyllts igen grävs det en gång till, fylls igen o sen ett hål igen.
Antingen så är det något som ska grävas upp o ned tre-fyra gånger eller så är det någon jävel som driver med mig."
Exakt så känner jag också.
Eller nej förresten, jag är fan beredd att ta det ett steg längre:
Jag är helt säker på att de flesta hål som grävs inte är någonting annat än en fet bluff.
Varför? Tänk efter själva: Vägverket får x antal miljarder av regeringen varje år för att hålla efter vägarna. Finns det inte tillräckligt mycket att rätta till blir det inga pengar och därför känner sig Vägverket tvungna att hitta fel som i själva verket inte finns. Så de fortsätter duktigt att gräva hål efter hål i marken så att de kan visa regeringen att de gör jättemycket nytta och på så sätt försäkra sig om MINST lika mycket pengar året efter.
Så, när Ekwall, Vladi, jag och alla andra Stockholmstrafikanter upplever det som att hålen grävs, fylls på och sedan grävs upp igen, så är det för att det är exakt vad som sker! Det är inget fel på vägen; den är inte ojämn eller bullrig - det är bara Vägverket som ska ha sina cash och de som får betala är du och jag. Inte bara i form av ständiga förseningar, köer och totalt oframkomliga vägar (också en ironi, att det som är tänkt att göra vägarna bättre i sjäva verket får precis motsatt effekt!) utan även genom att vi Stockholmare får betala mest skatt av alla - i landet som betalar mest skatt i världen.
Bitter? Jag? Nääärå.
***
Det börjar i alla fall ordna upp sig inför lördag! Expressen Fredag-Cesar, gravida tjejer, Elvis-karaoke, Magge och sanslösa mängder fulöl - allt under samma tak.
Bör kunna urarta.
***
Myrängen - MILF:arnas paradis?
***
Ikväll blir det först en snabbis till frisören, något jag egentligen inte hinner med men som jag till varje pris måste få avbetat innan lördag. Därefter hem i racingtempo och avnjuta en god, näringsrik och vällagad middag (yeah right), vidare till Globen för svarttaxijobb åt Lina och slutligen Källbrink och match i F18-serien mot IFK Täby.
När allt jag egentligen vill är att ligga i ett tomt, mörk och extremt tyst rum - och bara stirra upp i taket.
Rock'n roll.
Nedräkningen har börjat
Spenderade helgen på Stockholms fotbollsförbund i Solna för att ytterligare förkovra mig i min tränarutbildning. Som alltid otroligt lärorikt, känner verkligen att jag växer för varje gång jag är där. En intressant iaktagelse jag har gjort är att ju högre upp på stegen du kommer, desto speciellare blir människorna du har att göra med. Färre glada föräldrar, fler udda fåglar. Skickligare instruktörer (DIF-Sillén nu, stort!), skarpare konkurrens. Och mitt i alltihop står jag, en trevlig kille med deodorant under armarna - och folk fattar ingenting.
Eller riktigt så var det väl inte. Använde visserligen deodorant båda dagarna (kan tyckas självklart, men tro mig, två heldagar i Stff:s lokalers luft tillsammans med en viss typ av människor kan få en att ändra uppfattning!) men jag skulle nästan tro att folk där uppfattade mig som lika speciell som jag dom. I fråga om rent nörderi skulle jag nog ranka mig själv 3:a eller 4:a bland de cirka 20 kursdeltagarna på plats, vilket jag naturligtvis tar som en komplimang.
I slutet av kursen, när det var dags att ta farväl av alla, sa instruktörerna som sa att de "håller ögonen på mig". Behöver inte nödvändigtvis vara sant, men som självförtroende-boost var det i alla fall rätt svårslaget.
***
Quaresma-Inter var tydligen inte sådär väldans klart som jag skrev att det var i mitt förra inlägg, trots allt.
Nu är det det, däremot. Men det var tydligen på fitthåret att allt runnit ut i sanden.
18,6 miljoner euro PLUS Pelé gick han till sist lös på. Sjukt mycket pengar plus en av Europas största mittfältstalanger.
Bäst för honom - och Mourinho - att han levererar.
***
Är nu uppe i totalt cirka 80 timmars tränarutbildning. På den gamla skalan hade det motsvarat steg 4-kompetens.
Nu, enligt nya modellen, räknas jag som snäppet bättre än grundutbildad.
På 80 timmar!
Man kommer inte ifrån att det känns lite orättvist. Även om det i slutändan naturligtvis gynnar både fotbollen och mig själv.
***
Avdelning småsensationella nyheter: Hernan Crespo utesluts enligt säkra källor ur Inters Champions league-lista.
Och enligt samma källor har argentinaren tagit beskedet allt annat än bra.
Det ligger de facto ett konkret Sampdoriabud på Crespo, transfermarknaden är öppen tills midnatt - frågan är om inte någonting kan komma att hända här?
Om ett par timmar vet vi mer.
***
Kjell Sillén - DIF-legenden - läser min blogg!
Och gillar den!
Större än så blir det tamejfan inte i dagsläget.
***
Grannar, massmedia, Stockholms polismyndighet, Anonyma alkoholister, föreningen "Drevvikens vänner" om det nu finns någon sådan, söndagsarbetsplatser och alla andra detta kan tänkas beröra: känn er härmed förvarnade. På lördag är det kräftskiva, my place, och då går vi fan efter Liedl-mottot - spare no spenses.
Nedräkningen har börjat.
Ibland är det den enda sanning du behöver
Runt midnatt igår blev det äntligen färdigt. Ingenting är ännu officiellt men naturligtvis kan den här bloggen redan nu avslöja summan av kardemumman. Facit:
- Quaresma går till Inter för en ännu okänd transfersumma.
- Suazo går till Benfica på lån.
- Recoba går till Monaco (en parantes eftersom han numera formellt är klubblös).
Känns logiskt att det slutar så här.
Är själv inte överdrivet förtjust i Ricardo Quaresma. Killen är 25 år och ännu inte ordinarie i Portugals numera rätt övervärderade landslag. I och för sig konkurrerar han med en viss Cristiano Ronaldo om den platsen men det känns som att hade han varit tillräckligt duktig hade de två kunnat samverka på plan. Att en så pass begränsad spelare dessutom kommer att bli en av Inters dyraste värvningar någonsin (även om inga siffror är kända lär det landa på en bit över 200 miljoner kronor) känns rätt befängt.
Dock är han inköpt som rollspelare, skräddarsydd för att passa in i Mourinhos spelsystem. Inter vill spela 4-3-3 med två ytterforwards i så många matcher som möjligt den här säsongen och faktum är att just nu har man bara två sådana att tillgå, Figo (som trots allt är 36 år) och Mancini. Även Balotelli kommer att användas där och med all sannolikhet också göra stor succé emellanåt, men man får inte glömma att killen bara är 18 år och ännu inte redo att bära ett lag som Inter på sina axlar.
Ur den aspekten är Quaresma ett lysande köp och det är såklart den vägen man ska gå när man värvar en spelare, snarare än att köpa ett stort namn som inte levererar.
Fast för mycket pengar är det fortfarande.
Att Suazo går känns ännu mer logiskt. Han kom till Inter enbart för att den förre tränaren ville ha honom och hans första och hittills enda säsong där får betecknas som ett fiasko. Dessutom är han bara är 27 år och det går fortfarande att tjäna pengar på honom vid en försäljning, varför han redan från början var ett troligare alternativ att få lämna skutan än exempelvis Crespo.
Snart kan ni läsa det överallt, men kom ihåg var ni hörde det först!
***
Jo, jag fattar väl också att Sundhage tackade nej till att besöka Vita huset för att hon är flata och att Bush har uttalat sig negativt om sådana förut.
Eller för att hon är kommunist och vita huset är blått.
Det var tidningens formulering jag tyckte var rolig, inget annat.
***
Tung, tung förlust i F18-serien mot Kungsängen i onsdags. Tung, för att den kom mot ett annat topplag men ännu tyngre för att det var totalt onödigt.
Analysen: vi gör en fantastiskt bar första halvtimme, kanske den bästa vi gjort rent spelmässigt den här säsongen. Bollen går som på ett snöre längs med marken och alla spelare rör sig för varandra, vilket gör det möjligt att spela ett kortpassningsspel som våra motståndare inte alls hänger med i. Dock inga mål. En mix av missade jättechanser och sistapassar som inte går fram gör att bolljäveln inte går in, annars hade vi kunnat leda med 3-4 efter 30 minuter. I det läget börjar desperationen smyga sig in i spelarnas hjärnor, varpå de blir otåliga och börjar slå långbollar på vinst och förlust så fort de får tag i bollen.
Det är också då som vårt spelövertag, som fram tills dess varit massivt, upphör.
Så här ser jag på saken: långbollar kan man börja slå sista kvarten om ingenting annat har funkat. Då kan lite desperation vara befogad och i bästa fall ge resultat. Men INTE när det är mer än en halvlek kvar av matchen och man i stort sett varit det enda laget på planen fram tills dess.
Poängterade jag detta när jag hade chansen i paus? Ja, men långt ifrån så tydligt som jag borde ha gjort. Snärjde istället in mig i diskussioner om att ifall vi nu är tvungna att slå långbollar, se till att ta raka vägen in på mål och fylla på med resten av laget.
Det är mitt första stora misstag.
I andra halvlek blir det precis den virriga Hawaii-fotboll vi så gärna ville undvika. Och i tumultet som uppstår blir det allt större ytor på innermittfältet för deras nr 8, kvällens i särklass bästa spelare. Vi hade pratat innan matchen om att inte ge henne några ytor i försvarsspelet, men vid minst 3-4 tillfällen upptäcker jag att hon ändå får stå alldeles för ensam och vända upp i lugn och ro. Det skulle vara en enkel sak att påminna exempelvis Jessica att ligga på henne som ett plåster så fort vi förlorade boll, istället håller jag käften.
När samma tjej en stund senare ostört får ta emot bollen, vända upp, avancera och slå in matchens enda mål får vi betala priset för det.
Det är mitt andra stora misstag och det kostar oss matchen.
I sådana lägen måste man försöka intala sig det positiva: vi leder ännu serien. Situationen är exakt densamma som för en vecka sedan. Vi förlorade en match, men det gjorde våra värsta konkurrenter också så skadan blev minimal. Visst hade det varit kul att få rycka i tabellen men till syvende och sist har vi fortfarande precis allt i våra egna händer.
***
...eller förresten, jag tar tillbaka det ja skrev tidigare. Tyckte det var kul att få driva med allas vår Chick-with-a-dick-Pia också.
***
Brukar i regel se mörkt på gruppspel, alltid se farorna där andra ser möjligheterna och allt det där. Fast den här gången tror jag verkligen inte något som ska kunna få Inter att inte gå vidare som segrare från Grupp B i Champions league. All respekt för Werder Bremen, Panathinaikos och...nä förresten, bara dom, cyprioterna är totalt ofarliga. Ser hursomhelst inte att de skulle kunna hota Inter i det långa lopp som ett gruppspel i champinjonligan innebär.
En drömlottning.
Värre blev det för Fiorentina, laget vi alla vill se gå bra. Bayern München, Lyon och Steaua Bucarest betyder uppförsbacke. Bara att hoppas på en skräll där.
***
Stor prestigeseger på jobbet i morse. En leverantör jag har pushat lite extra för under våren har gått från klarhet till klarhet och nu visat sig vara allt jag sa till mina medarbetare att dom skulle vara.
Är man i min position förväntar sig alla omkring mig att mina beslut alltid ska vara rätt.
Skönt att det visar sig stämma då och då också.
***
Om någon nu undrar varför jag hyser sådana aggressioner jämtemot shemale-Pia så kan jag avslöja att det är för att vi just nu är bittra konkurrenter. Vi tävlar nämligen mot varandra i kategorin "årets bäst klädda damfotbollscoach" tillsammans med en tredje aspirant, ingen mindre än Tomas "MQ" Dennerby.
I sådan konkurrens står jag mig naturligtvis slätt och jag har inga förhoppningar att ta hem titeln, trots att det tydligen är min gamle vän Bojan (tillika tävlingens grundare) som delar ut priset.
***
Fan vad jag inte vill skulle vilja vara i Robinhos kläder just nu.
Efter att ha gjort sig ovän med exakt varenda en i Real Madrid - inklusive fansen - genom att snacka skit om klubben hela sommaren och säga att han ABSOLUT inte kan tänka sig att spela någon annanstans än i Chelsea nästa år, tvingas han nu alltså stanna i Real. Han kommer att få be hela omklädningsrummet om ursäkt för sitt beteende och dessutom offentligt gå ut och dumförklara sig själv i media, men hur mycket röv han än slickar kommer det naturligtvis ändå inte att räcka. Alla kommer - med all rätt - avfärda honom som en girigbuk som tagit begreppet "fotbollshora" till en helt ny dimension.
Starkt jobbat.
***
Till sist en hälsning till en "trogen läsare":
Things pass. Nothing will stay the same forever. No matter in how big a pile of shite you've gotten yourself - be it drugs, financial problems, fucked up relations: you'll get over it. It'll go away just like the weather. The sun is round, so is the planet we live on, marriage rings and our eyes through which we see the world.
Det låter bättre på engelska.
Och ibland är det den enda sanning du behöver.
- Quaresma går till Inter för en ännu okänd transfersumma.
- Suazo går till Benfica på lån.
- Recoba går till Monaco (en parantes eftersom han numera formellt är klubblös).
Känns logiskt att det slutar så här.
Är själv inte överdrivet förtjust i Ricardo Quaresma. Killen är 25 år och ännu inte ordinarie i Portugals numera rätt övervärderade landslag. I och för sig konkurrerar han med en viss Cristiano Ronaldo om den platsen men det känns som att hade han varit tillräckligt duktig hade de två kunnat samverka på plan. Att en så pass begränsad spelare dessutom kommer att bli en av Inters dyraste värvningar någonsin (även om inga siffror är kända lär det landa på en bit över 200 miljoner kronor) känns rätt befängt.
Dock är han inköpt som rollspelare, skräddarsydd för att passa in i Mourinhos spelsystem. Inter vill spela 4-3-3 med två ytterforwards i så många matcher som möjligt den här säsongen och faktum är att just nu har man bara två sådana att tillgå, Figo (som trots allt är 36 år) och Mancini. Även Balotelli kommer att användas där och med all sannolikhet också göra stor succé emellanåt, men man får inte glömma att killen bara är 18 år och ännu inte redo att bära ett lag som Inter på sina axlar.
Ur den aspekten är Quaresma ett lysande köp och det är såklart den vägen man ska gå när man värvar en spelare, snarare än att köpa ett stort namn som inte levererar.
Fast för mycket pengar är det fortfarande.
Att Suazo går känns ännu mer logiskt. Han kom till Inter enbart för att den förre tränaren ville ha honom och hans första och hittills enda säsong där får betecknas som ett fiasko. Dessutom är han bara är 27 år och det går fortfarande att tjäna pengar på honom vid en försäljning, varför han redan från början var ett troligare alternativ att få lämna skutan än exempelvis Crespo.
Snart kan ni läsa det överallt, men kom ihåg var ni hörde det först!
***
Jo, jag fattar väl också att Sundhage tackade nej till att besöka Vita huset för att hon är flata och att Bush har uttalat sig negativt om sådana förut.
Eller för att hon är kommunist och vita huset är blått.
Det var tidningens formulering jag tyckte var rolig, inget annat.
***
Tung, tung förlust i F18-serien mot Kungsängen i onsdags. Tung, för att den kom mot ett annat topplag men ännu tyngre för att det var totalt onödigt.
Analysen: vi gör en fantastiskt bar första halvtimme, kanske den bästa vi gjort rent spelmässigt den här säsongen. Bollen går som på ett snöre längs med marken och alla spelare rör sig för varandra, vilket gör det möjligt att spela ett kortpassningsspel som våra motståndare inte alls hänger med i. Dock inga mål. En mix av missade jättechanser och sistapassar som inte går fram gör att bolljäveln inte går in, annars hade vi kunnat leda med 3-4 efter 30 minuter. I det läget börjar desperationen smyga sig in i spelarnas hjärnor, varpå de blir otåliga och börjar slå långbollar på vinst och förlust så fort de får tag i bollen.
Det är också då som vårt spelövertag, som fram tills dess varit massivt, upphör.
Så här ser jag på saken: långbollar kan man börja slå sista kvarten om ingenting annat har funkat. Då kan lite desperation vara befogad och i bästa fall ge resultat. Men INTE när det är mer än en halvlek kvar av matchen och man i stort sett varit det enda laget på planen fram tills dess.
Poängterade jag detta när jag hade chansen i paus? Ja, men långt ifrån så tydligt som jag borde ha gjort. Snärjde istället in mig i diskussioner om att ifall vi nu är tvungna att slå långbollar, se till att ta raka vägen in på mål och fylla på med resten av laget.
Det är mitt första stora misstag.
I andra halvlek blir det precis den virriga Hawaii-fotboll vi så gärna ville undvika. Och i tumultet som uppstår blir det allt större ytor på innermittfältet för deras nr 8, kvällens i särklass bästa spelare. Vi hade pratat innan matchen om att inte ge henne några ytor i försvarsspelet, men vid minst 3-4 tillfällen upptäcker jag att hon ändå får stå alldeles för ensam och vända upp i lugn och ro. Det skulle vara en enkel sak att påminna exempelvis Jessica att ligga på henne som ett plåster så fort vi förlorade boll, istället håller jag käften.
När samma tjej en stund senare ostört får ta emot bollen, vända upp, avancera och slå in matchens enda mål får vi betala priset för det.
Det är mitt andra stora misstag och det kostar oss matchen.
I sådana lägen måste man försöka intala sig det positiva: vi leder ännu serien. Situationen är exakt densamma som för en vecka sedan. Vi förlorade en match, men det gjorde våra värsta konkurrenter också så skadan blev minimal. Visst hade det varit kul att få rycka i tabellen men till syvende och sist har vi fortfarande precis allt i våra egna händer.
***
...eller förresten, jag tar tillbaka det ja skrev tidigare. Tyckte det var kul att få driva med allas vår Chick-with-a-dick-Pia också.
***
Brukar i regel se mörkt på gruppspel, alltid se farorna där andra ser möjligheterna och allt det där. Fast den här gången tror jag verkligen inte något som ska kunna få Inter att inte gå vidare som segrare från Grupp B i Champions league. All respekt för Werder Bremen, Panathinaikos och...nä förresten, bara dom, cyprioterna är totalt ofarliga. Ser hursomhelst inte att de skulle kunna hota Inter i det långa lopp som ett gruppspel i champinjonligan innebär.
En drömlottning.
Värre blev det för Fiorentina, laget vi alla vill se gå bra. Bayern München, Lyon och Steaua Bucarest betyder uppförsbacke. Bara att hoppas på en skräll där.
***
Stor prestigeseger på jobbet i morse. En leverantör jag har pushat lite extra för under våren har gått från klarhet till klarhet och nu visat sig vara allt jag sa till mina medarbetare att dom skulle vara.
Är man i min position förväntar sig alla omkring mig att mina beslut alltid ska vara rätt.
Skönt att det visar sig stämma då och då också.
***
Om någon nu undrar varför jag hyser sådana aggressioner jämtemot shemale-Pia så kan jag avslöja att det är för att vi just nu är bittra konkurrenter. Vi tävlar nämligen mot varandra i kategorin "årets bäst klädda damfotbollscoach" tillsammans med en tredje aspirant, ingen mindre än Tomas "MQ" Dennerby.
I sådan konkurrens står jag mig naturligtvis slätt och jag har inga förhoppningar att ta hem titeln, trots att det tydligen är min gamle vän Bojan (tillika tävlingens grundare) som delar ut priset.
***
Fan vad jag inte vill skulle vilja vara i Robinhos kläder just nu.
Efter att ha gjort sig ovän med exakt varenda en i Real Madrid - inklusive fansen - genom att snacka skit om klubben hela sommaren och säga att han ABSOLUT inte kan tänka sig att spela någon annanstans än i Chelsea nästa år, tvingas han nu alltså stanna i Real. Han kommer att få be hela omklädningsrummet om ursäkt för sitt beteende och dessutom offentligt gå ut och dumförklara sig själv i media, men hur mycket röv han än slickar kommer det naturligtvis ändå inte att räcka. Alla kommer - med all rätt - avfärda honom som en girigbuk som tagit begreppet "fotbollshora" till en helt ny dimension.
Starkt jobbat.
***
Till sist en hälsning till en "trogen läsare":
Things pass. Nothing will stay the same forever. No matter in how big a pile of shite you've gotten yourself - be it drugs, financial problems, fucked up relations: you'll get over it. It'll go away just like the weather. The sun is round, so is the planet we live on, marriage rings and our eyes through which we see the world.
Det låter bättre på engelska.
Och ibland är det den enda sanning du behöver.
Skönt att Sundhage satte ner foten där!
Jaha. Här hade man börjat skriva ett monsterinlägg om hur bra allt kändes nu när saker och ting började ordna upp sig på jobbet och att jag nu skulle få mer tid över till både det ena och det andra - bland annat att hålla den här sidan mer uppdaterad - och så vill det sig inte bättre än att servern pajar och jag inte har kunnat skriva något här på två dagar ändå.
Sheise!
Nu är det mesta jag skrev om då inaktuellt och i sådana lägen är det inte direkt inspirerande att sätta sig ner och börja om på en kula.
Men naturligtvis gör jag det ändå.
Det slår ju att jobba i alla fall.
***
Förresten...servern och servern, nu lät det nästan som att jag kan något om datorer. Det gör jag inte. Ni har att göra med en man så oteknisk att han är glad om han lyckas brygga en kopp kaffe utan att någon förolyckas, tanken på att jag skulle kunna skilja på olika sorters teknisk ondska är bara befängd.
Den som inte tror mig kan alltid få inspektera sladdarna bakom TV:n hemma i mitt vardagsrum.
***
En missad supercupfinal blir till slut droppen som får bägaren att rinna över. Fram tills dess har jag hela tiden haft överseende med min snikversion av en 42 tums-plasma och dess lilla egenhet att den fungerar när den själv vill (har till och med tyckt att det varit lite charmigt). Men allt har som bekant en gräns. Börjar man bråka under TV-fotboll - i synnerhet när Inter spelar - då jävlar är måttet rågat. Bestämmer därför att det slutligen är dags för fanskapet att bytas ut.
Sagt och gjort. Dagen efter blir det raka vägen till net-on-nets lagershop i Järfälla och på mindre än fem minuter är min nya bästis införskaffad. Vad tycks?Var självklart egentligen sugen på minst 52 tum (mest för att ha nåt som matchar 200-tummaren i skogarderoben) men avståndet mellan min vägg och TV-soffa sätter tyvärr stopp för alla sådana planer (också ett jävla mysterium, att man kan bygga en 200-kvadratsvilla på 2000-talet och inte tänka "monsterskärmar"). Egentligen är 47 också i mesta laget, men det är helt enkelt smällar som får tas.
Har trots allt en penisförlängningsfaktor att ta hänsyn till också.
***
Cupfinalen, ja. Efter min ex-kompis till TV:s nervösa sammanbrott tvingas jag följa Inters första officiella match för säsongen framför datorn. Orkar 90 minuter och missar således det lyckosamma straffavgörandet, men fram tills dess gillar jag verkligen vad jag ser.
Förutom några försvarsgrodor ser Inter version 08/09 ut som ett lag med ruggig kapacitet. Det känns hela tiden som att man har en växel till att lägga i när Roma spelar upp sig och att det hela till slut behöver gå till både förlängning och straffar kändes faktiskt som en grav orättvisa.
Och jag tror verkligen på Mario Balotelli. Men det kommer jag med all sannorlikhet få anledning att återkomma till under året, så jag lämnar det för stunden.
***
***
Eftersom det tydligen inte räcker med att ha sett filmen kommer Emelie överens om att "Mamma Mia!" även ska avverkas i musikalformat. Naturligtvis har Er man i bloggvärlden inte ett dyft att säga till om i frågan så det är bara att dra på sig något svårt och styra stegen mot Globen.
Betyg? Jodå, det funkar väl. En förlängd version av samma Abba-orgie jag redan upplevt en gång, med skådisar som ser sämre ut men låter betydligt bättre än sist (inget James Bond-kapande av "S.O.S." denna gång, tack för det).
En bit in i andra akten gör den hårda arbetsveckan och den halva flaska Amethystos jag avnjutit innan på restaurang Faros sig påminda, och jag somnar i stolen som en liten prins. Inte så långvarigt dock, Emelie har den stora fräckheten att väcka mig och sedan hugger hon som en kobra på crack hela kvällen vid minsta tecken på gamnacke från min sida. Inser till sist det lönlösa i att försöka fly mig bort till drömmarnas land så jag tar mig helt sonika i kragen och löper linan ut som en man.
Sånt skapar legender.
***
Stor humor när Pia Sundhage tackar nej till OS-guldfirande i Vita huset med motiveringen: "jag vill förknippas med fotbollen och damlandslaget, det tycker jag räcker"
Vad skönt då. Jag menar, annars hade det ju varit så otroligt lätt att plötsligt börja förknippa Pia Sundhage med storfinanser, oljekriser, terroristhot och annan världspolitik på toppnivå. Tidningar skulle börja ringa henne mitt i natten och vilja ha uttalanden om mellanösternkonflikten, hon skulle inte kunna röra sig på gatorna utan minst två livvakter vid sin sida och hon skulle förmodligen kallt behöva räkna med MINST två dödshot i veckan från Usama Bin Laden.
Skönt då att Pia väljer att sätta ner foten och så tydligt markera att det just är damfotboll hon vill förknippas med och inget annat.
***
R.T.F.P: när du visar dig i kommentatorsspåret på den här bloggen igen kommer jag inte att acceptera någon annan signatur än "Den patetsike våldsförhärligaren"!
Det ska du ha jävligt klart för dig.
***
Fån det berömda dopet i lördags (ni vet, det som jag absolut inte skulle gå på eftersom den krockade med en viktig fotbollsmatch, fan vad macho jag är och fan vad det är jag som bestämmer i vårt förhållande) hämtar vi den här blivande klassikern...
...och med "klassikern" åsyftar jag naturligtvis den extremt svåra slipsen. Får inte chansen att bära slips speciellt ofta så när jag väl får det tycker jag att det kan vara värt att slå till med en riktig dräpare.
Förutom slipsen ser vi på bilden Emelie med hennes bedårande guddotter Agnes. Må lyckans bananer vila i deras fruktkorgar.
***
Och till sist kan jag bekräfta för världen att jag bytt efternamn och numera heter Tony Bacci.
Men det visste redan alla som betyder något.
Sheise!
Nu är det mesta jag skrev om då inaktuellt och i sådana lägen är det inte direkt inspirerande att sätta sig ner och börja om på en kula.
Men naturligtvis gör jag det ändå.
Det slår ju att jobba i alla fall.
***
Förresten...servern och servern, nu lät det nästan som att jag kan något om datorer. Det gör jag inte. Ni har att göra med en man så oteknisk att han är glad om han lyckas brygga en kopp kaffe utan att någon förolyckas, tanken på att jag skulle kunna skilja på olika sorters teknisk ondska är bara befängd.
Den som inte tror mig kan alltid få inspektera sladdarna bakom TV:n hemma i mitt vardagsrum.
***
En missad supercupfinal blir till slut droppen som får bägaren att rinna över. Fram tills dess har jag hela tiden haft överseende med min snikversion av en 42 tums-plasma och dess lilla egenhet att den fungerar när den själv vill (har till och med tyckt att det varit lite charmigt). Men allt har som bekant en gräns. Börjar man bråka under TV-fotboll - i synnerhet när Inter spelar - då jävlar är måttet rågat. Bestämmer därför att det slutligen är dags för fanskapet att bytas ut.
Sagt och gjort. Dagen efter blir det raka vägen till net-on-nets lagershop i Järfälla och på mindre än fem minuter är min nya bästis införskaffad. Vad tycks?Var självklart egentligen sugen på minst 52 tum (mest för att ha nåt som matchar 200-tummaren i skogarderoben) men avståndet mellan min vägg och TV-soffa sätter tyvärr stopp för alla sådana planer (också ett jävla mysterium, att man kan bygga en 200-kvadratsvilla på 2000-talet och inte tänka "monsterskärmar"). Egentligen är 47 också i mesta laget, men det är helt enkelt smällar som får tas.
Har trots allt en penisförlängningsfaktor att ta hänsyn till också.
***
Cupfinalen, ja. Efter min ex-kompis till TV:s nervösa sammanbrott tvingas jag följa Inters första officiella match för säsongen framför datorn. Orkar 90 minuter och missar således det lyckosamma straffavgörandet, men fram tills dess gillar jag verkligen vad jag ser.
Förutom några försvarsgrodor ser Inter version 08/09 ut som ett lag med ruggig kapacitet. Det känns hela tiden som att man har en växel till att lägga i när Roma spelar upp sig och att det hela till slut behöver gå till både förlängning och straffar kändes faktiskt som en grav orättvisa.
Och jag tror verkligen på Mario Balotelli. Men det kommer jag med all sannorlikhet få anledning att återkomma till under året, så jag lämnar det för stunden.
***
När Mourinho efter matchen får frågor om Ricardo Quaresma låter han antyda att något kan komma att hända inom de närmaste dagarna:
"För balansen i lagets skull skulle det vara bra med en till ytterforward med tanke på att vi ofta kommer att spela med tre i anfallet den här säsongen. Vi får se vad som händer."
Låter inte direkt som ett uttalande man skulle göra om man inte hade rätt goda skäl att tro att något är på väg att hända va?***
Eftersom det tydligen inte räcker med att ha sett filmen kommer Emelie överens om att "Mamma Mia!" även ska avverkas i musikalformat. Naturligtvis har Er man i bloggvärlden inte ett dyft att säga till om i frågan så det är bara att dra på sig något svårt och styra stegen mot Globen.
Betyg? Jodå, det funkar väl. En förlängd version av samma Abba-orgie jag redan upplevt en gång, med skådisar som ser sämre ut men låter betydligt bättre än sist (inget James Bond-kapande av "S.O.S." denna gång, tack för det).
En bit in i andra akten gör den hårda arbetsveckan och den halva flaska Amethystos jag avnjutit innan på restaurang Faros sig påminda, och jag somnar i stolen som en liten prins. Inte så långvarigt dock, Emelie har den stora fräckheten att väcka mig och sedan hugger hon som en kobra på crack hela kvällen vid minsta tecken på gamnacke från min sida. Inser till sist det lönlösa i att försöka fly mig bort till drömmarnas land så jag tar mig helt sonika i kragen och löper linan ut som en man.
Sånt skapar legender.
***
Stor humor när Pia Sundhage tackar nej till OS-guldfirande i Vita huset med motiveringen: "jag vill förknippas med fotbollen och damlandslaget, det tycker jag räcker"
Vad skönt då. Jag menar, annars hade det ju varit så otroligt lätt att plötsligt börja förknippa Pia Sundhage med storfinanser, oljekriser, terroristhot och annan världspolitik på toppnivå. Tidningar skulle börja ringa henne mitt i natten och vilja ha uttalanden om mellanösternkonflikten, hon skulle inte kunna röra sig på gatorna utan minst två livvakter vid sin sida och hon skulle förmodligen kallt behöva räkna med MINST två dödshot i veckan från Usama Bin Laden.
Skönt då att Pia väljer att sätta ner foten och så tydligt markera att det just är damfotboll hon vill förknippas med och inget annat.
***
R.T.F.P: när du visar dig i kommentatorsspåret på den här bloggen igen kommer jag inte att acceptera någon annan signatur än "Den patetsike våldsförhärligaren"!
Det ska du ha jävligt klart för dig.
***
Fån det berömda dopet i lördags (ni vet, det som jag absolut inte skulle gå på eftersom den krockade med en viktig fotbollsmatch, fan vad macho jag är och fan vad det är jag som bestämmer i vårt förhållande) hämtar vi den här blivande klassikern...
...och med "klassikern" åsyftar jag naturligtvis den extremt svåra slipsen. Får inte chansen att bära slips speciellt ofta så när jag väl får det tycker jag att det kan vara värt att slå till med en riktig dräpare.
Förutom slipsen ser vi på bilden Emelie med hennes bedårande guddotter Agnes. Må lyckans bananer vila i deras fruktkorgar.
***
Och till sist kan jag bekräfta för världen att jag bytt efternamn och numera heter Tony Bacci.
Men det visste redan alla som betyder något.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Läste att Lagerbäck tänker testa 3-5-2 mot Frankrike.
Hur fan tänker han då?
Okej det känns onekligen lite befriande att det "händer nåt" med ett spelsystem som visserligen inte är dåligt på något sätt men som dels är totalt sönderläst och dels inte verkar få ut det allra bästa av nuvarande spelarmaterialet.
Men helt ärligt: 3-5-2?
För det första: trebackslinjen som grundidé är död, ju förr alla inser det desto bättre. Inte ens Zaccheroni kör den längre, det borde vara det slutgiltiga tecknet! Ska man komma undan med tre mittbackar och inga ytterbackar i modern toppfotboll krävs det att man har tre gudar i försvaret, typ ett Italien modell Euro 2000 med Nesta-Cannavaro-Maldini. Sverige har EN, Mellberg, som i bästa fall kan sägas hålla någorlunda hög internationell klass, bakom honom finns den underskattade men långsamme Maestro samt den vandrande katastrofen Petter Hansson. Inga grabbar att hålla i handen när det blåser snålt, direkt.
Sen är det ju så att Sverige, för första gången på många år, har fått fram en högerback som verkar hålla måttet internationellt och som gärna vill ha speltid i landslaget innan EM-kvalet börjar. Är väl kanske ingen katastrof ifall han inte får det heller, men någon vidare tajming från Lagerbäcks sida är det då inte.
Tar inte gärna fram sågen innan man sett någonting, men den här gången är det bra nära.
***
Medaljtorka är en sak, men när en svensk lerduveskytt ber nationen om ursäkt för att han svek förväntningarna, då har det fan gått för långt.
***
Mobilen gick varm hela dagen igår sedan de här uppgifterna kommit ut. Människor jag inte hört av på år och dar fick plötsligt klart för sig vilken "allsvensk stjärna" raderna avsåg och sms:ade därför originella rader i stil med "Tjena! Det var inte igår!" varpå de "råkade" glida in på händelsen lite snyggt och ville ha det senaste skvallret.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Javisst, jag känner människan i fråga. För nåt år sedan hade man till och med kunnat säga att jag kände honom väl. Så är det dock inte längre och jag kan ärligt säga att jag inte vet mer om något av det här än vad som står i tidningarna.
Och även om jag gjort det hade jag såklart inte sagt något ändå, men det hade uppenbarligen många inte fattat.
***
Stankovic i en Pirlo-roll bakom Inters mittfält. Genialiskt! Hade jag själv aldrig kommit på.
