Så slutar kvartsfinalerna!

Gjorde ett litet misstag i mina uppdateringsrutiner vilket gjorde att fel version av detta inlägg hamnade på nätet.
Hoppas allt ska vara intakt nu.
***
Grattis alla ryssar! Ni spelade en underbar fotboll i två matcher och förtjänade avancemanget. Känns jävligt surt just nu men man kan i alla fall inte säga att det var orättvist.
Grattis också till R.T.F.P, aka Hammarbybloggen, aka Ubåtsälskaren. Visserligen ingen "full pott" i form av nio poäng, men nog fan får en andraplats i gruppen på Sveriges och de regerande europamästarnas bekostnad anses som full pott ändå.
***
Visste det sedan tidigare men blir ändå lika överraskad varje gång: stor underhållning att se fotboll tillsammans med Berghagen.
Så totalt förutfattade meningar, sådan hängivelse att få dessa bekräftade och sådant totalt hat mot Daniel Andersson. Vid en viss tidpunkt ville jag bara ställa mig upp och spontanapplådera vad jag tyckte var en bländande show, men jag höll mig i skinnet. Det var liksom inte läge för annat med tanke på den halvtryckta stämningen.
***
På allmän begäran, här kommer nu facit för kvartsfinalerna:

Portugal-Tyskland
Kolla nu noga, för det här skriver jag bara en gång (eller förresten, jag kanske upprepar det imorgon bara för att påminna er om vem som är bäst): det finns inte en chans i helvetet att Portugal slår ut Tyskland ikväll. Ballack & co visar att gammal är äldst och Cristiano Ronaldo får lämna turneringen gråtande och förnedrad.
Tony tippar: Tyskland vidare.

Turkiet-Kroatien
Tyvärr. Mitt nya favoritlag Turkiet är alltför sargat av alla skador och avstängningar för att kunna rå på ett tungt, svårspelat och intelligent Kroatien. Inte ens att man kanske får tillbaka den underbare Emre hjälper. Hoppet är det sista som överger människan men i det här fallet har jag inget för det. Inte Orhan heller.
Tony tippar: Kroatien vidare.

Sorry, man.

Holland-Ryssland
Hade Sverige stått för motståndet hade utgången varit mer oviss. Påståendet kan låta som ett skämt efter förnedringen igår, men faktum är att ett fungerande och organiserat Sverige skulle passat Holland sällsynt illa medan ett möte med Ryssland mest blir en styrkemätning mellan två identiska spelstilar. Och då är Hollands spelarmaterial överlägset. Guus Hiddink har måhända en sista överraskning i bakfickan åt sina landsmän, men det är å andra sidan Rysslands enda chans. Och den är inte stor.
Tony tippar: Holland vidare.

Spanien-Italien
Måste säga att jag är mer än orolig över den mentalitet som spritt sig som en löpeld alltsedan Italiens seger mot Frankrike i tisdags. "Jaha, italienarna hankade sig vidare, nu blir det väl final igen" måste vara världens mest använda uttryck bland förståsigpåare just nu, alla verkar ta för givet att det blir ett revanchmöte mot Holland nästa torsdag. Då skulle jag vilja påminna om att man först måste ta sig förbi min tippade slutsegrare Spanien, det lag som imponerat kanske mest av alla under detta EM och där alla nyckelspelare verkar ha prickat in en sensationell form. Ingen promenad i parken direkt. För att Italien ska kunna vinna krävs att man får igång Luca Tonis målskytte, att Panucci återigen överträffar sig själv i sin ovana mittbacksroll, att traditionens makt verkligen är så stor som det sägs OCH - framför allt - att "gli azzurri" får fortsätta att vara underdogs. Jag tror att det kan gå, men är allt annat än säker.
Tony tippar: Italien vidare.
***
Affären är klar. En viss MacBook air är nu i min ägo. Nu måste jag försöka lära mig hur allt funkar - vilket inte är det lättaste för en som inget kan om teknik - samt försöka undvika Interpool.
***
Jag älskar att skriva om Francesco Coco. Tror att det kan ha att göra med att jag i själva verket vill vara honom.
I mitt nästa liv vill jag också födas med en sanslös fotbollstalang, begåvas med ett utseende som får vem som helst att smälta, få miljonkontrakt kastade över mig och spela i klubbar som Milan, Barcelona och Inter innan jag fyllt 25 - och sedan kasta bort allt det bara för att kunna gå på klubbar i Milano, ligga med modeller och vara med i "kändis-Robinson".
Det är min bild av ett liv det!
Fast vill man vara allvarlig för en stund kan man säga att Coco är ett lysande exempel på hur pengar kan förstöra en spelare. En enkel lantispojke från Sicilien får smak för det ljuva livet, nöjer sig med det och kastar därför bort det som en gång tog honom dit - den enorma talang han faktiskt var i besittning av. Och när man sedan inte har något fotbollsspelande kvar utan bara är känd för kändisskapets skull, ja då blir man en "Robinson-Robban", en kille på skvallersidorna som folk snackar skit om. Att Coco egntligen är ett offer är det ingen som bryr sig om, folk skrattar hånfullt vidare åt att en domare tvingar honom att knäppa skjortan i rättssalen eller att han dyker upp på träning med en cigarett i munnen när han får chansen att provspela med Manchester City. Vilken lantis. Jävla sicilianare. Var han ens särskilt bra på fotboll? Knappast, han fick väl sina kontrakt tack vare utseendet. Allt det där, ni vet.
Men egentligen, vad tjänar det till att vara allvarlig? Har ingen aning om vad man ska göra åt saken. Det går inte att stoppa pengaflödet inom fotbollen och jag kan inte ens säga att jag har så värst mycket emot det heller. Allt jag kan göra är att konstatera att det skördar sina offer och att Francesco Coco är ett av dem..
Och sen håna vidare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback