Seriös stalker-varning på honom nu
Divino i lördags var förstås fantastiskt.
Köksmästare Johan hade specialkomponerat en till stor del tryffelbaserad meny som fick alla vid bordet att gå ner i spagat. Bland de 11 överjävliga rätterna minns jag speciellt en "halstrad pilgrimsmussla med hemgjord pasta och tryffel" , en grym "carpaccio på havskräftor och gulbeta med mandelvinaigrette och getost" samt en sjukt god dessert kallad "variation på Domori choklad med hallon" . Hovmästare Micke hade satt ihop ett vinpaket till som var...ja, svinaktigt bra.
Lika väntat som angenämt, har man väl stigit innanför dörrarna till Perellis place på Karlavägen 28 sköter resten sig självt.
***
Har varit rätt tyst med Silly season-snack vad gäller Inter, vilket iofs är ett hälsotecken fast såklart samtidigt lite tråkigt. Sedan Rivas gick sönder och det konstaterats att han blir borta en längre tid har dock ryktena satt igång igen.
Av någon anledning har italienska tidningar fått för sig att Real Madrids Pepe är på gång över redan i januari och naturligtvis vore portugisen något av en drömvärvning. I mina öron låter det rätt osannolikt att det skulle bli så - inte bara med tanke på att spelaren har en övergångsklausul på 150 miljoner euro - men det känns samtidigt som lite för många röster på en gång för att vara helt taget ur luften. Vi får se.
En annan som ryktas vara på väg är den unge, argentiske mittfältaren Banega, ägd av Valencia men just nu i Athletico Madrid. Prislappen skulle vara ungefär 12 miljoner euro plus Hernan Crespo, som den här säsongen knappt fått någon speltid under Jose Mourinho. Det intressantaste med Banega är annars en annan grej: vid en eventuell övergång skulle han bli den första affären som Inters nye talangscout, en viss Diego Armando Maradona, ligger bakom.
Spännande.
***
Som om inte middagen vore nog bjuder lördagkvällen även på en oväntad twist, i form av del 3 i den här bloggens något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 och del 2 här).
Den här gången är det inte vilken dussinlirare som helst.
Mitt under middagen noterar vi en Volvo XC90 som med vissa besvär lyckas fickparkera mellan en taxi och en moppe precis utanför restaurangen på Karlavägen.
Dörrarna öppnas och ur kliver - Mats Sundin.
Mats-fucking-Sundin!
Med okänt damsällskap. Och en hund, typ en Jack Russel (ingen pytteliten sak alltså) som han bär under armen som om det vore en påse jordnötter.
Även jag, som annars inte bryr mig ett skvatt om käppakrig, badkarsbandy eller vad ni nu vill kalla sporten ishockey för, kan inte annat än känna stor respekt för den mannen och vad han har gjort för svensk idrott. Mats Sundin är en av de där få, speciella människorna som är större än sin egen sport. Vad mitt sällskap, alla medlemmar i en klassisk hockeyfamilj, tycker går inte att ta miste på.
De blir som galna.
Det okända damsällskapet kliver in i en intilliggande lägenhet, Mats Sundin tar en sväng med vovven längst Karlavägen (måste varit en syn att minnas för alla förbipasserande). En stund senare - utan att jag egentligen vet hur det gått till - sitter de båda i Divinos bar och dricker öl (Mats) respektive nåt annat svårt (det okäna damsällskapet).
Tillhör vanligtvis den passiva sorten vid dylika tillfällen - låt människorna vara, liksom - men kombinationen av alkohol och respekten jag faktiskt känner för mannen i fråga gör att det inte blir så den här gången. Känner mig tvungen att visa min uppskattning på något sätt och ber därför hovmästare Micke att få bjuda paret på drickat för, som jag uttrycker det, "hans insatser för Sverige genom tiderna"
Inga problem.
Mats tackar vänligt, dricker upp halva ölen, småpratar en stund och försvinner sedan in i en väntande taxi, ut i natten.
Och så var det med det.
***
Metros förstasida (förstasida!) igår:
DÄRFÖR SLUTAR BLONDIN-BELLA ATT BLOGGA.
Kan NÅGON snälla berätta för mig: vem frågade?
***
Söndagen spenderades mestadels på Älta IP med kvartsfinal i Sanktan mot Bollstanäs SK på programmet. Det blev vinst med 2-0 men det satt onödigt hårt inne och jag tror inte att någon var nöjd med något annat än semifinalplatsen efteråt. Bara att hoppas att krutet är torrare till imorgon, då åh-så-duktiga IFK Täby väntar på Kanalplan.
Och nog fan ska det vara det. Vi får tillbaka 3-4 spelare, vilket är positivt, och vi kommer att vara bättre taktiskt förberedda än någonsin tidigare inför en match, det ska jag se till.
Det här kan absolut gå vägen, men jag har samtidigt den största respekt för våra motståndare och vet att det blir tufft.
Avspark 20:00.
***
...och tror ni inte jag ser Tommy Boustedt igen på måndagen? Jojomensan, det fullkomligt dröser hockeylegendarer runt mig just nu. Längst Årstaviken under hundpromenaden som delar upp min arbetsdag kommer han plötsligt joggande, som från ingenstans. Iförd sedvanlig blå träningsoverall med de tre gula kronorna på bröstet, det karaktäristiskt blonda hårsvallet och med glasögon man bara kommer undan med om man jobbar eller har jobbat på TV3. Två svettdroppar glänser klädsamt i hans panna.
Det är 2 x Boustedt för min del nu, en i hemmiljö och en på jobbet.
Seriös stalker-varning på honom nu.
Eller mig.
***
Min IQ-broiler till lillebror önskar sig anabola stereoider i julklapp. Skön grej. Undrar hur man kommer undan med att ge bort en sån sak på familjejulklappsutdelningen efter Kalle Anka? Och hur populär man blir hos exempelvis mormor efter det?
Blir nog en inflyttningspresent till nya råtthålet istället.
Kanske vedträn till någon av de öppna spisarna?
***
Nu ska jag fixa nåt som heter "Knobibluuen" till Daniel Roos och hans bidrag till konditor-OS som går av stapeln i slutet av veckan. Vet inte riktigt hur det ska gå till än - ärligt talat har jag ingen aning om vad "Knobibluuen" är för någonting - men såna smådetaljer kan man inte hänga upp sig på. Bara att tugga i sig och köra på.
Vi hörs.
Köksmästare Johan hade specialkomponerat en till stor del tryffelbaserad meny som fick alla vid bordet att gå ner i spagat. Bland de 11 överjävliga rätterna minns jag speciellt en "halstrad pilgrimsmussla med hemgjord pasta och tryffel" , en grym "carpaccio på havskräftor och gulbeta med mandelvinaigrette och getost" samt en sjukt god dessert kallad "variation på Domori choklad med hallon" . Hovmästare Micke hade satt ihop ett vinpaket till som var...ja, svinaktigt bra.
Lika väntat som angenämt, har man väl stigit innanför dörrarna till Perellis place på Karlavägen 28 sköter resten sig självt.
***
Har varit rätt tyst med Silly season-snack vad gäller Inter, vilket iofs är ett hälsotecken fast såklart samtidigt lite tråkigt. Sedan Rivas gick sönder och det konstaterats att han blir borta en längre tid har dock ryktena satt igång igen.
Av någon anledning har italienska tidningar fått för sig att Real Madrids Pepe är på gång över redan i januari och naturligtvis vore portugisen något av en drömvärvning. I mina öron låter det rätt osannolikt att det skulle bli så - inte bara med tanke på att spelaren har en övergångsklausul på 150 miljoner euro - men det känns samtidigt som lite för många röster på en gång för att vara helt taget ur luften. Vi får se.
En annan som ryktas vara på väg är den unge, argentiske mittfältaren Banega, ägd av Valencia men just nu i Athletico Madrid. Prislappen skulle vara ungefär 12 miljoner euro plus Hernan Crespo, som den här säsongen knappt fått någon speltid under Jose Mourinho. Det intressantaste med Banega är annars en annan grej: vid en eventuell övergång skulle han bli den första affären som Inters nye talangscout, en viss Diego Armando Maradona, ligger bakom.
Spännande.
***
Som om inte middagen vore nog bjuder lördagkvällen även på en oväntad twist, i form av del 3 i den här bloggens något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 och del 2 här).
Den här gången är det inte vilken dussinlirare som helst.
Mitt under middagen noterar vi en Volvo XC90 som med vissa besvär lyckas fickparkera mellan en taxi och en moppe precis utanför restaurangen på Karlavägen.
Dörrarna öppnas och ur kliver - Mats Sundin.
Mats-fucking-Sundin!
Med okänt damsällskap. Och en hund, typ en Jack Russel (ingen pytteliten sak alltså) som han bär under armen som om det vore en påse jordnötter.
Även jag, som annars inte bryr mig ett skvatt om käppakrig, badkarsbandy eller vad ni nu vill kalla sporten ishockey för, kan inte annat än känna stor respekt för den mannen och vad han har gjort för svensk idrott. Mats Sundin är en av de där få, speciella människorna som är större än sin egen sport. Vad mitt sällskap, alla medlemmar i en klassisk hockeyfamilj, tycker går inte att ta miste på.
De blir som galna.
Det okända damsällskapet kliver in i en intilliggande lägenhet, Mats Sundin tar en sväng med vovven längst Karlavägen (måste varit en syn att minnas för alla förbipasserande). En stund senare - utan att jag egentligen vet hur det gått till - sitter de båda i Divinos bar och dricker öl (Mats) respektive nåt annat svårt (det okäna damsällskapet).
Tillhör vanligtvis den passiva sorten vid dylika tillfällen - låt människorna vara, liksom - men kombinationen av alkohol och respekten jag faktiskt känner för mannen i fråga gör att det inte blir så den här gången. Känner mig tvungen att visa min uppskattning på något sätt och ber därför hovmästare Micke att få bjuda paret på drickat för, som jag uttrycker det, "hans insatser för Sverige genom tiderna"
Inga problem.
Mats tackar vänligt, dricker upp halva ölen, småpratar en stund och försvinner sedan in i en väntande taxi, ut i natten.
Och så var det med det.
***
Metros förstasida (förstasida!) igår:
DÄRFÖR SLUTAR BLONDIN-BELLA ATT BLOGGA.
Kan NÅGON snälla berätta för mig: vem frågade?
***
Söndagen spenderades mestadels på Älta IP med kvartsfinal i Sanktan mot Bollstanäs SK på programmet. Det blev vinst med 2-0 men det satt onödigt hårt inne och jag tror inte att någon var nöjd med något annat än semifinalplatsen efteråt. Bara att hoppas att krutet är torrare till imorgon, då åh-så-duktiga IFK Täby väntar på Kanalplan.
Och nog fan ska det vara det. Vi får tillbaka 3-4 spelare, vilket är positivt, och vi kommer att vara bättre taktiskt förberedda än någonsin tidigare inför en match, det ska jag se till.
Det här kan absolut gå vägen, men jag har samtidigt den största respekt för våra motståndare och vet att det blir tufft.
Avspark 20:00.
***
...och tror ni inte jag ser Tommy Boustedt igen på måndagen? Jojomensan, det fullkomligt dröser hockeylegendarer runt mig just nu. Längst Årstaviken under hundpromenaden som delar upp min arbetsdag kommer han plötsligt joggande, som från ingenstans. Iförd sedvanlig blå träningsoverall med de tre gula kronorna på bröstet, det karaktäristiskt blonda hårsvallet och med glasögon man bara kommer undan med om man jobbar eller har jobbat på TV3. Två svettdroppar glänser klädsamt i hans panna.
Det är 2 x Boustedt för min del nu, en i hemmiljö och en på jobbet.
Seriös stalker-varning på honom nu.
Eller mig.
***
Min IQ-broiler till lillebror önskar sig anabola stereoider i julklapp. Skön grej. Undrar hur man kommer undan med att ge bort en sån sak på familjejulklappsutdelningen efter Kalle Anka? Och hur populär man blir hos exempelvis mormor efter det?
Blir nog en inflyttningspresent till nya råtthålet istället.
Kanske vedträn till någon av de öppna spisarna?
***
Nu ska jag fixa nåt som heter "Knobibluuen" till Daniel Roos och hans bidrag till konditor-OS som går av stapeln i slutet av veckan. Vet inte riktigt hur det ska gå till än - ärligt talat har jag ingen aning om vad "Knobibluuen" är för någonting - men såna smådetaljer kan man inte hänga upp sig på. Bara att tugga i sig och köra på.
Vi hörs.
Ett inlägg för Göken
En månad och en dag efter mitt senaste inlägg slår jag till igen. Ber alla besvikna (ni är nog inte speciellt många, men ändå) läsare om ursäkt för den långa frånvaron och tänkte därför börja med att ge er den förklaring ni antagligen tycker att jag är skyldig er.
Så här är det: tre saker har gjort att jag inte haft tid att underhålla den här sidan i den mån jag önskat:
- En segdragen förhandlingsprocess om lokalbyte på jobbet har gjort att jag inte kunnat skriva något här på arbetstid (det blir för övrigt av, vi flyttar till nya, jävligt fräscha lokaler i månadsskiftet. Nytändning och personlig utvecklig för endast 60 papp mer hyra i månaden. Vilket kap!).
- Hemsidan på jobbet som jag varit tvungen att få i acceptabelt skick på väldigt kort tid. Mer om det lite längre ner.
- Ett ännu så länge superhemligt skrivprojekt (nej, jag ska inte ge ut nån jävla deckare) som upptagit all annan ledig tid.
Nu är jag dock i fas på alla punkter utom den sista så nu kör vi så det ryker igen - ett tag till.
***
Fast nu när till och med Göken vet att jag bloggar finns det liksom ingen återvändo längre. Nu MÅSTE jag skriva och uppdatera frekvent.
Fan.
Som ni ser är det här inlägget tillägnat honom. Inte bara för att jag lovade det, utan för att han är ännu en i raden av alla gamla vänner som jag skulle vilja träffa så väldigt mycket oftare än jag gör men aldrig hinner.
Sånt känns i själen men kan inte hjälpas.
***
...har för övrigt hör att man kan få sparken av att blogga på arbetstid.
Looser.
***
Kvartsfinal i Sanktan på söndag och problemen har redan börjat hopa sig. Jobb, benhinnor, innebandy (?) och en tysk porrfilmsinspelning sätter stopp för några givna startspelare, men med guds hjälp och en tandborste ska det nog kunna gå vägen den här gången också.
Jag tror ärligt att vi tar hem hela skiten.
***
Är det inte att ta journalistiken tillbaks till någonstans på 20-talet när Aftonbladet frågar en till Sverige nyanländ Cristiano Ronaldo vad han har för förväntningar på - de svenska tjejerna?
Och så undrar journalister varför samhället inte ger media mer respekt.
***
Får passa på att gratulera min lillebror som nu, redan vid 25 års ålder, bestämt sig för att flytta hemifrån. Champagnekorkarna smäller nog fortfarande hemma hos mamsen och pappsen.
Första lyan? Ett sunkigt råtthål på 168 kvadratmeter med inte en utan två öppna spisar (varav en i sovrummet, skyhög stekarfaktor!), en bakgård med porlande bäck (!) och ett tvåbilsgarage. Stackarn, det måste bryta mot varenda en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter.
Hur länge står han ut?
***
Hemsidan ja. Nya versionen äntligen uppe på nätet, vad tycks? Fortfarande under major konstruktion men enligt min bedömning ändå i så pass acceptabelt skick att den funkar att ha ute. Varje dag utan en hemsida betyder förlorade PR-inkomster, bättre att ha en halvfärdig på plats än ingenting.
Innehållsmässigt är det jag som skrivit alla texter (är speciellt nöjd med den om vår "miljöpolicy", som mellan er och mig är rent skitsnack) och det mesta av designen. Tycker inte att jag har något att skämmas för på den punkten.
Kommentera gärna!
***
...jag tippar på en månad, sen dränker han sig i den porlande bäcken.