***
Ja, man vet sannerligen att man lever i en upp- och nervänd värld när världens bäste golfare är svart, världens störste hiphop-artist är vit, Lagerbäck spelar 3-5-2 och Aftonbladet och Expressen agerar moralens väktare när SVT går oförsiktigt fram i en intervju med Susanna Kallur.
***
Söndagens stora chock: I ett United-straffområde fullt av jättar som Rio Ferdinand, Van der Saar och Vidic hoppar plötsligt Obafemi Martins, 1,41 eller nåt sånt, upp från ingenstans och nickar in 1-0 för Newcastle.
Ska sånt kunna hända i en högstaliga år 2008?
***
För att spinna vidare lite på Kallur-grejen: Aftonbladets förstasida på ämnet idag är rätt stor humor: "TV-REPORTEN PRESSADE SANNA TILL TÅRAR"
Okej, jag gillar verkligen Kallur och vill inte var sån, men helt ärligt: vad i den här världen pressar INTE Sanna till tårar? När någon kommer på svaret på den, DÅ kan det däremot vara motiverat med rubriker på en förstasida.
***
....fast det är klart, vår nickspecialist i Huddinge är 1,33 så det kanske är nya tider trots allt.
Hur fan tänker han då?
Okej det känns onekligen lite befriande att det "händer nåt" med ett spelsystem som visserligen inte är dåligt på något sätt men som dels är totalt sönderläst och dels inte verkar få ut det allra bästa av nuvarande spelarmaterialet.
Men helt ärligt: 3-5-2?
För det första: trebackslinjen som grundidé är död, ju förr alla inser det desto bättre. Inte ens Zaccheroni kör den längre, det borde vara det slutgiltiga tecknet! Ska man komma undan med tre mittbackar och inga ytterbackar i modern toppfotboll krävs det att man har tre gudar i försvaret, typ ett Italien modell Euro 2000 med Nesta-Cannavaro-Maldini. Sverige har EN, Mellberg, som i bästa fall kan sägas hålla någorlunda hög internationell klass, bakom honom finns den underskattade men långsamme Maestro samt den vandrande katastrofen Petter Hansson. Inga grabbar att hålla i handen när det blåser snålt, direkt.
Sen är det ju så att Sverige, för första gången på många år, har fått fram en högerback som verkar hålla måttet internationellt och som gärna vill ha speltid i landslaget innan EM-kvalet börjar. Är väl kanske ingen katastrof ifall han inte får det heller, men någon vidare tajming från Lagerbäcks sida är det då inte.
Tar inte gärna fram sågen innan man sett någonting, men den här gången är det bra nära.
***
Medaljtorka är en sak, men när en svensk lerduveskytt ber nationen om ursäkt för att han svek förväntningarna, då har det fan gått för långt.
***
Mobilen gick varm hela dagen igår sedan de här uppgifterna kommit ut. Människor jag inte hört av på år och dar fick plötsligt klart för sig vilken "allsvensk stjärna" raderna avsåg och sms:ade därför originella rader i stil med "Tjena! Det var inte igår!" varpå de "råkade" glida in på händelsen lite snyggt och ville ha det senaste skvallret.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Javisst, jag känner människan i fråga. För nåt år sedan hade man till och med kunnat säga att jag kände honom väl. Så är det dock inte längre och jag kan ärligt säga att jag inte vet mer om något av det här än vad som står i tidningarna.
Och även om jag gjort det hade jag såklart inte sagt något ändå, men det hade uppenbarligen många inte fattat.
***
Stankovic i en Pirlo-roll bakom Inters mittfält. Genialiskt! Hade jag själv aldrig kommit på.
***
Ja, man vet sannerligen att man lever i en upp- och nervänd värld när världens bäste golfare är svart, världens störste hiphop-artist är vit, Lagerbäck spelar 3-5-2 och Aftonbladet och Expressen agerar moralens väktare när SVT går oförsiktigt fram i en intervju med Susanna Kallur.
***
Söndagens stora chock: I ett United-straffområde fullt av jättar som Rio Ferdinand, Van der Saar och Vidic hoppar plötsligt Obafemi Martins, 1,41 eller nåt sånt, upp från ingenstans och nickar in 1-0 för Newcastle.
Ska sånt kunna hända i en högstaliga år 2008?
***
För att spinna vidare lite på Kallur-grejen: Aftonbladets förstasida på ämnet idag är rätt stor humor: "TV-REPORTEN PRESSADE SANNA TILL TÅRAR"
Okej, jag gillar verkligen Kallur och vill inte var sån, men helt ärligt: vad i den här världen pressar INTE Sanna till tårar? När någon kommer på svaret på den, DÅ kan det däremot vara motiverat med rubriker på en förstasida.
***
....fast det är klart, vår nickspecialist i Huddinge är 1,33 så det kanske är nya tider trots allt.
PG? En legend!
Någon - tror det kan ha varit Olof Lundh - liknade i dagarna en hemkomst från semestern med att försöka hoppa på ett rullande löparband som en dopad Ben Johnson sprungit på innan och ställt in farten på. Man försöker hänga med i tempot, men helt lätt är det fan inte.
Kan inte annat än hålla med.
***
Mycket att glädjas åt efter finfina 6-0 hemma mot Skå IF i F18-elitserien. Här ett axplock av alla trevligheter:
- Emma, naturligtvis. Fyra mål är fyra mål är fyra mål och inget man skojar bort.
- Jessica och Josefin, som verkar läsa varandras tankar och förmodligen numera kan klassas som Stockholms bästa innermittfältspar.
- Jenny, som hittade tillbaks den säkerhet och pondus hon skämde bort oss med under första delen av säsongen. Kan bokstavligt talat bli guld värt i slutändan.
- Grottis (hon gillar tydligen smeknamnet nuförtiden, med all rätt) som gjorde ett riktigt viljemål (kan hon göra andra mål?) och firade det som andra spelare har firat VM-guld. Jag älskar verkligen spelare som blir glada när de gör mål.
- Ännu ett supermål av Super-Felle, kanske det superbaste hittills. Super, Felle!
- Världens äldsta 17-åring - nydöpt efter ett sms häromdagen - som haft det tungt på planen ett tag men som igår visade att hon är på rätt väg igen och blir att räkna med på allvar i fortsättningen.
Själv är jag dock mest nöjd med att den där nödvändiga förändringen av grundspelet jag pratade om efter Gothia verkar vara på väg att bli verklighet. Vi har gnuggat detaljer rätt hårt på träningarna den senaste veckan, trevligt att se att det ger resultat. Inte perfekt på något vis - det går fortfarande lite för långsamt än så länge och så glömmer vi bort oss i vissa lägen - men det gör ingenting just nu. Det viktigaste för tillfället är att vi spelar rätt, vartefter man behärskar spelet till fullo kan man börja öka tempot. Det är inte nu vi ska vara på topp utan senare i höst.
Fast det är klart, under tiden har vi en serie att vinna. Och segrar som den igår hjälper till att fixa den saken. Sex poäng ner till Hammarby, som dock har två matcher mindre spelade och alltså kan ta sig upp på samma poäng som oss. Men nu har de i alla fall fått lite press på sig.
***
Man vet att någonting är seriöst fel i ens skalle när man vaknar upp klockan halv fem en vanlig torsdagmorgon och utbrister: "PG? En legend!" rakt ut i luften utan att ha en aning om varför. Nu har det ödet drabbat mig.
Helt sjukt. Det var som att jag svarade på en fråga, fast jag har ingen aning om vem som ställde den eller i vilket sammanhang det var. Allt jag minns är orden som kom ut ur min mun och att det fick mig att vakna.
"PG? En legend!"
Det finns två personer jag associerar med namnet PG och ingen av dom har nått upp till legendstatus i mina ögon än (även om Patricia Gustavsson är på synnerligen god väg). Så varför i helvete vaknar jag då upp och säger det??
Bara att acceptera: skumma saker försigår i min hjärna för tillfället.
***
På förekommen anledning: det här är Christian Vieri. En grottmänniska i världsspelarversion och den störste hjälten genom tiderna.
Det ska fan alla veta.
Min favorit i klippet är målet efter 2:38. Så jävla han.
***
Mitt gamla lag IF Olympia slår till och värvar Danny Bola. Hade verkligen ingen aning om att saker och ting var SÅ illa ställda.
***
Micke Stahre näste AIK-tränare?
Herregud.
Vet visserligen inget om sanningshalten i de sensationella uppgifter som publiceras på vissa håll idag, men envisa rykten från fotbollsvärldens insida gör gällande att det faktiskt kommer att bli så.
Jag undrar bara: vad säger Black army om att en kille som är född Hammarbyare och i princip fått hela sin fotbollsutbildning i HIF plötsligt blir huvudansvarig för AIK?
För mig kommer Stahre alltid att vara den där läspande, småtjocke killen som hade hand om stadslaget på den tiden då jag fortfarande sparkade boll. Minns honom som detaljerad, passionerad och en utpräglad fotbollsnörd, karln hade en sån pervers böjelse för att rita pilar (löpvägar) på tomma vita papper att alla kallade honom "pilmannen".
Är han råttornas framtid?
Låter det inte rätt mycket som deras nutid?
***
...Danny Bola är alltså en av grabbarna som alltid hängde utanför planen när Olympia tränade. Ibland, när vi var ont om folk, lät vi honom vara med på tvåmålet bara för att han tyckte det var så kul.
Har inget alls emot honom som människa, men han är alltså jättedålig på fotboll.
***
För övrigt är Hammarbybloggens inlägg "En pessimist i stt livs form" genialiskt i all sin enkelhet.
Speciellt rubriken.
Kan inte annat än hålla med.
***
Mycket att glädjas åt efter finfina 6-0 hemma mot Skå IF i F18-elitserien. Här ett axplock av alla trevligheter:
- Emma, naturligtvis. Fyra mål är fyra mål är fyra mål och inget man skojar bort.
- Jessica och Josefin, som verkar läsa varandras tankar och förmodligen numera kan klassas som Stockholms bästa innermittfältspar.
- Jenny, som hittade tillbaks den säkerhet och pondus hon skämde bort oss med under första delen av säsongen. Kan bokstavligt talat bli guld värt i slutändan.
- Grottis (hon gillar tydligen smeknamnet nuförtiden, med all rätt) som gjorde ett riktigt viljemål (kan hon göra andra mål?) och firade det som andra spelare har firat VM-guld. Jag älskar verkligen spelare som blir glada när de gör mål.
- Ännu ett supermål av Super-Felle, kanske det superbaste hittills. Super, Felle!
- Världens äldsta 17-åring - nydöpt efter ett sms häromdagen - som haft det tungt på planen ett tag men som igår visade att hon är på rätt väg igen och blir att räkna med på allvar i fortsättningen.
Själv är jag dock mest nöjd med att den där nödvändiga förändringen av grundspelet jag pratade om efter Gothia verkar vara på väg att bli verklighet. Vi har gnuggat detaljer rätt hårt på träningarna den senaste veckan, trevligt att se att det ger resultat. Inte perfekt på något vis - det går fortfarande lite för långsamt än så länge och så glömmer vi bort oss i vissa lägen - men det gör ingenting just nu. Det viktigaste för tillfället är att vi spelar rätt, vartefter man behärskar spelet till fullo kan man börja öka tempot. Det är inte nu vi ska vara på topp utan senare i höst.
Fast det är klart, under tiden har vi en serie att vinna. Och segrar som den igår hjälper till att fixa den saken. Sex poäng ner till Hammarby, som dock har två matcher mindre spelade och alltså kan ta sig upp på samma poäng som oss. Men nu har de i alla fall fått lite press på sig.
***
Man vet att någonting är seriöst fel i ens skalle när man vaknar upp klockan halv fem en vanlig torsdagmorgon och utbrister: "PG? En legend!" rakt ut i luften utan att ha en aning om varför. Nu har det ödet drabbat mig.
Helt sjukt. Det var som att jag svarade på en fråga, fast jag har ingen aning om vem som ställde den eller i vilket sammanhang det var. Allt jag minns är orden som kom ut ur min mun och att det fick mig att vakna.
"PG? En legend!"
Det finns två personer jag associerar med namnet PG och ingen av dom har nått upp till legendstatus i mina ögon än (även om Patricia Gustavsson är på synnerligen god väg). Så varför i helvete vaknar jag då upp och säger det??
Bara att acceptera: skumma saker försigår i min hjärna för tillfället.
***
På förekommen anledning: det här är Christian Vieri. En grottmänniska i världsspelarversion och den störste hjälten genom tiderna.
Det ska fan alla veta.
Min favorit i klippet är målet efter 2:38. Så jävla han.
***
Mitt gamla lag IF Olympia slår till och värvar Danny Bola. Hade verkligen ingen aning om att saker och ting var SÅ illa ställda.
***
Micke Stahre näste AIK-tränare?
Herregud.
Vet visserligen inget om sanningshalten i de sensationella uppgifter som publiceras på vissa håll idag, men envisa rykten från fotbollsvärldens insida gör gällande att det faktiskt kommer att bli så.
Jag undrar bara: vad säger Black army om att en kille som är född Hammarbyare och i princip fått hela sin fotbollsutbildning i HIF plötsligt blir huvudansvarig för AIK?
För mig kommer Stahre alltid att vara den där läspande, småtjocke killen som hade hand om stadslaget på den tiden då jag fortfarande sparkade boll. Minns honom som detaljerad, passionerad och en utpräglad fotbollsnörd, karln hade en sån pervers böjelse för att rita pilar (löpvägar) på tomma vita papper att alla kallade honom "pilmannen".
Är han råttornas framtid?
Låter det inte rätt mycket som deras nutid?
***
...Danny Bola är alltså en av grabbarna som alltid hängde utanför planen när Olympia tränade. Ibland, när vi var ont om folk, lät vi honom vara med på tvåmålet bara för att han tyckte det var så kul.
Har inget alls emot honom som människa, men han är alltså jättedålig på fotboll.
***
För övrigt är Hammarbybloggens inlägg "En pessimist i stt livs form" genialiskt i all sin enkelhet.
Speciellt rubriken.
Inget slår den löpsedeln
Fortfarande tokmycket att stå i men hey, varför klaga? Jag menar, för varje lyxlirare till lillebror som glassar runt i Italien som familjerepresentant på bröllop (åh, vad jobbigt!) måste det ju finnas en idiot till storebror som styr upp ruljanserna här hemma och låter honom leva La dolce vita därnere, eller hur?
Livet i ett nötskal just nu: upp mellan fyra och fem varje morgon, ut med Wilda, till Årsta i Formel 1-tempo, jobba bollarna av sig till SENT på kvällen, hem och planera fotboll, dra ett "Lost"-avsnitt med Emelie, nuppa om jag orkar och så har det hux flux blivit nästa dag igen utan att jag har en aning om hur det gick till.
Allt det här är saker jag normalt älskar, det ska poängteras, men just nu känns det helt enkelt som lite för mycket på en gång.
Vad är ordet nu igen...ekkorhjul?
Tur i alla fall att jag har en våldsamt divig spa-weekend på Hasseludden att se fram emot i helgen, komplett med Olivia-massage (hoppas jag) och svår, japansk middag. Känns lite som ljuset i tunneln just nu.
***
Aftonbladet skräder minsann inte orden i dagens löp:
"DÄRFÖR BLUFFADE ROBERT GUSTAFSSON TONY RICHARDSSON I ALLSÅNGEN"
Det jag undrar är: vem frågade?
***
Frivilligt tvåmål i lallartempo i all ära, när vi igår drog igång med första seriösa träningen sedan sommarvilan var det inte en sekund för tidigt om ni frågar mig.
Efter att först på något sätt ha lyckats prata mig ur knipan jag försatt mig i genom att kalla Johanna för "lite sådär gosigt småtjock efter semestern" (fråga mig inte vad jag tänkte på där) blev det ett öppningspass som bestod av en hel del fys med boll, spel på full plan samt lite allmänt småprat med spelarna för att höra hur de mådde efter uppehållet. Inget speciellt, men ändåunderbart i all sin enkelhet.
Känns bra att vara tillbaks på banan igen.
***
Kennedy till Assyriska?
***
...fast vad gäller klockrena löpsedlar är det förstås ingen som slår Expressens för ett par år sedan:
"RUNAR SÖRGAARD DÖMD TILL DÖDEN"
Handlade om att någon liten muslingrupp på ett fjortisforum på nätet, som ingen utom de närmast sörjande (och Expressen) kände till, hade satt ett pris på Runars huvud efter hans störtsköna uttalanden om att Mohammed bara var en förvirrad pedofil.
Någon hade typ skrivit "jag ska döda honom jaow!!!" varpå någon annan svarat "ey, du får tio tusen om du gör det, len" eller nåt och så kom Expressen in nånstans i alltihop, gjorde ett löp på det och resten är modern tidningshistoria.
Men vafan, det funkade ju. Jag hade lätt köpt ett lösnummer om inte kiosken i Årsta varit stängd den dagen.
***
Snusar George W. Bush?
***
En träningsmatch är en träningsmatch är en träningsmatch, men det går ändå inte att komma ifrån att Inters 1-0 mot Bayern München i München är ett imponerande resultat. Tyskarna ligger långt före Inter förberedelserna och borde vara det klart starkare laget i dagsläget, men Mourinhos mannar - med Cambiasso som mittback! - visade att man blir att räkna med lika mycket som de senaste åren. Kanske mer i Europa.
Jävligt kul för övrigt att se att Mancini har kommit in perfekt i laget. Bäst på planen i alla träningsmatcher hittills och så avgörande målet igår. Jag var lite skeptisk till värvningen i början med "Mou" vet uppenbarligen vad han gör.