***
Appropå Ronaldo och appropå journalistik: känns det inte litegrann som att man hoppar över att läsa artiklar med rubriker av typen "SÅ SKA PETTER HANSSON STOPPA RONALDO" ?
Jag menar...nånstans känns det som att alla förstår innehållet i en sådan ändå inte kommer korrespondera med verkligeheten något vidare värst bra.
Vad som än står.
***
Otroligt glädjande att lyssna på Oasis nya album,"Dig out your soul", som damp ner i brevlådan igår. Känns ungefär 1000 gånger intressantare än föregångaren "Don't believe the truth" som så här i efterhand, med några få undantag, känns mer än lovligt tråkig med Oasismått mätt.
Framför allt känns det jävligt bra producerat. Ljudbilden är en fröjd för alla musikeröron med små detaljer här och där som är omöjliga att höra på youtubeversionerna men som garanterat kommer att bidra till ökad livslängd. Spår 1-7 är världsklass rakt igenom och det känns förbannat bra.
Kul också att det blivit väl så mottaget av kritikerna som det blivit. Av alla utom av de stora kvällstidningarna alltså, där det verkar vara förbjudet att hylla Oasis om man vill behålla någorlunda cred på redaktionerna. Signaturen "Shejken" på OG:s läsarforum har en intressant anekdot i just det ämnet:
"Snackade med en bekant vars storebrorsa jobbar på Expressen. Bad honom ringa o kolla varför dom inte recenserat Dig Out Your Soul.
Sjuk grej. Hans brorsa berättade att dom hade en relativt ny skribent där som fått "äran" att recensera skivan. Tydligen hade han sönderhyllat DOYS och gett den 5 av 5 getingar. De andra mupparna på tidningen hade då gått ut och sagt att dom inte kan ge skivan så högt betyg. Inte för att den är dålig, utan för att det är Oasis. De bestämde sig därför för att vänta med recensionen, och se vad resterande indie-shitheads-journalister i Sverige ger skivan.
Så förvänta er en snabbrecension av Nunstedt imorgon. 3 av 5. "
Har absolut ingen aning om historien är sann eller inte (antagligen inte) men en intressant historia är det onekligen.
***
Imorgon måste jag avsluta den svåra höstgarderobshoppingen jag påbörjade förra veckan. Ett par jeans från Gate One, två tröjor från Tiger och en underbart divig Natotröja från Hugo Bossaffären på Åhléns kommer man inte direkt långt på. Imorgon blir det Armani samt Hugo Bossaffären på Birger Jarlsgatan som intas, vill ni mig något är det där ni kan hitta mig.
Att jag kommer få leva på vatten och bröd i ett halvår känns som smällar man får ta.
***
Vatten och bröd är det dock inte tal om senare på lördagskvällen. Då är det istället besök på Divino, stans i särklass bästa restaurang, som gäller. Brukar begränsa besöken dit till ungefär en gång i halvåret för att det ska bli så högtidligt som möjligt, ser verkligen fram emot varje gång som ett barn ser fram emot julafton. Ni som inte varit där ännu bör ändra på den saken så fort som bara möjligt.
Tro mig, det är värt det.
Så här är det: tre saker har gjort att jag inte haft tid att underhålla den här sidan i den mån jag önskat:
- En segdragen förhandlingsprocess om lokalbyte på jobbet har gjort att jag inte kunnat skriva något här på arbetstid (det blir för övrigt av, vi flyttar till nya, jävligt fräscha lokaler i månadsskiftet. Nytändning och personlig utvecklig för endast 60 papp mer hyra i månaden. Vilket kap!).
- Hemsidan på jobbet som jag varit tvungen att få i acceptabelt skick på väldigt kort tid. Mer om det lite längre ner.
- Ett ännu så länge superhemligt skrivprojekt (nej, jag ska inte ge ut nån jävla deckare) som upptagit all annan ledig tid.
Nu är jag dock i fas på alla punkter utom den sista så nu kör vi så det ryker igen - ett tag till.
***
Fast nu när till och med Göken vet att jag bloggar finns det liksom ingen återvändo längre. Nu MÅSTE jag skriva och uppdatera frekvent.
Fan.
Som ni ser är det här inlägget tillägnat honom. Inte bara för att jag lovade det, utan för att han är ännu en i raden av alla gamla vänner som jag skulle vilja träffa så väldigt mycket oftare än jag gör men aldrig hinner.
Sånt känns i själen men kan inte hjälpas.
***
...har för övrigt hör att man kan få sparken av att blogga på arbetstid.
Looser.
***
Kvartsfinal i Sanktan på söndag och problemen har redan börjat hopa sig. Jobb, benhinnor, innebandy (?) och en tysk porrfilmsinspelning sätter stopp för några givna startspelare, men med guds hjälp och en tandborste ska det nog kunna gå vägen den här gången också.
Jag tror ärligt att vi tar hem hela skiten.
***
Är det inte att ta journalistiken tillbaks till någonstans på 20-talet när Aftonbladet frågar en till Sverige nyanländ Cristiano Ronaldo vad han har för förväntningar på - de svenska tjejerna?
Och så undrar journalister varför samhället inte ger media mer respekt.
***
Får passa på att gratulera min lillebror som nu, redan vid 25 års ålder, bestämt sig för att flytta hemifrån. Champagnekorkarna smäller nog fortfarande hemma hos mamsen och pappsen.