***
Snart kommer folk hem från semestrarna. Då blir allt bättre.
Även uppdateringarna och kvaliteten på texterna!
Livet i ett nötskal just nu: upp mellan fyra och fem varje morgon, ut med Wilda, till Årsta i Formel 1-tempo, jobba bollarna av sig till SENT på kvällen, hem och planera fotboll, dra ett "Lost"-avsnitt med Emelie, nuppa om jag orkar och så har det hux flux blivit nästa dag igen utan att jag har en aning om hur det gick till.
Allt det här är saker jag normalt älskar, det ska poängteras, men just nu känns det helt enkelt som lite för mycket på en gång.
Vad är ordet nu igen...ekkorhjul?
Tur i alla fall att jag har en våldsamt divig spa-weekend på Hasseludden att se fram emot i helgen, komplett med Olivia-massage (hoppas jag) och svår, japansk middag. Känns lite som ljuset i tunneln just nu.
***
Aftonbladet skräder minsann inte orden i dagens löp:
"DÄRFÖR BLUFFADE ROBERT GUSTAFSSON TONY RICHARDSSON I ALLSÅNGEN"
Det jag undrar är: vem frågade?
***
Frivilligt tvåmål i lallartempo i all ära, när vi igår drog igång med första seriösa träningen sedan sommarvilan var det inte en sekund för tidigt om ni frågar mig.
Efter att först på något sätt ha lyckats prata mig ur knipan jag försatt mig i genom att kalla Johanna för "lite sådär gosigt småtjock efter semestern" (fråga mig inte vad jag tänkte på där) blev det ett öppningspass som bestod av en hel del fys med boll, spel på full plan samt lite allmänt småprat med spelarna för att höra hur de mådde efter uppehållet. Inget speciellt, men ändåunderbart i all sin enkelhet.
Känns bra att vara tillbaks på banan igen.
***
Kennedy till Assyriska?
***
...fast vad gäller klockrena löpsedlar är det förstås ingen som slår Expressens för ett par år sedan:
"RUNAR SÖRGAARD DÖMD TILL DÖDEN"
Handlade om att någon liten muslingrupp på ett fjortisforum på nätet, som ingen utom de närmast sörjande (och Expressen) kände till, hade satt ett pris på Runars huvud efter hans störtsköna uttalanden om att Mohammed bara var en förvirrad pedofil.
Någon hade typ skrivit "jag ska döda honom jaow!!!" varpå någon annan svarat "ey, du får tio tusen om du gör det, len" eller nåt och så kom Expressen in nånstans i alltihop, gjorde ett löp på det och resten är modern tidningshistoria.
Men vafan, det funkade ju. Jag hade lätt köpt ett lösnummer om inte kiosken i Årsta varit stängd den dagen.
***
Snusar George W. Bush?
***
En träningsmatch är en träningsmatch är en träningsmatch, men det går ändå inte att komma ifrån att Inters 1-0 mot Bayern München i München är ett imponerande resultat. Tyskarna ligger långt före Inter förberedelserna och borde vara det klart starkare laget i dagsläget, men Mourinhos mannar - med Cambiasso som mittback! - visade att man blir att räkna med lika mycket som de senaste åren. Kanske mer i Europa.
Jävligt kul för övrigt att se att Mancini har kommit in perfekt i laget. Bäst på planen i alla träningsmatcher hittills och så avgörande målet igår. Jag var lite skeptisk till värvningen i början med "Mou" vet uppenbarligen vad han gör.
***
Snart kommer folk hem från semestrarna. Då blir allt bättre.
Även uppdateringarna och kvaliteten på texterna!
Backkriser och Teneriffabilder
Appropå gårdagens inlägg och Inter: med ett dygns reflektionstid är jag nu ganska säker på att en ny mittback kommer att inhandlas, och det rätt omgående. Även om Materazzis skada lyckligtvis visade sig vara lindrigare än först befarat (kraftig sträckning) tror jag inte att man vill ta några som helst risker med någonting.
Så. Vem blir det då?
Tja, drömmen vore ju förstås en etablerad världsback, typ Ricardo Carvalho, men det är nog bara att glömma. Ekonomin och framför allt tiden sätter stopp för alla sådana planer. Vad som behövs nu är en spelare som inte kostar pengar och som kan ansluta utan några segdragna förhandlingsprocesser.
Den jag först kommer att tänka på som uppfyller dom kriterierna är ett gammalt ex, Matteo Ferrari. Om jag inte är helt ute och cyklar här är han fortfarande free agent sedan han inte fick förlängt med Roma efter den här säsongen. Eller har han månne redan hittat en ny klubb utan att jag fått nys om det? Kan det vara möjligt?
Borde hursomhelst vara intressant.
Det som talar emot den lösningen är förstås det faktum att Inter redan valt att göra sig av med honom en gång och att klubbledningen - med all rätt - är erkänt skeptiska till hans kvaliteter som fotbollsspelare. Matteo Ferrari är av någon anledning fortfarande ett stort namn i fotbolls-Italien (förmodligen tack vare filmstjärneutseendet och flickvännen) men någon stor fotbollsspelare lär han aldrig bli.
Alternativet skulle kunna heta Matei Radoi. En 27-årig rumänsk landslagsman från Steaua som jag vet att Inter varit intresserade av förut som trupp-back-up i. Bra spelare och förmodligen inte omöjlig att få loss på lånebasis.
Personligen skulle jag föredra den lösningen en miljon gånger framför fladder-Ferrari.
Hur det än må vara: bli inte förvånade om vi har svaret inom 24 timmar och att det är någon av de två ovan nämnda som utgör det.
Ni vet att jag sällan har fel.
***
Nu är den här! Missa inte!
***
För övrigt har Burdisso kallats tillbaka från Argentinas OS-trupp.
Mer än vad jag visste men naturligtvis det enda rätta.
***
Här kommer de utlovade Teneriffabilderna!
Strandraggar-look med flip-flops och väska från Hugo Boss, T-shirt
från Armani, glasögon från Prada och så ett par shorts jag snodde
från en kille i Olympia förra året. Om han läser detta kan han få
tillbaka dom...
Förberedandes svåra drinkar i köket.
Resterna av en mojito på balkongräcket.
Emelie i en JÄVLIGT rosa topp.
...
Det blev en del bad också, starkt av fotografen att lyckas fånga den här posen...
...och den här!
En EXTREMT vanlig syn på någon av Teneriffas stränder. Och ja,
jag har mixtrat lite med färgen på himlen.
Nöjd och lite full på balkongen samma kväll.
Från Emelies födelsedag.
...
Sökte ofta svaret i botten av vinglaset.
Så även här...
...och jag fann det!
***
Eftersom jag knappt lyfte ett finger på två veckor har jag inte direkt några bergsklättrarfoton eller hisnande naturupplevelser att bjuda på. Däremot speglar bilderna resan i sin helhet jävligt bra - mat, dryck och stranden, typ.
Vi hörs.
Så. Vem blir det då?
Tja, drömmen vore ju förstås en etablerad världsback, typ Ricardo Carvalho, men det är nog bara att glömma. Ekonomin och framför allt tiden sätter stopp för alla sådana planer. Vad som behövs nu är en spelare som inte kostar pengar och som kan ansluta utan några segdragna förhandlingsprocesser.
Den jag först kommer att tänka på som uppfyller dom kriterierna är ett gammalt ex, Matteo Ferrari. Om jag inte är helt ute och cyklar här är han fortfarande free agent sedan han inte fick förlängt med Roma efter den här säsongen. Eller har han månne redan hittat en ny klubb utan att jag fått nys om det? Kan det vara möjligt?
Borde hursomhelst vara intressant.
Det som talar emot den lösningen är förstås det faktum att Inter redan valt att göra sig av med honom en gång och att klubbledningen - med all rätt - är erkänt skeptiska till hans kvaliteter som fotbollsspelare. Matteo Ferrari är av någon anledning fortfarande ett stort namn i fotbolls-Italien (förmodligen tack vare filmstjärneutseendet och flickvännen) men någon stor fotbollsspelare lär han aldrig bli.
Alternativet skulle kunna heta Matei Radoi. En 27-årig rumänsk landslagsman från Steaua som jag vet att Inter varit intresserade av förut som trupp-back-up i. Bra spelare och förmodligen inte omöjlig att få loss på lånebasis.
Personligen skulle jag föredra den lösningen en miljon gånger framför fladder-Ferrari.
Hur det än må vara: bli inte förvånade om vi har svaret inom 24 timmar och att det är någon av de två ovan nämnda som utgör det.
Ni vet att jag sällan har fel.
***
Nu är den här! Missa inte!
***
För övrigt har Burdisso kallats tillbaka från Argentinas OS-trupp.
Mer än vad jag visste men naturligtvis det enda rätta.
***
Här kommer de utlovade Teneriffabilderna!
Strandraggar-look med flip-flops och väska från Hugo Boss, T-shirt
från Armani, glasögon från Prada och så ett par shorts jag snodde
från en kille i Olympia förra året. Om han läser detta kan han få
tillbaka dom...
Förberedandes svåra drinkar i köket.
Resterna av en mojito på balkongräcket.
Emelie i en JÄVLIGT rosa topp.
...
Det blev en del bad också, starkt av fotografen att lyckas fånga den här posen...
...och den här!
En EXTREMT vanlig syn på någon av Teneriffas stränder. Och ja,
jag har mixtrat lite med färgen på himlen.
Nöjd och lite full på balkongen samma kväll.
Från Emelies födelsedag.
...
Sökte ofta svaret i botten av vinglaset.
Så även här...
...och jag fann det!
***
Eftersom jag knappt lyfte ett finger på två veckor har jag inte direkt några bergsklättrarfoton eller hisnande naturupplevelser att bjuda på. Däremot speglar bilderna resan i sin helhet jävligt bra - mat, dryck och stranden, typ.
Vi hörs.
Sånt kan ta kål på de hårdaste
Diverse semestrar och sjukdomar på jobbet sätter käppar i hjulet för mitt skrivande här för tillfället. Underbemanningen gör att jag inte hinner inte uppdatera så ofta som jag skulle önska och hur mycket ni än beklagar det därute är det garanterat ingenting mot vad jag gör.
Jag menar, helt plötsligt måste man spendera sina arbetsdagar med att ARBETA...sånt kan ta kål på de hårdaste.
***
I min något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 här) kan härmed meddelas ännu en skalp:
Under gårdagens hundpromenad blir jag omkörd så det visslar om det av ingen mindre än Tommy Boustedt med okänt damsällskap. Paret är ute och motionsgår i Trånkan och håller ett tempo som skulle göra vilken hobbymotionär som helst grön av avund. Jag, Wilda och Emelie gör vårt bästa för att hänga på men det är naturligtvis lönlöst.
Om Tommy kan sägas att han är stor - långt mycket större än man kan ana när man ser honom bredvid Runheim i TV 3-studion - och att han, i sann hockeylegendar-spirit, är klädd i en svår, blå T-shirt med tre gula kronor på bröstet.
Meddelas endast på detta sätt.
***
Mourinho säger rakt ut att Inters spelartrupp har för många anfallare och sportchef Oriali flaggar för en del "smärtsamma farväl" inom det närmaste.
Slå ihop ett och ett och kom fram till att antingen Crespos eller Suazos dagar i klubben är räknade.
Jag tippar på det senare...
***
Jag ska inte försöka påstå att jag förstår mig på Allsvenskan speciellt bra, men jag VET att det är illa ställt i en klubb när tidningarna smäller på med rubriker av typen "HAN SKA RÄDDA DJURGÅRDEN" och det sedan visar sig att frälsaren i fråga heter...Kristoffer Näfver.
***
...såvida det inte blir en sensationell Adriano-flytt redan nu. Fast i så fall blir det garanterat som en del i en bytesaffär och då kommer det ju någon annan istället.
Hursomhelst håller jag det som ganska osannolikt, i varje fall just nu.
***
En spelare Inter gärna skulle göra sig av med direkt är Nicolas Burdisso, men den akuta mittbackskrisen i klubben(Materazzi skadad igår, totalt nu FYRA indisponibla mittbackar) gör att man förmodligen måste behålla honom ett år till.
Kollisionskursen mellan Inter och Burdisso har ingenting med fotboll att göra. Det var istället Burdissos beslut att tacka ja till OS som väckte ont blod hos Interledningen. De hade bett honom att avstå spelen på grund av ovan nämnda skadebekymmer och med tanke på historien - Inter gav Burdisso över ett års betald ledighet för att han skulle kunna vara nära sin cancersjuka dotter - räknade man inte med att det skulle vara några problem.
Men det var det alltså.
Visserligen har Inter all rätt i världen att hindra Burdisso från att åka ändå - klubbar har ingen skyldighet att släppa överåriga spelare till OS - men så kommer det knappast att bli. Mellan Inter och det argentiska fotbollsförbundet finns en sorts ömsesidig överenskommelse sedan flera år, typ "hjälper du mig nu så hjälper jag dig en annan gång", och den äventyrar man inte i första taget med tanke på alla argentinare som spelar i blåsvart. Såvida inte Burdisso själv ändrar sig kommer han med andra ord att åka till Peking.
Fortsättning följer?
***
Franska öppna, fotbolls-EM, Wimbledon och nu Tour de France.
Att påstå att Spanien är idrottsvärldens dominanter just nu känns sannerligen inte som någon överdrift.
***
Mitt drömscenario och lyckliga slut i fallet Burdisso skulle i alla fall vara att Inter sålde honom till Fiorentina och köpte Ricardo Carvalho.
Fort som fan.
Vi hörs.
"PÅ SNUDD" till världsklass??
Gick och såg "Mamma mia!" häromdagen och...det är onekligen en rätt omtumlande upplevelse.
Ja, kanske inte för filmen i sig; den är inte mycket mer än en feel good-bagatell, byggd på en storyline tunnare än det kollektiva tålamodet bland trafikanter på Nynäsvägen dagar när den heta disktrasefukten kombineras med byggarbetare och milslånga köer i rusningstrafiken (ja, det är en självupplevd liknelse och ja, jag är bitter).
Men det spelar ingen roll.
Slökollar lite på kanalens Gothia-rapportering och hittar av en ren slump följande inlägg i gästboken:
"...Huddinge F 91 som kom till 16/dels final i A-Slutspelet utan avbytare!!! Det syntes att vissa spelare som tex Denise Cabevi, Emma Wiorek och Jessica Wennlöf har det lilla extra som krävs för att bli proffs.
Tränar insatsen av Tony Murinho och Ronnie eriksson var på snudd till världsklass och publikstödet likaså.
Tack för mig/ Talangscouten"
Utgår från att någon driver rätt hårt här?!
***
Vi ville ha Lampard, det blev Muntari. Känns väl inte direkt som någon spelare man bygger Champions league-vinnande lag kring?
Å andra sidan, sådana namn finns det redan gott om i truppen.
***
Jag menar...Murinho? Alla vet väl att mitt efternamn inte stavas så?
***
Anekdot från Teneriffa som jag helt hade glömt bort fram till alldeles nyss:
Är ute på stan för att leta efter en födelsedagspresent till Emelie. Stannar till framför ett lunchhak på torget i Los Cristianos och råkar då överhöra två svenskors konversation. Naturligtvis har de ingen aning om att en landsman står och tjuvlyssnar och de pratar därför, ehrm, fritt.
Har fått ett par synnerligen glädjande nyheter under eftermiddagen, och humöret är således därefter.
Exakt vad nyheterna består i kan jag tyvärr inte avslöja ännu men jag kan säga så mycket som att det är fotbollsrelaterat och att...ja, jag är mycket nöjd.
Mer info kommer förhoppningsvis snart.
***
"PÅ SNUDD" till världsklass??
**
Ikväll: svår grillning för fyra hemma hos min gode vän målaren/ljudteknikern. En afton att se fram emot då jag kommer att hitta tillbaks till alkoholen igen efter en skrämmande lång tids uppehåll.
Sånt gillar vi.
Ja, kanske inte för filmen i sig; den är inte mycket mer än en feel good-bagatell, byggd på en storyline tunnare än det kollektiva tålamodet bland trafikanter på Nynäsvägen dagar när den heta disktrasefukten kombineras med byggarbetare och milslånga köer i rusningstrafiken (ja, det är en självupplevd liknelse och ja, jag är bitter).
Men det spelar ingen roll.
Att se den i en fullsatt söndagskvällssalong bland pensionärerna i Täby centrum är ändå en stor upplevelse.
Jag vet inte om ni varit på bio i Täby, men publiken där är inte direkt typen man föreställer sig som livad. Ändå blir stämningen högre än jag kan minnas att den någonsin varit på en svensk biograf jag besökt.
Några sjunger med redan i "Honey honey", och efter Meryl Streeps insats i "The winner takes it all" hör jag snyftningar (!) från flera personer bakom mig. Till eftertexterna är det - naturligtvis - dånande applåder och några slår chockerande nog till med dans bland bänkraderna.
Det är visserligen någon som fäller dräpande kommentarer när James Bond försöker sjunga min personliga favorit "S.O.S" också, men dels kan jag bara instämma, dels bidrar även det till förnöjsamheten.
Sen går man ut i kvällen och ler fårskalligt
Så se det som ett tips.
Om helvetesvärmen blir för eländig de kommande veckorna, smyg in på en biograf och köp en"Mamma Mia!"-biljett.
Aldrig har en halvdan film varit roligare att se.
***Slökollar lite på kanalens Gothia-rapportering och hittar av en ren slump följande inlägg i gästboken:
"...Huddinge F 91 som kom till 16/dels final i A-Slutspelet utan avbytare!!! Det syntes att vissa spelare som tex Denise Cabevi, Emma Wiorek och Jessica Wennlöf har det lilla extra som krävs för att bli proffs.