Första lyan? Ett sunkigt råtthål på 168 kvadratmeter med inte en utan två öppna spisar (varav en i sovrummet, skyhög stekarfaktor!), en bakgård med porlande bäck (!) och ett tvåbilsgarage. Stackarn, det måste bryta mot varenda en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter.
Hur länge står han ut?
***
Hemsidan ja. Nya versionen äntligen uppe på nätet, vad tycks? Fortfarande under major konstruktion men enligt min bedömning ändå i så pass acceptabelt skick att den funkar att ha ute. Varje dag utan en hemsida betyder förlorade PR-inkomster, bättre att ha en halvfärdig på plats än ingenting.
Innehållsmässigt är det jag som skrivit alla texter (är speciellt nöjd med den om vår "miljöpolicy", som mellan er och mig är rent skitsnack) och det mesta av designen. Tycker inte att jag har något att skämmas för på den punkten.
Kommentera gärna!
***
...jag tippar på en månad, sen dränker han sig i den porlande bäcken.
***
Appropå Ronaldo och appropå journalistik: känns det inte litegrann som att man hoppar över att läsa artiklar med rubriker av typen "SÅ SKA PETTER HANSSON STOPPA RONALDO" ?
Jag menar...nånstans känns det som att alla förstår innehållet i en sådan ändå inte kommer korrespondera med verkligeheten något vidare värst bra.
Vad som än står.
***
Otroligt glädjande att lyssna på Oasis nya album,"Dig out your soul", som damp ner i brevlådan igår. Känns ungefär 1000 gånger intressantare än föregångaren "Don't believe the truth" som så här i efterhand, med några få undantag, känns mer än lovligt tråkig med Oasismått mätt.
Framför allt känns det jävligt bra producerat. Ljudbilden är en fröjd för alla musikeröron med små detaljer här och där som är omöjliga att höra på youtubeversionerna men som garanterat kommer att bidra till ökad livslängd. Spår 1-7 är världsklass rakt igenom och det känns förbannat bra.
Kul också att det blivit väl så mottaget av kritikerna som det blivit. Av alla utom av de stora kvällstidningarna alltså, där det verkar vara förbjudet att hylla Oasis om man vill behålla någorlunda cred på redaktionerna. Signaturen "Shejken" på OG:s läsarforum har en intressant anekdot i just det ämnet:
"Snackade med en bekant vars storebrorsa jobbar på Expressen. Bad honom ringa o kolla varför dom inte recenserat Dig Out Your Soul.
Sjuk grej. Hans brorsa berättade att dom hade en relativt ny skribent där som fått "äran" att recensera skivan. Tydligen hade han sönderhyllat DOYS och gett den 5 av 5 getingar. De andra mupparna på tidningen hade då gått ut och sagt att dom inte kan ge skivan så högt betyg. Inte för att den är dålig, utan för att det är Oasis. De bestämde sig därför för att vänta med recensionen, och se vad resterande indie-shitheads-journalister i Sverige ger skivan.
Så förvänta er en snabbrecension av Nunstedt imorgon. 3 av 5. "
Har absolut ingen aning om historien är sann eller inte (antagligen inte) men en intressant historia är det onekligen.
***
Imorgon måste jag avsluta den svåra höstgarderobshoppingen jag påbörjade förra veckan. Ett par jeans från Gate One, två tröjor från Tiger och en underbart divig Natotröja från Hugo Bossaffären på Åhléns kommer man inte direkt långt på. Imorgon blir det Armani samt Hugo Bossaffären på Birger Jarlsgatan som intas, vill ni mig något är det där ni kan hitta mig.
Att jag kommer få leva på vatten och bröd i ett halvår känns som smällar man får ta.
***
Vatten och bröd är det dock inte tal om senare på lördagskvällen. Då är det istället besök på Divino, stans i särklass bästa restaurang, som gäller. Brukar begränsa besöken dit till ungefär en gång i halvåret för att det ska bli så högtidligt som möjligt, ser verkligen fram emot varje gång som ett barn ser fram emot julafton. Ni som inte varit där ännu bör ändra på den saken så fort som bara möjligt.
Tro mig, det är värt det.
Recoba + Choutos = sant!
Totalt oinspirerad och oinspirerande dag. Sviterna efter helgen sitter kvar i kroppen, kände mig som en bättre inlindad mumie när jag vaknade imorse. Verkligen helt fel tillfälle för det, då Stockholms alla finkrogar står inför menybyten och jag förväntas kunna trolla fram soltorkade björnbär och kikärtspolentamjöl med ena handen förbunden medan jag svarar på frågor i stil med "märker mina gäster om jag skarvar trattkantareller med rödgul trumpetsvamp om jag ändå bara ska sylta dom?" med ett fromt leende på läpparna (ja tjockskalle, klart som fan att dom märker det!).
I sådana lägen finns det bara en sak att göra: släppa allt, logga in på Bladet och läsa Linns sexspalt. Alltid lika kul.
Mail som det här...
"llis säger: Hejhej! Jag undrar ifall jag fortfarande är oskuld..=) Jag å min kille hade låtsassex som jag kallar det...han hade sin snopp mellan mina ben, sen red jag den...men jag hade den inte i mig....Sen undrar jag ifall man är är oskuld ifall man fått/gett oralsex.....vart går gränserna egentligen??/ Undrande "
...ja, det gör mig kanske inte mer inspirerad, men får mig i alla fall att inse att det finns dom därute som har det jävligt mycket värre än jag.