Tränar insatsen av Tony Murinho och Ronnie eriksson var på snudd till världsklass och publikstödet likaså.
Tack för mig/ Talangscouten"
Utgår från att någon driver rätt hårt här?!
***
Vi ville ha Lampard, det blev Muntari. Känns väl inte direkt som någon spelare man bygger Champions league-vinnande lag kring?
Å andra sidan, sådana namn finns det redan gott om i truppen.
***
Jag menar...Murinho? Alla vet väl att mitt efternamn inte stavas så?
***
Anekdot från Teneriffa som jag helt hade glömt bort fram till alldeles nyss:
Är ute på stan för att leta efter en födelsedagspresent till Emelie. Stannar till framför ett lunchhak på torget i Los Cristianos och råkar då överhöra två svenskors konversation. Naturligtvis har de ingen aning om att en landsman står och tjuvlyssnar och de pratar därför, ehrm, fritt.
- Kolla här, säger den ena och pekar på en rubrik i Daily Telegraph, de har hittat en mus i en baguette.
- Hm, svarar den andra, det brukar ju vara tvärtom. Att man hittar baguetter i musen...
Det kallar jag fyndigt.
***Har fått ett par synnerligen glädjande nyheter under eftermiddagen, och humöret är således därefter.
Exakt vad nyheterna består i kan jag tyvärr inte avslöja ännu men jag kan säga så mycket som att det är fotbollsrelaterat och att...ja, jag är mycket nöjd.
Mer info kommer förhoppningsvis snart.
***
"PÅ SNUDD" till världsklass??
**
Ikväll: svår grillning för fyra hemma hos min gode vän målaren/ljudteknikern. En afton att se fram emot då jag kommer att hitta tillbaks till alkoholen igen efter en skrämmande lång tids uppehåll.
Sånt gillar vi.
Dig out your soul
Hemma igen från två fantastiska Teneriffa-veckor där jag knappt lyfte ett finger. Mat, sömn, läsning på stranden (fem böcker allt som allt), nuppa, re-runs av "Lost" säsong 1 och en jävla massa korsord, det närmsta jag kom ett träningspass var två fjärilssimtag i Atlanten någon gång i mitten av vecka 2.
Precis som det ska vara.
Det kostade mig typ fem kg av min matchvikt, men sånt är bara att tugga i sig och jobba bort snabbt som fan. Min mormor säger att jag är cool ändå och då måste det ju vara så.
Bilder kommer så fort jag orkar.
***
Stort för övrigt att befinna sig i Spanien samma kväll som de vann EM-guld. Det festades rätt duktigt den natten kan jag säga. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte drog ut på gatorna i Italien-tröja, hade kunnat bli en jävligt rolig kontrast. Blev ändå kollektivt utskrattad av ett gäng spanjacker i en bar sedan de luskat ut att jag var italienare, men det tog jag mest med ro.
Jag menar, de kan väl få glädjas lite gulligt åt sin EM-titel om de nu vill det, bara de inte glömmer bort vilka som fortfarande är världsmästare.
***
Tre månader kvar tills Oasis släpper nytt. "Dig out your soul" kommer albumet att heta, bara en sån sak...
Folk på nätet som säger sig ha fått smakprov talar om det bästa bandet gjort sedan "Be here now", men så säger dom alltid inför varje albumsläpp och det blir aldrig så.
Hursomhelst ser jag fram emot det som fan. Och jag ska INTE ladda ner så fort det läcker, det förstör den där härliga känslan av ett nytt Oasisalbum att ladda stereon med.
***
Spanien som EM-mästare förresten, vem hade kunnat tro det?
***
Amantino Mancini klar för Inter. Ett utmärkt köp men det är såklart Lampard vi alla väntar på.
***
Vad gäller egna fotbollen står Gothia cup för dörren, och allt annat än slutseger är naturligtvis ett stort misslyckande. Nä, kanske inte men naturligtvis är siktet inställt på en framskjuten placering och jag är helt säker på att åtminstone ett av lagen har kapacitet att gå hela vägen ifall vi får allt att stämma.
Har själv upplevt en Gothia-final som spelare (torsk 3-0 mot nåt argentinskt lag, kunde ha blivit det dubbla om inte Öhrlund spikat igen vårt mål) och känslan av att gå in på ett fullsatt Ullevi är onekligen något man gärna jobbar hårt för att få uppleva igen.
Enda kruxet i min värld: luftmadrasshelvetet. Trodde verkligen att jag var förbi stadiet med sovsalar och alla-blåser-upp-sin-egen-lilla-madrass, men det är alltså precis vad som väntar nu. Håll med om att man kan ha ångest för mindre.
Jag vore dock inte jag om jag inte hade en smitplan. Har fått en av mina snälla och inställsamma leverantörer att stå för ett rum på fyrstjärniga Riverton (mutbrott någon?) och det vore väl synd och skam om det bara skulle få stå tomt i en hel vecka? Antar att det alltid är en utväg, men hur moraliskt riktigt skulle det vara på en skala?
Vad fan gör man?
***
EM:s bäste målskytt? David villa. Bäste spelaren? Xavi. Bäst i finallaget Tyskland? Philip Lamm. Största genobrottet? Arshavin. Bäst i gruppspelet? Deco.
Gemensam nämnare för dessa spelare? Alla är under 1,75.
För ett par år sedan trodde man att korta spelare var på väg att dö ut från värlsfotbollen, jag för min del tycker inte riktigt att det verkar så nu...
***
Spanien-Tyskland i EM-final förresten, vem hade kunnat tro det?
***
Ännu en "sista arbetsdagen" idag, det var ett tag sedan man hade två sådana under ett och samma år. Ikväll väntar grillning med Berghagen, imorgon en lugn dag med familjen och därefter Gothia. Vi får se hur mycket vi hörs, har med mig laptopen men jag kommer ha en del att göra, om man säger så.
Vi hörs, helt enkelt.
Precis som det ska vara.
Det kostade mig typ fem kg av min matchvikt, men sånt är bara att tugga i sig och jobba bort snabbt som fan. Min mormor säger att jag är cool ändå och då måste det ju vara så.
Bilder kommer så fort jag orkar.
***
Stort för övrigt att befinna sig i Spanien samma kväll som de vann EM-guld. Det festades rätt duktigt den natten kan jag säga. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte drog ut på gatorna i Italien-tröja, hade kunnat bli en jävligt rolig kontrast. Blev ändå kollektivt utskrattad av ett gäng spanjacker i en bar sedan de luskat ut att jag var italienare, men det tog jag mest med ro.
Jag menar, de kan väl få glädjas lite gulligt åt sin EM-titel om de nu vill det, bara de inte glömmer bort vilka som fortfarande är världsmästare.
***
Tre månader kvar tills Oasis släpper nytt. "Dig out your soul" kommer albumet att heta, bara en sån sak...
Folk på nätet som säger sig ha fått smakprov talar om det bästa bandet gjort sedan "Be here now", men så säger dom alltid inför varje albumsläpp och det blir aldrig så.
Hursomhelst ser jag fram emot det som fan. Och jag ska INTE ladda ner så fort det läcker, det förstör den där härliga känslan av ett nytt Oasisalbum att ladda stereon med.
***
Spanien som EM-mästare förresten, vem hade kunnat tro det?
***
Amantino Mancini klar för Inter. Ett utmärkt köp men det är såklart Lampard vi alla väntar på.
***
Vad gäller egna fotbollen står Gothia cup för dörren, och allt annat än slutseger är naturligtvis ett stort misslyckande. Nä, kanske inte men naturligtvis är siktet inställt på en framskjuten placering och jag är helt säker på att åtminstone ett av lagen har kapacitet att gå hela vägen ifall vi får allt att stämma.
Har själv upplevt en Gothia-final som spelare (torsk 3-0 mot nåt argentinskt lag, kunde ha blivit det dubbla om inte Öhrlund spikat igen vårt mål) och känslan av att gå in på ett fullsatt Ullevi är onekligen något man gärna jobbar hårt för att få uppleva igen.
Enda kruxet i min värld: luftmadrasshelvetet. Trodde verkligen att jag var förbi stadiet med sovsalar och alla-blåser-upp-sin-egen-lilla-madrass, men det är alltså precis vad som väntar nu. Håll med om att man kan ha ångest för mindre.
Jag vore dock inte jag om jag inte hade en smitplan. Har fått en av mina snälla och inställsamma leverantörer att stå för ett rum på fyrstjärniga Riverton (mutbrott någon?) och det vore väl synd och skam om det bara skulle få stå tomt i en hel vecka? Antar att det alltid är en utväg, men hur moraliskt riktigt skulle det vara på en skala?
Vad fan gör man?
***
EM:s bäste målskytt? David villa. Bäste spelaren? Xavi. Bäst i finallaget Tyskland? Philip Lamm. Största genobrottet? Arshavin. Bäst i gruppspelet? Deco.
Gemensam nämnare för dessa spelare? Alla är under 1,75.
För ett par år sedan trodde man att korta spelare var på väg att dö ut från värlsfotbollen, jag för min del tycker inte riktigt att det verkar så nu...
***
Spanien-Tyskland i EM-final förresten, vem hade kunnat tro det?
***
Ännu en "sista arbetsdagen" idag, det var ett tag sedan man hade två sådana under ett och samma år. Ikväll väntar grillning med Berghagen, imorgon en lugn dag med familjen och därefter Gothia. Vi får se hur mycket vi hörs, har med mig laptopen men jag kommer ha en del att göra, om man säger så.
Vi hörs, helt enkelt.
Grattis, kära spanjorer!
Igår var jag besviken och skrev ingenting, idag känner jag mig mer samlad och diplomatisk.
Så: grattis, kära spanjorer! Ni var det något bättre laget i en hård, jämn och schysst match och förtjänade den här vinsten. Inte för att jag tycker att Italien förtjänade att förlora, men sådan är tyvärr fotbollen ibland. "Gli azzurri" fick inte igång han som skulle stå för målen, Luca Toni, på hela turneringen, sånt måste ju straffa sig förr eller senare.
***
Nu blir det av allt att döma en Lippi part two på den italienska bänken i höst och...tja, det funkade ju i Juventus. Om inte annat borde det väl bärga för en återkomst även för Totti och det har i alla fall ett stort symboliskt värde för det italienska landslaget. Kan kanske behövas i det vidskepliga gamla landet.
Fast personligen hade jag hellre sett Mancini.
***
Alla fyra kvartsfinaler är nu spelade och mitt facit som tippare blev sannerligen inget att skriva hem om: ett ynka rätt.
Å andra sidan kan den som läser mina kommentarer kring tipsen se att jag i själva verket är hyfsat bra ute trots allt. Det är egentligen bara på en enda match där jag inte slingrar mig eller kör demokratiska helgarderingar och det är Tyskland-Portugal där jag satte hela mitt anseende på spel men såklart inte behövde oroa mig.
***
Tomt och tyst i kommentatorsspåren senaste veckorna.
Var fan är Guldinho när man behöver henne som mest?!
***
Dejan Stankovic verkar så gott som klar för Juve. Även om det onekligen var ett tag sedan han rosade någon typ av marknad (mycket beroende på skadorna) så svider det i mitt hjärta.
Även om han egentligen alltid var Mancinis spelare snarare än Inters.
***
Det här snacket om att Guus Hiddink alltid har med sig samma läkarteam vart han än går och allt det där....kan vi inte vara romantiska och komma överens om att det bara är just snack?
***
Hade annars sett fram emot en italiensk seger och Luca Toni som segerskytt jävligt mycket.
Hur kul hade det inte varit att få skriva: "Spanjorerna hade inget att sätta emot Tonis mustasch" i en rubrik?
***
Sista inlägget på ett tag. Bloggen lever men vilar. Härnäst för min del väntar två veckor utan att lyfta ett finger på Teneriffa, planet lyfter om ett par timmar och så fort jag skrivit klart det här och klippt håret i Trånkan City är allt klart.
Biljetter - check.
Nygjort pass - check.
Korsordstidningar - check.
Superdiviga flip-flops från Hugo Boss - check.
Vad mer kan man behöva? Vamos a la playa!
***
För övrigt tror jag fortfarande att Spanien vinner EM.
Så: grattis, kära spanjorer! Ni var det något bättre laget i en hård, jämn och schysst match och förtjänade den här vinsten. Inte för att jag tycker att Italien förtjänade att förlora, men sådan är tyvärr fotbollen ibland. "Gli azzurri" fick inte igång han som skulle stå för målen, Luca Toni, på hela turneringen, sånt måste ju straffa sig förr eller senare.
***
Nu blir det av allt att döma en Lippi part two på den italienska bänken i höst och...tja, det funkade ju i Juventus. Om inte annat borde det väl bärga för en återkomst även för Totti och det har i alla fall ett stort symboliskt värde för det italienska landslaget. Kan kanske behövas i det vidskepliga gamla landet.
Fast personligen hade jag hellre sett Mancini.
***
Alla fyra kvartsfinaler är nu spelade och mitt facit som tippare blev sannerligen inget att skriva hem om: ett ynka rätt.
Å andra sidan kan den som läser mina kommentarer kring tipsen se att jag i själva verket är hyfsat bra ute trots allt. Det är egentligen bara på en enda match där jag inte slingrar mig eller kör demokratiska helgarderingar och det är Tyskland-Portugal där jag satte hela mitt anseende på spel men såklart inte behövde oroa mig.
***
Tomt och tyst i kommentatorsspåren senaste veckorna.
Var fan är Guldinho när man behöver henne som mest?!
***
Dejan Stankovic verkar så gott som klar för Juve. Även om det onekligen var ett tag sedan han rosade någon typ av marknad (mycket beroende på skadorna) så svider det i mitt hjärta.
Även om han egentligen alltid var Mancinis spelare snarare än Inters.
***
Det här snacket om att Guus Hiddink alltid har med sig samma läkarteam vart han än går och allt det där....kan vi inte vara romantiska och komma överens om att det bara är just snack?
***
Hade annars sett fram emot en italiensk seger och Luca Toni som segerskytt jävligt mycket.
Hur kul hade det inte varit att få skriva: "Spanjorerna hade inget att sätta emot Tonis mustasch" i en rubrik?
***
Sista inlägget på ett tag. Bloggen lever men vilar. Härnäst för min del väntar två veckor utan att lyfta ett finger på Teneriffa, planet lyfter om ett par timmar och så fort jag skrivit klart det här och klippt håret i Trånkan City är allt klart.
Biljetter - check.
Nygjort pass - check.
Korsordstidningar - check.
Superdiviga flip-flops från Hugo Boss - check.
Vad mer kan man behöva? Vamos a la playa!
***
För övrigt tror jag fortfarande att Spanien vinner EM.
"Jag kapitulerar på samtliga punkter!"
Efter en dag fylld av bakande blev det till slut en väldigt trevlig midsommarafton. Mer eller mindre de vanliga personerna - italienarpacket - hemma hos mina föräldrar med grillning, modiga mängder alkohol, bad (för somliga) OCH - nyheten för året - sill på menyn. Fattas bara en stång och ett par kransar nu så kan vi kalla oss fulländade svenska midsommarfirare.
För egen del slutade det som vanligt med att jag stod i köket och blandade mojitos åt folket. Det har blivit lite av min grej och jag kan inte säga att jag har speciellt mycket emot det. After all är det jag som gör en bästa mojiton på den här sidan Kuba, inte mer än rätt att man får refresha sina kunskaper lite nu och då.
Precis vid TV:n stod jag också så jag missade inte en sekund av Kroatien-Turkiet. Inte för att det hade någon som helst betydelse en social kväll som denna, men ändå...
***
Var det någon som sa Holland?
Vi tar det igen. säg efter mig: det är ALDRIG laget som spelar bäst i gruppspelet som tar hem slutsegern!
***
Rysslands fantasispel igår, Buffons straffräddning mot Rumänien, Italien-Frankrike i en direkt avgörande gruppspelsmatch, tre mirakelvändningar av Turkiet...vilka oförglömliga fotbollsögonblick vi har bjudits på i detta EM!
Två-tre dagar in i mästerskapet fruktade jag att det skulle bli det tamaste någonsin. Nu sitter jag och försöker komma ihåg när jag senast såg så här mycket högklassig fotboll i ett sträck.
Och än är det långt ifrån över...
***
Någonstans under andra förlängningskvarten - tror det är precis innan Ryssland tar ledningen med 2-1 - kan jag inte hålla mig längre. Jag reser mig från soffan, sprintar upp till mobilen och drar i ren eufori iväg ett sms till den av den här bloggen tidigare så hånade R.T.F.P.
"Jag kapitulerar på samtliga punkter! Det här är den överlägset bästa fotboll jag sett den här turneringen!"
Ett knappt dygn senare och jag står fortfarande i allra högsta grad för de orden. Holland - turneringens dittills bästa lag - blev fullkomligen blåsta av banan och...ja, jag är mållös.
Kanske dags att omvärdera Sveriges insats en smula?
***
Lite av en gissning, men jag misstänker att Camoranesi får nöta bänk ikväll igen, avstängningarna till trots. Tror på följande italienska anti-Spanien-elva:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta-Panucci-Chiellini-Grosso
Aquillani-De Rossi-Ambrosini
Perrotta
Toni-Cassano
***
Svårt, svårt utan Pirlo. Måtte det gå vägen ändå.
***
Vad är oddsen på att Arshavin återfinns i Chelsea nästa säsong?
***
Vi avslutar med några bilder från midsommarhelgen som varit:
Emelie och Wilda spexar framför kameran
Jag och Emelie var dessertansvariga. Här visar jag upp en av våra tre kreationer: svåra kladdkakemuffins.
En gammal paraddessert: bärspäckad frozen Mojito Cheesecake.
Min bror i konversation. En trevlig och städad kille i divig Armanitröja.
Min bror ett par timmar senare, alkoholpåverkad och vältrandes i sitt eget smuts.
Jag - mitt i en blinkning - och Salvinho.
Emelie, vacker som en dröm.
Som hämtat ur ett avsnitt av "Sopranos"
Kvällens yngsta: Ginos son Danilo med vän.
Jag på midsommardagen, med en löjligt billig Wave i handen.
Wilda gör en grimas.
För egen del slutade det som vanligt med att jag stod i köket och blandade mojitos åt folket. Det har blivit lite av min grej och jag kan inte säga att jag har speciellt mycket emot det. After all är det jag som gör en bästa mojiton på den här sidan Kuba, inte mer än rätt att man får refresha sina kunskaper lite nu och då.
Precis vid TV:n stod jag också så jag missade inte en sekund av Kroatien-Turkiet. Inte för att det hade någon som helst betydelse en social kväll som denna, men ändå...
***
Var det någon som sa Holland?
Vi tar det igen. säg efter mig: det är ALDRIG laget som spelar bäst i gruppspelet som tar hem slutsegern!
***
Rysslands fantasispel igår, Buffons straffräddning mot Rumänien, Italien-Frankrike i en direkt avgörande gruppspelsmatch, tre mirakelvändningar av Turkiet...vilka oförglömliga fotbollsögonblick vi har bjudits på i detta EM!
Två-tre dagar in i mästerskapet fruktade jag att det skulle bli det tamaste någonsin. Nu sitter jag och försöker komma ihåg när jag senast såg så här mycket högklassig fotboll i ett sträck.
Och än är det långt ifrån över...
***
Någonstans under andra förlängningskvarten - tror det är precis innan Ryssland tar ledningen med 2-1 - kan jag inte hålla mig längre. Jag reser mig från soffan, sprintar upp till mobilen och drar i ren eufori iväg ett sms till den av den här bloggen tidigare så hånade R.T.F.P.
"Jag kapitulerar på samtliga punkter! Det här är den överlägset bästa fotboll jag sett den här turneringen!"
Ett knappt dygn senare och jag står fortfarande i allra högsta grad för de orden. Holland - turneringens dittills bästa lag - blev fullkomligen blåsta av banan och...ja, jag är mållös.
Kanske dags att omvärdera Sveriges insats en smula?
***
Lite av en gissning, men jag misstänker att Camoranesi får nöta bänk ikväll igen, avstängningarna till trots. Tror på följande italienska anti-Spanien-elva:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta-Panucci-Chiellini-Grosso
Aquillani-De Rossi-Ambrosini
Perrotta
Toni-Cassano
***
Svårt, svårt utan Pirlo. Måtte det gå vägen ändå.
***
Vad är oddsen på att Arshavin återfinns i Chelsea nästa säsong?
***
Vi avslutar med några bilder från midsommarhelgen som varit:
Emelie och Wilda spexar framför kameran
Jag och Emelie var dessertansvariga. Här visar jag upp en av våra tre kreationer: svåra kladdkakemuffins.
En gammal paraddessert: bärspäckad frozen Mojito Cheesecake.
Min bror i konversation. En trevlig och städad kille i divig Armanitröja.
Min bror ett par timmar senare, alkoholpåverkad och vältrandes i sitt eget smuts.
Jag - mitt i en blinkning - och Salvinho.
Emelie, vacker som en dröm.
Som hämtat ur ett avsnitt av "Sopranos"
Kvällens yngsta: Ginos son Danilo med vän.
Jag på midsommardagen, med en löjligt billig Wave i handen.
Wilda gör en grimas.
Glad midsommar!
Bjuder på en bild från senaste gången jag firade denna underbara högtid, för två år sedan. Av vädret och ansiktsuttrycket att döma får vi hoppas på en repris imorgon.
Trevlig helg, så hörs vi antagligen på söndag igen!
***
Om jag har en likadan på Orhan från jobbet? Naturligtvis har jag det!
Heja Turkiet!
Så slutar kvartsfinalerna!
Gjorde ett litet misstag i mina uppdateringsrutiner vilket gjorde att fel version av detta inlägg hamnade på nätet.
Hoppas allt ska vara intakt nu.
***
Grattis alla ryssar! Ni spelade en underbar fotboll i två matcher och förtjänade avancemanget. Känns jävligt surt just nu men man kan i alla fall inte säga att det var orättvist.
Grattis också till R.T.F.P, aka Hammarbybloggen, aka Ubåtsälskaren. Visserligen ingen "full pott" i form av nio poäng, men nog fan får en andraplats i gruppen på Sveriges och de regerande europamästarnas bekostnad anses som full pott ändå.
***
Visste det sedan tidigare men blir ändå lika överraskad varje gång: stor underhållning att se fotboll tillsammans med Berghagen.
Så totalt förutfattade meningar, sådan hängivelse att få dessa bekräftade och sådant totalt hat mot Daniel Andersson. Vid en viss tidpunkt ville jag bara ställa mig upp och spontanapplådera vad jag tyckte var en bländande show, men jag höll mig i skinnet. Det var liksom inte läge för annat med tanke på den halvtryckta stämningen.
***
På allmän begäran, här kommer nu facit för kvartsfinalerna:
Portugal-Tyskland
Kolla nu noga, för det här skriver jag bara en gång (eller förresten, jag kanske upprepar det imorgon bara för att påminna er om vem som är bäst): det finns inte en chans i helvetet att Portugal slår ut Tyskland ikväll. Ballack & co visar att gammal är äldst och Cristiano Ronaldo får lämna turneringen gråtande och förnedrad.
Tony tippar: Tyskland vidare.
Turkiet-Kroatien
Tyvärr. Mitt nya favoritlag Turkiet är alltför sargat av alla skador och avstängningar för att kunna rå på ett tungt, svårspelat och intelligent Kroatien. Inte ens att man kanske får tillbaka den underbare Emre hjälper. Hoppet är det sista som överger människan men i det här fallet har jag inget för det. Inte Orhan heller.
Tony tippar: Kroatien vidare.
Sorry, man.
Holland-Ryssland
Hade Sverige stått för motståndet hade utgången varit mer oviss. Påståendet kan låta som ett skämt efter förnedringen igår, men faktum är att ett fungerande och organiserat Sverige skulle passat Holland sällsynt illa medan ett möte med Ryssland mest blir en styrkemätning mellan två identiska spelstilar. Och då är Hollands spelarmaterial överlägset. Guus Hiddink har måhända en sista överraskning i bakfickan åt sina landsmän, men det är å andra sidan Rysslands enda chans. Och den är inte stor.
Tony tippar: Holland vidare.
Spanien-Italien
Måste säga att jag är mer än orolig över den mentalitet som spritt sig som en löpeld alltsedan Italiens seger mot Frankrike i tisdags. "Jaha, italienarna hankade sig vidare, nu blir det väl final igen" måste vara världens mest använda uttryck bland förståsigpåare just nu, alla verkar ta för givet att det blir ett revanchmöte mot Holland nästa torsdag. Då skulle jag vilja påminna om att man först måste ta sig förbi min tippade slutsegrare Spanien, det lag som imponerat kanske mest av alla under detta EM och där alla nyckelspelare verkar ha prickat in en sensationell form. Ingen promenad i parken direkt. För att Italien ska kunna vinna krävs att man får igång Luca Tonis målskytte, att Panucci återigen överträffar sig själv i sin ovana mittbacksroll, att traditionens makt verkligen är så stor som det sägs OCH - framför allt - att "gli azzurri" får fortsätta att vara underdogs. Jag tror att det kan gå, men är allt annat än säker.
Tony tippar: Italien vidare.
***
Affären är klar. En viss MacBook air är nu i min ägo. Nu måste jag försöka lära mig hur allt funkar - vilket inte är det lättaste för en som inget kan om teknik - samt försöka undvika Interpool.
***
Jag älskar att skriva om Francesco Coco. Tror att det kan ha att göra med att jag i själva verket vill vara honom.
I mitt nästa liv vill jag också födas med en sanslös fotbollstalang, begåvas med ett utseende som får vem som helst att smälta, få miljonkontrakt kastade över mig och spela i klubbar som Milan, Barcelona och Inter innan jag fyllt 25 - och sedan kasta bort allt det bara för att kunna gå på klubbar i Milano, ligga med modeller och vara med i "kändis-Robinson".
Det är min bild av ett liv det!
Fast vill man vara allvarlig för en stund kan man säga att Coco är ett lysande exempel på hur pengar kan förstöra en spelare. En enkel lantispojke från Sicilien får smak för det ljuva livet, nöjer sig med det och kastar därför bort det som en gång tog honom dit - den enorma talang han faktiskt var i besittning av. Och när man sedan inte har något fotbollsspelande kvar utan bara är känd för kändisskapets skull, ja då blir man en "Robinson-Robban", en kille på skvallersidorna som folk snackar skit om. Att Coco egntligen är ett offer är det ingen som bryr sig om, folk skrattar hånfullt vidare åt att en domare tvingar honom att knäppa skjortan i rättssalen eller att han dyker upp på träning med en cigarett i munnen när han får chansen att provspela med Manchester City. Vilken lantis. Jävla sicilianare. Var han ens särskilt bra på fotboll? Knappast, han fick väl sina kontrakt tack vare utseendet. Allt det där, ni vet.
Men egentligen, vad tjänar det till att vara allvarlig? Har ingen aning om vad man ska göra åt saken. Det går inte att stoppa pengaflödet inom fotbollen och jag kan inte ens säga att jag har så värst mycket emot det heller. Allt jag kan göra är att konstatera att det skördar sina offer och att Francesco Coco är ett av dem..
Och sen håna vidare.
Hoppas allt ska vara intakt nu.
***
Grattis alla ryssar! Ni spelade en underbar fotboll i två matcher och förtjänade avancemanget. Känns jävligt surt just nu men man kan i alla fall inte säga att det var orättvist.
Grattis också till R.T.F.P, aka Hammarbybloggen, aka Ubåtsälskaren. Visserligen ingen "full pott" i form av nio poäng, men nog fan får en andraplats i gruppen på Sveriges och de regerande europamästarnas bekostnad anses som full pott ändå.
***
Visste det sedan tidigare men blir ändå lika överraskad varje gång: stor underhållning att se fotboll tillsammans med Berghagen.
Så totalt förutfattade meningar, sådan hängivelse att få dessa bekräftade och sådant totalt hat mot Daniel Andersson. Vid en viss tidpunkt ville jag bara ställa mig upp och spontanapplådera vad jag tyckte var en bländande show, men jag höll mig i skinnet. Det var liksom inte läge för annat med tanke på den halvtryckta stämningen.
***
På allmän begäran, här kommer nu facit för kvartsfinalerna:
Portugal-Tyskland
Kolla nu noga, för det här skriver jag bara en gång (eller förresten, jag kanske upprepar det imorgon bara för att påminna er om vem som är bäst): det finns inte en chans i helvetet att Portugal slår ut Tyskland ikväll. Ballack & co visar att gammal är äldst och Cristiano Ronaldo får lämna turneringen gråtande och förnedrad.
Tony tippar: Tyskland vidare.
Turkiet-Kroatien
Tyvärr. Mitt nya favoritlag Turkiet är alltför sargat av alla skador och avstängningar för att kunna rå på ett tungt, svårspelat och intelligent Kroatien. Inte ens att man kanske får tillbaka den underbare Emre hjälper. Hoppet är det sista som överger människan men i det här fallet har jag inget för det. Inte Orhan heller.
Tony tippar: Kroatien vidare.
Sorry, man.
Holland-Ryssland
Hade Sverige stått för motståndet hade utgången varit mer oviss. Påståendet kan låta som ett skämt efter förnedringen igår, men faktum är att ett fungerande och organiserat Sverige skulle passat Holland sällsynt illa medan ett möte med Ryssland mest blir en styrkemätning mellan två identiska spelstilar. Och då är Hollands spelarmaterial överlägset. Guus Hiddink har måhända en sista överraskning i bakfickan åt sina landsmän, men det är å andra sidan Rysslands enda chans. Och den är inte stor.
Tony tippar: Holland vidare.
Spanien-Italien
Måste säga att jag är mer än orolig över den mentalitet som spritt sig som en löpeld alltsedan Italiens seger mot Frankrike i tisdags. "Jaha, italienarna hankade sig vidare, nu blir det väl final igen" måste vara världens mest använda uttryck bland förståsigpåare just nu, alla verkar ta för givet att det blir ett revanchmöte mot Holland nästa torsdag. Då skulle jag vilja påminna om att man först måste ta sig förbi min tippade slutsegrare Spanien, det lag som imponerat kanske mest av alla under detta EM och där alla nyckelspelare verkar ha prickat in en sensationell form. Ingen promenad i parken direkt. För att Italien ska kunna vinna krävs att man får igång Luca Tonis målskytte, att Panucci återigen överträffar sig själv i sin ovana mittbacksroll, att traditionens makt verkligen är så stor som det sägs OCH - framför allt - att "gli azzurri" får fortsätta att vara underdogs. Jag tror att det kan gå, men är allt annat än säker.
Tony tippar: Italien vidare.
***
Affären är klar. En viss MacBook air är nu i min ägo. Nu måste jag försöka lära mig hur allt funkar - vilket inte är det lättaste för en som inget kan om teknik - samt försöka undvika Interpool.
***
Jag älskar att skriva om Francesco Coco. Tror att det kan ha att göra med att jag i själva verket vill vara honom.
I mitt nästa liv vill jag också födas med en sanslös fotbollstalang, begåvas med ett utseende som får vem som helst att smälta, få miljonkontrakt kastade över mig och spela i klubbar som Milan, Barcelona och Inter innan jag fyllt 25 - och sedan kasta bort allt det bara för att kunna gå på klubbar i Milano, ligga med modeller och vara med i "kändis-Robinson".
Det är min bild av ett liv det!
Fast vill man vara allvarlig för en stund kan man säga att Coco är ett lysande exempel på hur pengar kan förstöra en spelare. En enkel lantispojke från Sicilien får smak för det ljuva livet, nöjer sig med det och kastar därför bort det som en gång tog honom dit - den enorma talang han faktiskt var i besittning av. Och när man sedan inte har något fotbollsspelande kvar utan bara är känd för kändisskapets skull, ja då blir man en "Robinson-Robban", en kille på skvallersidorna som folk snackar skit om. Att Coco egntligen är ett offer är det ingen som bryr sig om, folk skrattar hånfullt vidare åt att en domare tvingar honom att knäppa skjortan i rättssalen eller att han dyker upp på träning med en cigarett i munnen när han får chansen att provspela med Manchester City. Vilken lantis. Jävla sicilianare. Var han ens särskilt bra på fotboll? Knappast, han fick väl sina kontrakt tack vare utseendet. Allt det där, ni vet.
Men egentligen, vad tjänar det till att vara allvarlig? Har ingen aning om vad man ska göra åt saken. Det går inte att stoppa pengaflödet inom fotbollen och jag kan inte ens säga att jag har så värst mycket emot det heller. Allt jag kan göra är att konstatera att det skördar sina offer och att Francesco Coco är ett av dem..
Och sen håna vidare.
Undrar vad Lagerbäck hade sagt?
Till alla det kan tänkas beröra: jag undanber mig härmed all typ av kommunikation - sms, telefonsamtal, handskrivna brev etc. etc. - under Italien-Frankrike ikväll.
Kommer nämligen inte att se matchen i direktsändning och vill därför försöka undvika ALLT som kan tänkas ge en hint om resultatet.
Hur fan nu det ska gå till.
Känns hursomhelst som ett ovanligt motvierat inledningsanförande.
***
Mycket nu inför semestern. Det är pass som ska hämtas, hundvakter som ska fixas, småskit som ska inhandlas, broschyr som ska korrekturläsas, fotbollsspelare som ska tränas, hår som ska klippas, midsommar som ska förberedas, jobb som ska skötas, ersättare som ska instrueras och säkert en massa annat som jag inte kommer på just nu.
Ändå känns det som att allt jag gör är ligger i soffan, dricker öl och kollar på EM.
Helvete vad skumt.
***
Hur fan ska det gå?
Tycker Italien har sett något starkare ut än Frankrike under de två matcher var lagen har spelat. Å andra sidan: Frankrike pressade Holland duktigt vid ställningen 0-1 och borde haft minst en straff. Kvittering då och resten av matchen hade sett totalt annorlunda ut, det är jag övertygad om.
Är väl bara att konstatera att varje match lever sitt eget liv och att det är totalt omöjligt att göra några kalkyler baserat på lagens tidigare prestationer i turneringen. Speciellt när det är de här två lagen som möts.
En sak är jag dock säker på: om något av lagen skulle hanka sig kvar i turneringen blir de livsfarliga i guldstriden.
***
Så här sa Gianluca Zambrotta i en intervju igår:
- Varje gång Cassano har fått spela i det här mästerskapet har han gjort bra ifrån sig. Imorgon hoppas jag att det blir han som får göra det avgörande målet.
Tänk er att det varit Zlatan som yttrat sig så där om exempelvis Elmander. Undrar vad Lagerbäck hade sagt? Eller Aftonbladet?
***
Ännu så länge går det bara att spekulera i tänkbara italienska startuppställningar, som vanligt i detta EM döljer Donadoni allt fram tills den obligatoriska timmen innan avspark. Helt rätt, varför ge motståndaren fördelar inför ödesmatcher som alla dumma italienska förbundskaptener gjort hittills?