Tack, Linn.
***
Seger i årets hittills viktigaste (om än kanske inte mest prestigefyllda) match, 1-0 hemma mot Värmdö i lördags. Men det satt jävligt hårt inne. Målet gjordes med knäet i slutminutrarna av en spelare som vill vara anonym i den här bloggen men vi kan kalla henne för "Gullan", magnifikt assisterad av Grottmänniskan som hann ikapp en boll 98 människor av 100 inte ens skulle bemödat sig att springa på. Stort.
Tre poäng innebär tabelltopp i den serien och kan vi nu bara vinna den MINST lika viktiga matchen på onsdag kväll ligger vägen mot den totala triumfen - eller åtminstone en renodlad seriefinal i sista matchen - vidöppen.
Som ICA-Stig skulle sagt: "GANSKA så nice".
***
...eller det här!
"Hej Linn! Min fru vill inte ha sex lika ofta som jag vill. Fast att hon sagt att hon gillar det så vill hon väldigt sällan iaf. Har hon en annan?"
SVAR (från mig): Ja, helt klart.
Riktigt känner hur mitt humör och liv plötsligt blir bättre bara genom att jag saxar den insändaren från Bladet.
Tack igen, Linn.
***
Hur är det överhuvudtaget möjligt att bo i Myrängen och inte veta vad MILF betyder?
***
Alvaro Recoba klar för Panionios!
Skälet till att den enkla lilla meningen föräras ett utropstecken är inte nyheten i sig, utan det faktum att han återigen blir lagkamrat med legendernas legend Lambros Choutos! Det ÄR fantastiskt.
Tänk er: anfallsparet Recoba-Choutos gör grekiska ligan osäker. Finns så många infallsvinklar på det att jag knappt vet vart jag ska börja.
Jävligt kul är det hursomhelst.
***
Noel Gallagher bloggar INTE! Tvärtemot vad jag hävdade i mitt förra inlägg, alltså. Så här skriver han själv om saken i sin...eh...turnédagbok?
"Somebody mentioned the ‘B' word today! That's outrageous, I never heard of hearing such a thing!! This isn't a blog. A blog is for someone who's got no mates (I've got more than a dozen, and that's a fact) or who's in a band that no one can remember hearing of."
Jamendåså!
***
Veckans fotbollsschema: träning imorgon, match onsdag, träning torsdag, match lördag, match söndag.
Fråga: vad i HELVETE ska jag göra idag och på fredag?!
Svar: ikväll ska jag nog gå och lämna blod, eftersom jag är en så fin och omtänksam människa och ändå har lite tid över. På fredag...ja, då kan jag alltid ta en cykeltur i området eller nåt. Kanske ta en promenad i parken, hand i hand med Emelie och mata ankorna vid sjön med alla rosmarin-grissini som blev över efter kräftskivan.
Sa jag att jag var oinspirerad?
***
...för övrigt skulle jag bara vilja understryka att jag visst har kompisar, fastän jag bloggar.
Flera stycken, faktiskt.
Jag lovar.
Vi hörs.
I sådana lägen finns det bara en sak att göra: släppa allt, logga in på Bladet och läsa Linns sexspalt. Alltid lika kul.
Mail som det här...
"llis säger: Hejhej! Jag undrar ifall jag fortfarande är oskuld..=) Jag å min kille hade låtsassex som jag kallar det...han hade sin snopp mellan mina ben, sen red jag den...men jag hade den inte i mig....Sen undrar jag ifall man är är oskuld ifall man fått/gett oralsex.....vart går gränserna egentligen??/ Undrande "
...ja, det gör mig kanske inte mer inspirerad, men får mig i alla fall att inse att det finns dom därute som har det jävligt mycket värre än jag.
Tack, Linn.
***
Seger i årets hittills viktigaste (om än kanske inte mest prestigefyllda) match, 1-0 hemma mot Värmdö i lördags. Men det satt jävligt hårt inne. Målet gjordes med knäet i slutminutrarna av en spelare som vill vara anonym i den här bloggen men vi kan kalla henne för "Gullan", magnifikt assisterad av Grottmänniskan som hann ikapp en boll 98 människor av 100 inte ens skulle bemödat sig att springa på. Stort.
Tre poäng innebär tabelltopp i den serien och kan vi nu bara vinna den MINST lika viktiga matchen på onsdag kväll ligger vägen mot den totala triumfen - eller åtminstone en renodlad seriefinal i sista matchen - vidöppen.
Som ICA-Stig skulle sagt: "GANSKA så nice".
***
...eller det här!
"Hej Linn! Min fru vill inte ha sex lika ofta som jag vill. Fast att hon sagt att hon gillar det så vill hon väldigt sällan iaf. Har hon en annan?"
SVAR (från mig): Ja, helt klart.
Riktigt känner hur mitt humör och liv plötsligt blir bättre bara genom att jag saxar den insändaren från Bladet.
Tack igen, Linn.
***
Hur är det överhuvudtaget möjligt att bo i Myrängen och inte veta vad MILF betyder?
***
Alvaro Recoba klar för Panionios!
Skälet till att den enkla lilla meningen föräras ett utropstecken är inte nyheten i sig, utan det faktum att han återigen blir lagkamrat med legendernas legend Lambros Choutos! Det ÄR fantastiskt.
Tänk er: anfallsparet Recoba-Choutos gör grekiska ligan osäker. Finns så många infallsvinklar på det att jag knappt vet vart jag ska börja.