Gazzettan tippar hursomhelst på Perrotta istället för Camoranesi bakom två anfallare och de brukar som sagt sällan ha fel. Vilka de två anfallarna i fråga är vågar de inte gissa, men jag kör på Zambrottas linje och drar till med Toni-Cassano. Det borde bli så.
Om vi går efter samma linje borde det alltså bli ett rakt tremannamittfält, där De Rossi och Pirlo är givna och där jag gissar på Gattuso som tredje namn. Backlinjen blir samma som sist och i mål flyttar såklart ingen på Buffon, världens bäste målvakt enligt alla utom DN. som tycker Cech...
Skulle i så fall ge följande anti-Frankrikelag:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta-Chiellini-Panucci-Grosso
Pirlo-De Rossi-Gattuso
Perrotta
Toni-Cassano
Starkaste uppställningen hittills, om ni frågar mig.
***
Bittra fiender ikväll, bästa vänner vid sidan av. Det blir alltså en speciell match, av mer än en anledning för Luca Toni och Frank Ribery.
Tysk TV tycker att det är jättekul att två till synes så olika människor har funnit varandra i Bayern och driver med deras förhållande så fort de får en chans (avundsjuka för att deras ligas bästa spelare är utlänningar?). Här ett inslag när "dom" tippar helgens Bundesligaomgång tillsammans. Sådär va...?
Den här är roligare: skills competition!
***
Har blivit erbjuden att köpa en helt ny MacBook air av en kompis kompis - för 5500 spänn. Någon som tror att det införskaffandet gått helt ärligt till?
Inser förstås det förkastliga med att köpa en vara man nästan med 100 procents säkerhet vet är snodd. Sånt kallas häleri och är inte lagligt.
Men...vafan, det där med moraliska skrupler har aldrig riktigt varit min melodi. Jag behöver en ny laptop och bättre än så där blir det väl knappast? Så länge man inte är HELT säker går det väl bra att blunda lite med ena ögat och titta åt ett annat håll med det andra?
Blir nog så att jag tar den, trots allt.
***
Sista matchen med Huddinge innan uppehållet ikväll, borta mot Värmdö.
Blir det vinst? Bäst fan för spelarna att det blir! Har inga som helst intentioner att missa Italien-Frankrike och åka till andra sidan stan i rusningstrafik för att förlora!
Beställer ett par mål av Elin så är saken biff.
Kommer nämligen inte att se matchen i direktsändning och vill därför försöka undvika ALLT som kan tänkas ge en hint om resultatet.
Hur fan nu det ska gå till.
Känns hursomhelst som ett ovanligt motvierat inledningsanförande.
***
Mycket nu inför semestern. Det är pass som ska hämtas, hundvakter som ska fixas, småskit som ska inhandlas, broschyr som ska korrekturläsas, fotbollsspelare som ska tränas, hår som ska klippas, midsommar som ska förberedas, jobb som ska skötas, ersättare som ska instrueras och säkert en massa annat som jag inte kommer på just nu.
Ändå känns det som att allt jag gör är ligger i soffan, dricker öl och kollar på EM.
Helvete vad skumt.
***
Hur fan ska det gå?
Tycker Italien har sett något starkare ut än Frankrike under de två matcher var lagen har spelat. Å andra sidan: Frankrike pressade Holland duktigt vid ställningen 0-1 och borde haft minst en straff. Kvittering då och resten av matchen hade sett totalt annorlunda ut, det är jag övertygad om.
Är väl bara att konstatera att varje match lever sitt eget liv och att det är totalt omöjligt att göra några kalkyler baserat på lagens tidigare prestationer i turneringen. Speciellt när det är de här två lagen som möts.
En sak är jag dock säker på: om något av lagen skulle hanka sig kvar i turneringen blir de livsfarliga i guldstriden.
***
Så här sa Gianluca Zambrotta i en intervju igår:
- Varje gång Cassano har fått spela i det här mästerskapet har han gjort bra ifrån sig. Imorgon hoppas jag att det blir han som får göra det avgörande målet.
Tänk er att det varit Zlatan som yttrat sig så där om exempelvis Elmander. Undrar vad Lagerbäck hade sagt? Eller Aftonbladet?
***
Ännu så länge går det bara att spekulera i tänkbara italienska startuppställningar, som vanligt i detta EM döljer Donadoni allt fram tills den obligatoriska timmen innan avspark. Helt rätt, varför ge motståndaren fördelar inför ödesmatcher som alla dumma italienska förbundskaptener gjort hittills?
Gazzettan tippar hursomhelst på Perrotta istället för Camoranesi bakom två anfallare och de brukar som sagt sällan ha fel. Vilka de två anfallarna i fråga är vågar de inte gissa, men jag kör på Zambrottas linje och drar till med Toni-Cassano. Det borde bli så.
Om vi går efter samma linje borde det alltså bli ett rakt tremannamittfält, där De Rossi och Pirlo är givna och där jag gissar på Gattuso som tredje namn. Backlinjen blir samma som sist och i mål flyttar såklart ingen på Buffon, världens bäste målvakt enligt alla utom DN. som tycker Cech...
Skulle i så fall ge följande anti-Frankrikelag:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta-Chiellini-Panucci-Grosso
Pirlo-De Rossi-Gattuso
Perrotta
Toni-Cassano
Starkaste uppställningen hittills, om ni frågar mig.
***
Bittra fiender ikväll, bästa vänner vid sidan av. Det blir alltså en speciell match, av mer än en anledning för Luca Toni och Frank Ribery.
Tysk TV tycker att det är jättekul att två till synes så olika människor har funnit varandra i Bayern och driver med deras förhållande så fort de får en chans (avundsjuka för att deras ligas bästa spelare är utlänningar?). Här ett inslag när "dom" tippar helgens Bundesligaomgång tillsammans. Sådär va...?
Den här är roligare: skills competition!
***
Har blivit erbjuden att köpa en helt ny MacBook air av en kompis kompis - för 5500 spänn. Någon som tror att det införskaffandet gått helt ärligt till?
Inser förstås det förkastliga med att köpa en vara man nästan med 100 procents säkerhet vet är snodd. Sånt kallas häleri och är inte lagligt.
Men...vafan, det där med moraliska skrupler har aldrig riktigt varit min melodi. Jag behöver en ny laptop och bättre än så där blir det väl knappast? Så länge man inte är HELT säker går det väl bra att blunda lite med ena ögat och titta åt ett annat håll med det andra?
Blir nog så att jag tar den, trots allt.
***
Sista matchen med Huddinge innan uppehållet ikväll, borta mot Värmdö.
Blir det vinst? Bäst fan för spelarna att det blir! Har inga som helst intentioner att missa Italien-Frankrike och åka till andra sidan stan i rusningstrafik för att förlora!
Beställer ett par mål av Elin så är saken biff.
Ett par knutna händer i det läget...
Säger det igen: Turkiets sak är vår!
Näst efter Italien och Sverige är Turkiet mitt favoritlag i EM. Mest för Orhan på jobbets skull naturligtvis, men även för att jag gillar laget som sådant. Turkarna spelar med mest hjärta i hela EM, det känns som att varje spelare skulle kunna gå över lik för att landslaget ska nå framgångar. Sånt får man alltid pluspoäng av mig för, och vad det betyder rent konkret för ett lag såg vi alla igår.
Nu ställs man mot Kroatien i kvarten, ett lag som jag innan mästerskapet tippat som en av kandidaterna till slutsegern. Och visst, det schackrutiga balkanlaget är fortfarande favoriter, inte minst med tanke på Turkiets alla avstängningar, men om man lärt sig något av gårdagen vet man att det aldrig, aldrig går att räkna bort Turkiet.
Alla som inte har sett den makalösa vändningen från igår: gör det! Om inte annat så för Jeppe Hussfelts reaktion vid 3-2-målet, den kan faktiskt till och med kan mäta sig med Niklas Holmgrens största stunder.
Orhan: tung profil.
***
Måste ändå säga att jag lider oerhört mycket med Tjeckien och framför allt med Petr Cech. Ingen människa med hjärta kan väl ärligt säga att man inte tyckte synd om honom då han stod där i ösregnet med sin fula hjälm och skämdes ögonen ur sig inför tusetals landsmän på läktaren och miljoner TV-tittare världen över.
Han var verkligen värd ett bättre öde.
Alla som såg matchen kunde också se att det var just ösregnet som ställde till det för den tjeckiske målvaktsjätten. Både timingen och koordinationen i utrusningen var ju egentligen perfekta, men han missade den lilla detaljen att både bollen och hans egna hanskar var dyblöta. Ett par knutna händer i det läget och Tjeckien hade laddat för kvartsfinal just nu istället för att packa resväskor.
***
Hemmaplan i all ära: inte ska väl Österrike kunna rubba Tyskland ikväll?
Skulle emellertid så ändå ske vet jag en tysk som kommer att få sina fiskar varma i form av ett par jävligt irriterande sms under kvällen.
Meddelas endast på detta sätt.
***
Svår meny ikväll, måndagen till ära.
Parmainlindad kycklingfilé med soltorkade tomater; sötpotatisklyftor och mango-avocadosallad.
En given succé som köper mig ännu en kväll med gott samvete i TV-soffan.
***
För övrigt tror jag på ett italienskt 4-3-3 imorgon, med samma startuppställning som mot Rumänien förutom att Cassano går in istället för Camoranesi.
Då jävlar skulle det bli åka av!
***
Återkommer med en mer avancerad gissning när jag hört de italienska journalisterna efter kvällens träning.
Näst efter Italien och Sverige är Turkiet mitt favoritlag i EM. Mest för Orhan på jobbets skull naturligtvis, men även för att jag gillar laget som sådant. Turkarna spelar med mest hjärta i hela EM, det känns som att varje spelare skulle kunna gå över lik för att landslaget ska nå framgångar. Sånt får man alltid pluspoäng av mig för, och vad det betyder rent konkret för ett lag såg vi alla igår.
Nu ställs man mot Kroatien i kvarten, ett lag som jag innan mästerskapet tippat som en av kandidaterna till slutsegern. Och visst, det schackrutiga balkanlaget är fortfarande favoriter, inte minst med tanke på Turkiets alla avstängningar, men om man lärt sig något av gårdagen vet man att det aldrig, aldrig går att räkna bort Turkiet.
Alla som inte har sett den makalösa vändningen från igår: gör det! Om inte annat så för Jeppe Hussfelts reaktion vid 3-2-målet, den kan faktiskt till och med kan mäta sig med Niklas Holmgrens största stunder.
Orhan: tung profil.
***
Måste ändå säga att jag lider oerhört mycket med Tjeckien och framför allt med Petr Cech. Ingen människa med hjärta kan väl ärligt säga att man inte tyckte synd om honom då han stod där i ösregnet med sin fula hjälm och skämdes ögonen ur sig inför tusetals landsmän på läktaren och miljoner TV-tittare världen över.
Han var verkligen värd ett bättre öde.
Alla som såg matchen kunde också se att det var just ösregnet som ställde till det för den tjeckiske målvaktsjätten. Både timingen och koordinationen i utrusningen var ju egentligen perfekta, men han missade den lilla detaljen att både bollen och hans egna hanskar var dyblöta. Ett par knutna händer i det läget och Tjeckien hade laddat för kvartsfinal just nu istället för att packa resväskor.
***
Hemmaplan i all ära: inte ska väl Österrike kunna rubba Tyskland ikväll?
Skulle emellertid så ändå ske vet jag en tysk som kommer att få sina fiskar varma i form av ett par jävligt irriterande sms under kvällen.
Meddelas endast på detta sätt.
***
Svår meny ikväll, måndagen till ära.
Parmainlindad kycklingfilé med soltorkade tomater; sötpotatisklyftor och mango-avocadosallad.
En given succé som köper mig ännu en kväll med gott samvete i TV-soffan.
***
För övrigt tror jag på ett italienskt 4-3-3 imorgon, med samma startuppställning som mot Rumänien förutom att Cassano går in istället för Camoranesi.
Då jävlar skulle det bli åka av!
***
Återkommer med en mer avancerad gissning när jag hört de italienska journalisterna efter kvällens träning.
Två ytterbackar som mittbackar?!
I det italienska lägret är allting top secret just nu. De senaste tre träningarna har varit totalstängda för journalister och det har därför skapats enorma rökridåer om vilka som ska starta i kvällens ödesmatch mot Rumänien.
Den enda säkra förändringen är att Del Piero kommer att spela och ta över lagkaptensbindeln från Buffon, det har Donadoni gått ut med. Däremot vet ingen vems plats han kommer att ta eller vilken formation man kommer att ställa upp med. Mitt tips är att det bli minst två renodlade forwards den här gången, men det skulle lika gärna inte kunna bli så.
Fast journalister vore inte journalister om de inte grävde och naturligtvis har italiensk media ändå lyckats luska ut ett och annat. Till exempel väntas "gli azzurri" peta BÅDA de ordinarie mittbackarna från Hollandsmatchen och istället komma till spel med mittlåset Panucci-Chiellini (Grosso och Zambrotta på kanterna).
Två ytterbackar som mittbackar?! Hur ska det gå? Tja, knappast sämre än sist i alla fall...
Sedan hoppas jag verkligen att De Rossi får chansen på mittfältet den här gången. Han i en position alldeles framför backlinjen sist hade kunnat förhindra de där holländska djupledsbollarna som varken Materazzi eller Barzagli hade något att sätta emot. Ambrosini må vara i storform, det är ändå klasskillnad på honom och De Rossi och att inte inse det är snudd på tjänstefel av Donadoni.
Offensiva mittfältet/anfallet är en formsak (förutom den givne Luca Toni), men för min del tycker jag inte att Camoranesi är en världsspelare i någon annan position än som högermittfältare i ett rakt 4-4-2. Jag hoppas att det blir han som ryker till förmån för Del Piero, tycker det vore roligt att se Di Natale ännu en gång.
Om nu inte Cassano...nej så blir det väl inte, men det skadar inte att drömma!
18:00 har vi svaren. Jag kommer inte att missa när världens bästa landslag gör ett nytt försök att ta sig in i den här turneringen.
Gör inte det du heller!
***
Stum av beundran över tjejernas insats igår.
Att som F18-lag gå ut och spela jämnt mot ett Tyersö FF med nio (nio!) ordinarie A-lagsspelare i truppen är tamejfan helt jävla enormt! Var visserligen säker på att det kunde gå vägen redan innan matchen, men som det hela utvecklade sig (läs: så utspelade som vi var i första halvlek) var det ingenting annat än en bragd att dom orkade resa sig och göra en andra halvlek där alla jobbade stenhårt för varandra - och dessutom stundtals spelade briljant fotboll.
Är vanligtvis inte den sentimentala typen men det är fan nästan så att jag blir tårögd när jag tänker tillbaka på det. Det kändes som Rocky 1, där Rocky visserligen förlorar mot Apollo Creed men ändå blir den moraliske vinnaren i allas ögon. Ni vet hur det gick sen där - det kom en Rocky 2 och Rocky spöade skiten ur Apollo. Chansen är stor att Huddinge och Tyresö möts igen i slutspelets senare omgångar och då ska vi fan se till att fixa en repris som Sylvester Stallone själv hade varit stolt över.
Jag vet att det här är totalt ointressant för 99 procent av mina läsare men det skiter jag i. Jag måste få ta tillfället i akt och berätta om varje enskild spelares insats. Bara för att jag är så jävla stolt över dom.
Linda
Aldrig sett henne bättre. Fantastisk spelförståelse i utrusningarna och en dubbel fällknivsräddning i andra halvlek som var bland det svettigaste jag sett.
Johanna
Utspelad och förnedrad i början av första halvlek. Gick ut, fick instruktioner, kom in igen - och satte inte fot fel under hela resterande matchen. Ett hjärta och en förmåga att lyssna och ta till sig utöver det vanliga.
Sandra M
Lagets modigaste, gick in i varje närkamp utan att bry sig det minsta om sin egen kropp. Dessutom väldigt intelligent, har ett rörelseschema som vilken ytterback som helst kan vara avundsjuk på. Fick en boll i skallen och därefter vilade vi henne för hennes egen skull, även om jag personligen alltid skulle vilja ha henne på planen.
Teréce
Grymt snyggt damfotbollsmål på slutet, men att bara nämna det skulle kännas kriminellt med tanke på vilken enorm försvarsinsats hon gjorde matchen igenom. Snabb, stark, följdsam, teknisk och totaldominant i försvaret. Världens minsta jätte.
Serena
Hade det svårt i första halvlek, kom ofta på mellanhand och fick försöka försvara sig ensam mot tre-fyra Tyresöspelare åt gången. I andra hittade hon samspelet med Teréce, tog rollen som stötande mittback - och blev enorm igen. Vet inte hur många farligheter hon stoppade innan de ens hunnit bli farligheter, men många var det i alla fall. Andra halvlek är den bästa jag någonsin sett henne spela, vilket inte vill säga lite för en spelare som redan är ordinarie i A-laget. Klass rakt igenom.
Erika
Kanonmatch, som alltid nuförtiden. Inte en fot fel försvarsmässigt, så gott som alltid spelbar offensivt. Har en tanke med allt hon gör, slänger inte iväg en enda boll i onödan.
Lina
Otacksam första halvlek, i ordets rättaste bemärkelse. Sprang säkert en mil utan att få ut någonting av det. Hon löpte inte för laget och laget löpte inte för henne. När alla började spela för varandra i andra halvlek fick hon äntligen lön för mödan och började dominera mittenriket - offensivt och defensivt - med sin sällsynta blandning av kämparglöd, teknik och spelglädje. Underbar att ha i laget, ett litet helvete att möta.