Jävligt kul är det hursomhelst.
***
Noel Gallagher bloggar INTE! Tvärtemot vad jag hävdade i mitt förra inlägg, alltså. Så här skriver han själv om saken i sin...eh...turnédagbok?
"Somebody mentioned the ‘B' word today! That's outrageous, I never heard of hearing such a thing!! This isn't a blog. A blog is for someone who's got no mates (I've got more than a dozen, and that's a fact) or who's in a band that no one can remember hearing of."
Jamendåså!
***
Veckans fotbollsschema: träning imorgon, match onsdag, träning torsdag, match lördag, match söndag.
Fråga: vad i HELVETE ska jag göra idag och på fredag?!
Svar: ikväll ska jag nog gå och lämna blod, eftersom jag är en så fin och omtänksam människa och ändå har lite tid över. På fredag...ja, då kan jag alltid ta en cykeltur i området eller nåt. Kanske ta en promenad i parken, hand i hand med Emelie och mata ankorna vid sjön med alla rosmarin-grissini som blev över efter kräftskivan.
Sa jag att jag var oinspirerad?
***
...för övrigt skulle jag bara vilja understryka att jag visst har kompisar, fastän jag bloggar.
Flera stycken, faktiskt.
Jag lovar.
Vi hörs.
Om hål i marken, MILF:ar och sånt
Var med på tjejernas avslutande tvåmål på träningen igår och lyckades med konststycket att bli tunnlad två gånger på en halvtimme.
Som forward!
Det är i såna lägen man frågar sig vad man någonsin hade på en fotbollsplan att göra överhuvudtaget.
***
Noel Gallagher bloggar! Regga er på oasisinet.com så kan ni också ta del av vad han skriver.
Tro mig, det är alltid värt det.
***
Nu går vi in på lite tyngre ämnen i den här bloggen.
För några år sedan (ganska många nu i ärlighetens namn), när läget i forna Jugoslavien var som värst, hade jag en lagkompis i EIK som var någonstans därifrån. Vladi hette han. En gång, mitt under brinnande krig, åkte han ner till sitt hemland för att göra någonting och vi i laget var naturligtvis lite oroliga för hur det skulle gå. Men han kom tillbaka hel och hållen, allt var bra. När jag frågade honom hur det hade varit var bland det första han svarade:
- Det var i alla fall skönt att få åka på ordentliga vägar igen.
Förstod aldrig vad han menade då, men nu vet jag.
Det kan inte finnas någon plats i världen där det grävs så satans mycket hål i marken som i Stockholm!
Sönderbombad motorväg i Jugoslavien? Rena söndagskörningen i jämförelse.
Pratade om det här senast igår med en spelare som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan", och passande nog tog sedan även Ekwall upp saken i sin blogg idag. Han skrev:
"Överallt grävs det hål, i varenda väg, varenda hörn, varenda korsning, varenda liten asfaltsstump: bara trafikkaos. Och det grävs inte en gång...när det väl fyllts igen grävs det en gång till, fylls igen o sen ett hål igen.
Antingen så är det något som ska grävas upp o ned tre-fyra gånger eller så är det någon jävel som driver med mig."
Exakt så känner jag också.
Eller nej förresten, jag är fan beredd att ta det ett steg längre:
Jag är helt säker på att de flesta hål som grävs inte är någonting annat än en fet bluff.
Varför? Tänk efter själva: Vägverket får x antal miljarder av regeringen varje år för att hålla efter vägarna. Finns det inte tillräckligt mycket att rätta till blir det inga pengar och därför känner sig Vägverket tvungna att hitta fel som i själva verket inte finns. Så de fortsätter duktigt att gräva hål efter hål i marken så att de kan visa regeringen att de gör jättemycket nytta och på så sätt försäkra sig om MINST lika mycket pengar året efter.
Så, när Ekwall, Vladi, jag och alla andra Stockholmstrafikanter upplever det som att hålen grävs, fylls på och sedan grävs upp igen, så är det för att det är exakt vad som sker! Det är inget fel på vägen; den är inte ojämn eller bullrig - det är bara Vägverket som ska ha sina cash och de som får betala är du och jag. Inte bara i form av ständiga förseningar, köer och totalt oframkomliga vägar (också en ironi, att det som är tänkt att göra vägarna bättre i sjäva verket får precis motsatt effekt!) utan även genom att vi Stockholmare får betala mest skatt av alla - i landet som betalar mest skatt i världen.
Bitter? Jag? Nääärå.
***
Det börjar i alla fall ordna upp sig inför lördag! Expressen Fredag-Cesar, gravida tjejer, Elvis-karaoke, Magge och sanslösa mängder fulöl - allt under samma tak.
Bör kunna urarta.
***
Myrängen - MILF:arnas paradis?
***
Ikväll blir det först en snabbis till frisören, något jag egentligen inte hinner med men som jag till varje pris måste få avbetat innan lördag. Därefter hem i racingtempo och avnjuta en god, näringsrik och vällagad middag (yeah right), vidare till Globen för svarttaxijobb åt Lina och slutligen Källbrink och match i F18-serien mot IFK Täby.
När allt jag egentligen vill är att ligga i ett tomt, mörk och extremt tyst rum - och bara stirra upp i taket.
Rock'n roll.
Som forward!
Det är i såna lägen man frågar sig vad man någonsin hade på en fotbollsplan att göra överhuvudtaget.