Felle
Totalt isolerad i första, kom ingenstans. En mardröm för motståndarna i andra med sina patenterade irrationella löpningar på vänsterkanten. När Felle får spela mot sånt här motstånd varje vecka i A-laget nästa år kommer hon lära sig vad som krävs för att ta sig förbi varje gång. Det blir det sista steget i hennes utveckling och efter det kommer ingen att kunna stoppa henne.
Jessica
Hur orkade hon? I första halvlek var det i stort sett hon mot Tyresö, en kamp hon förlorade kanppt. I en period under andra när vårt spel klickade blev det hon mot Tyresö igen - och hon vann! Hon ensam höll oss kvar i matchen under de svåra stunderna med sitt vägvinnande spel och pådrivande prat. Alltid stentuff, aldrig oshysst. Precis de egenskaper som en bra kapten ska ha, och en bättre kapten än hon går inte att finna. Inspirerad, inspirerande, rörande att se. En född vinnare.
Patricia G
Sen till samlingen, trött efter 70-talet minuter med U-laget dagen innan - och så hoppar hon in och visar oss vägen tillbaka in i matchen. Hennes framspelning till 1-2 var genialisk och gav alla hoppet och viljan tillbaka. Efter det var det bara vi på planen och hon är tjejen att tacka för det.
Alexandra G
När hon väl glömde bort sin jag-vill-bara-gråta-attityd och alla sina tusen smärtor - vilket vill säga i det mesta av andra halvlek - var hon bäst av alla 22 spelare på plan. Vilket inte vill säga lite. Den dagen hon lär sig glömma den attityden under en hel match är hon landslagsmässig. Jag skojar inte.
Emelie P
Gjorde en kanoninsats efter sina förutsättningar. Nyligen tillbaks från sjukdom och totalt utan kondition gick hon in på slutet på en helt ovan position och lyckades med bragden att fylla ut giganten Jessicas kostym. Det var rörande att se. Det är vad jag kallar hjärta.
Denise
På väg tillbaka till toppformen! Det märktes direkt igår att hon var stekhet, men eftersom hon var så isolerad på topp fick hon inte ut något av allt sitt löpande. Fast när hon väl började få understöd gick hon inte att stoppa, det magnifika målet var bara en av alla fantastiska saker hon gjorde på planen i andra halvlek. Var ytterst nära att avgöra vid ett flertal tillfällen.
Amen.
***
Inters värvningsbas Marco Branca verkar vara inställd på att ha Mancini i truppen även nästa säsong.
Nej, det är ingen sensationell återkomst för tränar-Roberto vi pratar om, utan Romas yttermittfältare Amantino Mancini som eventuellt är på gång in. Roma har gett Inter tillstånd att prata med brassens agent och ett möte är spikat till slutet av nästa vecka.
Om transfern blir av skulle Mancini få axla rollen som lyxreserv. Knappast ordinarie i de viktigaste matcherna, men under säsongens gång finns det säkert utrymme för en spelare av hans kaliber.
***
Den här startelvan tippar Gazzettan på idag:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta, Chiellini, Panucci, Grosso
De Rossi-Pirlo-Perrotta
Camoranesi
Del Piero, Toni
***
De har sällan fel.
***
Imorgon blir det Sverige-Spanien hemma hos Tysken i Solna tillsammans med Göken, Magge, Berghagen och min gode vän målaren/ljudteknikern. Sverigematcher är som gjorda för att tittas på i trevligt sällskap med hög ljudnivå och många kommentarer, tycker ni inte?
Annat är det när Italien och Inter spelar, då ska det vara knäpptyst runt omkring, utan mobiltelefoner som stör (HÖR NI DET?!) eller sällskap och med full koncentration.
Vi hörs efter helgen.
Den enda säkra förändringen är att Del Piero kommer att spela och ta över lagkaptensbindeln från Buffon, det har Donadoni gått ut med. Däremot vet ingen vems plats han kommer att ta eller vilken formation man kommer att ställa upp med. Mitt tips är att det bli minst två renodlade forwards den här gången, men det skulle lika gärna inte kunna bli så.
Fast journalister vore inte journalister om de inte grävde och naturligtvis har italiensk media ändå lyckats luska ut ett och annat. Till exempel väntas "gli azzurri" peta BÅDA de ordinarie mittbackarna från Hollandsmatchen och istället komma till spel med mittlåset Panucci-Chiellini (Grosso och Zambrotta på kanterna).
Två ytterbackar som mittbackar?! Hur ska det gå? Tja, knappast sämre än sist i alla fall...
Sedan hoppas jag verkligen att De Rossi får chansen på mittfältet den här gången. Han i en position alldeles framför backlinjen sist hade kunnat förhindra de där holländska djupledsbollarna som varken Materazzi eller Barzagli hade något att sätta emot. Ambrosini må vara i storform, det är ändå klasskillnad på honom och De Rossi och att inte inse det är snudd på tjänstefel av Donadoni.
Offensiva mittfältet/anfallet är en formsak (förutom den givne Luca Toni), men för min del tycker jag inte att Camoranesi är en världsspelare i någon annan position än som högermittfältare i ett rakt 4-4-2. Jag hoppas att det blir han som ryker till förmån för Del Piero, tycker det vore roligt att se Di Natale ännu en gång.
Om nu inte Cassano...nej så blir det väl inte, men det skadar inte att drömma!
18:00 har vi svaren. Jag kommer inte att missa när världens bästa landslag gör ett nytt försök att ta sig in i den här turneringen.
Gör inte det du heller!
***
Stum av beundran över tjejernas insats igår.
Att som F18-lag gå ut och spela jämnt mot ett Tyersö FF med nio (nio!) ordinarie A-lagsspelare i truppen är tamejfan helt jävla enormt! Var visserligen säker på att det kunde gå vägen redan innan matchen, men som det hela utvecklade sig (läs: så utspelade som vi var i första halvlek) var det ingenting annat än en bragd att dom orkade resa sig och göra en andra halvlek där alla jobbade stenhårt för varandra - och dessutom stundtals spelade briljant fotboll.
Är vanligtvis inte den sentimentala typen men det är fan nästan så att jag blir tårögd när jag tänker tillbaka på det. Det kändes som Rocky 1, där Rocky visserligen förlorar mot Apollo Creed men ändå blir den moraliske vinnaren i allas ögon. Ni vet hur det gick sen där - det kom en Rocky 2 och Rocky spöade skiten ur Apollo. Chansen är stor att Huddinge och Tyresö möts igen i slutspelets senare omgångar och då ska vi fan se till att fixa en repris som Sylvester Stallone själv hade varit stolt över.
Jag vet att det här är totalt ointressant för 99 procent av mina läsare men det skiter jag i. Jag måste få ta tillfället i akt och berätta om varje enskild spelares insats. Bara för att jag är så jävla stolt över dom.
Linda
Aldrig sett henne bättre. Fantastisk spelförståelse i utrusningarna och en dubbel fällknivsräddning i andra halvlek som var bland det svettigaste jag sett.
Johanna
Utspelad och förnedrad i början av första halvlek. Gick ut, fick instruktioner, kom in igen - och satte inte fot fel under hela resterande matchen. Ett hjärta och en förmåga att lyssna och ta till sig utöver det vanliga.
Sandra M
Lagets modigaste, gick in i varje närkamp utan att bry sig det minsta om sin egen kropp. Dessutom väldigt intelligent, har ett rörelseschema som vilken ytterback som helst kan vara avundsjuk på. Fick en boll i skallen och därefter vilade vi henne för hennes egen skull, även om jag personligen alltid skulle vilja ha henne på planen.
Teréce
Grymt snyggt damfotbollsmål på slutet, men att bara nämna det skulle kännas kriminellt med tanke på vilken enorm försvarsinsats hon gjorde matchen igenom. Snabb, stark, följdsam, teknisk och totaldominant i försvaret. Världens minsta jätte.
Serena
Hade det svårt i första halvlek, kom ofta på mellanhand och fick försöka försvara sig ensam mot tre-fyra Tyresöspelare åt gången. I andra hittade hon samspelet med Teréce, tog rollen som stötande mittback - och blev enorm igen. Vet inte hur många farligheter hon stoppade innan de ens hunnit bli farligheter, men många var det i alla fall. Andra halvlek är den bästa jag någonsin sett henne spela, vilket inte vill säga lite för en spelare som redan är ordinarie i A-laget. Klass rakt igenom.
Erika
Kanonmatch, som alltid nuförtiden. Inte en fot fel försvarsmässigt, så gott som alltid spelbar offensivt. Har en tanke med allt hon gör, slänger inte iväg en enda boll i onödan.
Lina
Otacksam första halvlek, i ordets rättaste bemärkelse. Sprang säkert en mil utan att få ut någonting av det. Hon löpte inte för laget och laget löpte inte för henne. När alla började spela för varandra i andra halvlek fick hon äntligen lön för mödan och började dominera mittenriket - offensivt och defensivt - med sin sällsynta blandning av kämparglöd, teknik och spelglädje. Underbar att ha i laget, ett litet helvete att möta.
Felle
Totalt isolerad i första, kom ingenstans. En mardröm för motståndarna i andra med sina patenterade irrationella löpningar på vänsterkanten. När Felle får spela mot sånt här motstånd varje vecka i A-laget nästa år kommer hon lära sig vad som krävs för att ta sig förbi varje gång. Det blir det sista steget i hennes utveckling och efter det kommer ingen att kunna stoppa henne.
Jessica
Hur orkade hon? I första halvlek var det i stort sett hon mot Tyresö, en kamp hon förlorade kanppt. I en period under andra när vårt spel klickade blev det hon mot Tyresö igen - och hon vann! Hon ensam höll oss kvar i matchen under de svåra stunderna med sitt vägvinnande spel och pådrivande prat. Alltid stentuff, aldrig oshysst. Precis de egenskaper som en bra kapten ska ha, och en bättre kapten än hon går inte att finna. Inspirerad, inspirerande, rörande att se. En född vinnare.
Patricia G
Sen till samlingen, trött efter 70-talet minuter med U-laget dagen innan - och så hoppar hon in och visar oss vägen tillbaka in i matchen. Hennes framspelning till 1-2 var genialisk och gav alla hoppet och viljan tillbaka. Efter det var det bara vi på planen och hon är tjejen att tacka för det.
Alexandra G
När hon väl glömde bort sin jag-vill-bara-gråta-attityd och alla sina tusen smärtor - vilket vill säga i det mesta av andra halvlek - var hon bäst av alla 22 spelare på plan. Vilket inte vill säga lite. Den dagen hon lär sig glömma den attityden under en hel match är hon landslagsmässig. Jag skojar inte.
Emelie P
Gjorde en kanoninsats efter sina förutsättningar. Nyligen tillbaks från sjukdom och totalt utan kondition gick hon in på slutet på en helt ovan position och lyckades med bragden att fylla ut giganten Jessicas kostym. Det var rörande att se. Det är vad jag kallar hjärta.
Denise
På väg tillbaka till toppformen! Det märktes direkt igår att hon var stekhet, men eftersom hon var så isolerad på topp fick hon inte ut något av allt sitt löpande. Fast när hon väl började få understöd gick hon inte att stoppa, det magnifika målet var bara en av alla fantastiska saker hon gjorde på planen i andra halvlek. Var ytterst nära att avgöra vid ett flertal tillfällen.
Amen.
***
Inters värvningsbas Marco Branca verkar vara inställd på att ha Mancini i truppen även nästa säsong.
Nej, det är ingen sensationell återkomst för tränar-Roberto vi pratar om, utan Romas yttermittfältare Amantino Mancini som eventuellt är på gång in. Roma har gett Inter tillstånd att prata med brassens agent och ett möte är spikat till slutet av nästa vecka.
Om transfern blir av skulle Mancini få axla rollen som lyxreserv. Knappast ordinarie i de viktigaste matcherna, men under säsongens gång finns det säkert utrymme för en spelare av hans kaliber.
***
Den här startelvan tippar Gazzettan på idag:
4-3-1-2
Buffon
Zambrotta, Chiellini, Panucci, Grosso
De Rossi-Pirlo-Perrotta
Camoranesi
Del Piero, Toni
***
De har sällan fel.
***
Imorgon blir det Sverige-Spanien hemma hos Tysken i Solna tillsammans med Göken, Magge, Berghagen och min gode vän målaren/ljudteknikern. Sverigematcher är som gjorda för att tittas på i trevligt sällskap med hög ljudnivå och många kommentarer, tycker ni inte?
Annat är det när Italien och Inter spelar, då ska det vara knäpptyst runt omkring, utan mobiltelefoner som stör (HÖR NI DET?!) eller sällskap och med full koncentration.
Vi hörs efter helgen.
Därför ska supportrar bara vara supportrar
Största vinsten för säsongen igår då vårt U-lag körde över stackars Solberga med modiga 11-2. För övrigt första gången någonsin i seniorsammanhang jag varit med om en match som slutat tvåsiffrigt.
Känns bra att just den oskulden fick tas med en vinst.
***
Alldeles innan matchstart gjorde jag draget att flytta upp vår mittback Camilla på topp. Eller drag och drag förresten, det var inte direkt så att jag hade speciellt mycket till val med bara två forwards i truppen varav en kraftigt försenad. Camilla är rörlig, allround och har en bra bössa, av spelarna som fanns tillgängliga kändes hon som den som skulle fixa vikariatet bäst.
Den uppfattningen delades inte av vissa delar i publiken. Både jag och Grandmaster R. fick utstå diverse häcklingar från läktarhåll, i synnerhet från en supporter som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan".
Vad Camilla själv tyckte om beslutet visste jag inte, men när matchen var över hade hon i alla fall pangat in fyra mål och dessutom noterats för tre assists. Efteråt kom hon fram och tackade hon mig för att hon fick chansen att spela på så roliga positioner.
- Det är därför jag är tränare och du är spelare, svarade jag.
Och det är därför supportrar bara ska vara supportrar.
***
Scolari till Chelsea.
Borde väl betyda att Deco också hamnar där och att Lampard i så fall går till Inter?
***
Jag hoppas verkligen att Turkiet grejar det här. För Orhan på jobbet, för kebabpizzans och för den underbare Emres skull.
Turkiets sak är vår!
***
Någon förresten som tror att den "välkända klubb" som Ricardo Quaresma säger sig ha skrivit på för inte är Inter?
***
Till sist: dagens I-landsbekymmer:
I Västermalmsgallerian, alldeles vid huvudingången, ligger ett café med det kryptiska namnet "Espressobaren Dubbel W".
Hur fan hade de tänkt att det ska uttalas?
Jag menar, om caféet ska heta likadant som bokstaven i alfabetet - alltså "dubbel-ve" - borde det rimligtvis stå "Dubbel V" eller kort och gott "W" på skyltarna. I nuvarande utforming borde det logiska uttalet vara "Dubbel-dubbel-ve", och hur troligt låter det på en skala?
Kan det möjligen röra sig om ett tredje, helt okänt, alternativ som jag helt sonika är för korkad för att förstå innebörden utav? Hjälp emottages tacksamt och om någon - till skillnad från mig - har bollar nog att ringa och fråga hur det egentligen ligger till så är numret dit 08-6510880.
Jag blir så förvirrad.
Känns bra att just den oskulden fick tas med en vinst.
***
Alldeles innan matchstart gjorde jag draget att flytta upp vår mittback Camilla på topp. Eller drag och drag förresten, det var inte direkt så att jag hade speciellt mycket till val med bara två forwards i truppen varav en kraftigt försenad. Camilla är rörlig, allround och har en bra bössa, av spelarna som fanns tillgängliga kändes hon som den som skulle fixa vikariatet bäst.
Den uppfattningen delades inte av vissa delar i publiken. Både jag och Grandmaster R. fick utstå diverse häcklingar från läktarhåll, i synnerhet från en supporter som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan".
Vad Camilla själv tyckte om beslutet visste jag inte, men när matchen var över hade hon i alla fall pangat in fyra mål och dessutom noterats för tre assists. Efteråt kom hon fram och tackade hon mig för att hon fick chansen att spela på så roliga positioner.
- Det är därför jag är tränare och du är spelare, svarade jag.
Och det är därför supportrar bara ska vara supportrar.
***
Scolari till Chelsea.
Borde väl betyda att Deco också hamnar där och att Lampard i så fall går till Inter?
***
Jag hoppas verkligen att Turkiet grejar det här. För Orhan på jobbet, för kebabpizzans och för den underbare Emres skull.
Turkiets sak är vår!
***
Någon förresten som tror att den "välkända klubb" som Ricardo Quaresma säger sig ha skrivit på för inte är Inter?
***
Till sist: dagens I-landsbekymmer:
I Västermalmsgallerian, alldeles vid huvudingången, ligger ett café med det kryptiska namnet "Espressobaren Dubbel W".
Hur fan hade de tänkt att det ska uttalas?
Jag menar, om caféet ska heta likadant som bokstaven i alfabetet - alltså "dubbel-ve" - borde det rimligtvis stå "Dubbel V" eller kort och gott "W" på skyltarna. I nuvarande utforming borde det logiska uttalet vara "Dubbel-dubbel-ve", och hur troligt låter det på en skala?
Kan det möjligen röra sig om ett tredje, helt okänt, alternativ som jag helt sonika är för korkad för att förstå innebörden utav? Hjälp emottages tacksamt och om någon - till skillnad från mig - har bollar nog att ringa och fråga hur det egentligen ligger till så är numret dit 08-6510880.
Jag blir så förvirrad.