***
Noel Gallagher bloggar! Regga er på oasisinet.com så kan ni också ta del av vad han skriver.
Tro mig, det är alltid värt det.
***
Nu går vi in på lite tyngre ämnen i den här bloggen.
För några år sedan (ganska många nu i ärlighetens namn), när läget i forna Jugoslavien var som värst, hade jag en lagkompis i EIK som var någonstans därifrån. Vladi hette han. En gång, mitt under brinnande krig, åkte han ner till sitt hemland för att göra någonting och vi i laget var naturligtvis lite oroliga för hur det skulle gå. Men han kom tillbaka hel och hållen, allt var bra. När jag frågade honom hur det hade varit var bland det första han svarade:
- Det var i alla fall skönt att få åka på ordentliga vägar igen.
Förstod aldrig vad han menade då, men nu vet jag.
Det kan inte finnas någon plats i världen där det grävs så satans mycket hål i marken som i Stockholm!
Sönderbombad motorväg i Jugoslavien? Rena söndagskörningen i jämförelse.
Pratade om det här senast igår med en spelare som vill vara anonym men vi kan kalla henne "Gullan", och passande nog tog sedan även Ekwall upp saken i sin blogg idag. Han skrev:
"Överallt grävs det hål, i varenda väg, varenda hörn, varenda korsning, varenda liten asfaltsstump: bara trafikkaos. Och det grävs inte en gång...när det väl fyllts igen grävs det en gång till, fylls igen o sen ett hål igen.
Antingen så är det något som ska grävas upp o ned tre-fyra gånger eller så är det någon jävel som driver med mig."
Exakt så känner jag också.
Eller nej förresten, jag är fan beredd att ta det ett steg längre:
Jag är helt säker på att de flesta hål som grävs inte är någonting annat än en fet bluff.
Varför? Tänk efter själva: Vägverket får x antal miljarder av regeringen varje år för att hålla efter vägarna. Finns det inte tillräckligt mycket att rätta till blir det inga pengar och därför känner sig Vägverket tvungna att hitta fel som i själva verket inte finns. Så de fortsätter duktigt att gräva hål efter hål i marken så att de kan visa regeringen att de gör jättemycket nytta och på så sätt försäkra sig om MINST lika mycket pengar året efter.
Så, när Ekwall, Vladi, jag och alla andra Stockholmstrafikanter upplever det som att hålen grävs, fylls på och sedan grävs upp igen, så är det för att det är exakt vad som sker! Det är inget fel på vägen; den är inte ojämn eller bullrig - det är bara Vägverket som ska ha sina cash och de som får betala är du och jag. Inte bara i form av ständiga förseningar, köer och totalt oframkomliga vägar (också en ironi, att det som är tänkt att göra vägarna bättre i sjäva verket får precis motsatt effekt!) utan även genom att vi Stockholmare får betala mest skatt av alla - i landet som betalar mest skatt i världen.
Bitter? Jag? Nääärå.
***
Det börjar i alla fall ordna upp sig inför lördag! Expressen Fredag-Cesar, gravida tjejer, Elvis-karaoke, Magge och sanslösa mängder fulöl - allt under samma tak.
Bör kunna urarta.
***
Myrängen - MILF:arnas paradis?
***
Ikväll blir det först en snabbis till frisören, något jag egentligen inte hinner med men som jag till varje pris måste få avbetat innan lördag. Därefter hem i racingtempo och avnjuta en god, näringsrik och vällagad middag (yeah right), vidare till Globen för svarttaxijobb åt Lina och slutligen Källbrink och match i F18-serien mot IFK Täby.
När allt jag egentligen vill är att ligga i ett tomt, mörk och extremt tyst rum - och bara stirra upp i taket.
Rock'n roll.
En gång glaslirare, alltid glaslirare
Crespo stannar i Inter. Enligt Gazzettans nätupplaga igår kväll var argentinaren mycket besviken över exkluderingen från Champions league-listan men skulle, trots det och trots att Sampdoria hade handen utsträckt in i det sista, bestämt sig för att bli kvar kontraktstiden ut.
Ett klokt beslut om ni frågar mig. Även om Crespo skulle göra dundersuccé i Sampdoria (vilket jag inte tror) hade han knappast kunnat använda det som språngbräda i karriären. Han är trots allt 33 år, storklubbarna väljer andra före honom när det är dags att handla nytt. Okej för att han förmodligen skulle få mer speltid den här säsongen, men i hans fas av karriären är det kanske viktigare att prioritera pengarna och tryggheten att få tillhöra en av de stora organisationerna i fotbollsvärlden.
Dessutom hade han ju inte fått spela Champions league med Sampdoria heller. I Inter har han åtminstone chansen att komma med på listan i vår, när allt det roliga börjar.
***
Crespo eller inte, det blev ju en ganska händelserik sista dag på transfermarknaden ändå.
Om man säger så.
Robinho till City. Wow. Undrar vad oddsen är på att han tillhör Chelsea nästa sommar?
Eller blir det redan i vinter?
***
Ringer upp min kompis Glasliraren på måndageftermiddagen. Vill dels kolla hur hon ligger till inför onsdagens viktiga seriematch, dels be om ursäkt för att jag möjligen kallat henne "Glasliraren" en eller två gånger för mycket i mina dagar.
Chockerande nog - hon är förkyld och missar matchen.
So much for den ursäkten. En gång glaslirare, alltid glaslirare.
***
Dagens citat:
"När någon talar om för dig att en italienare med mäktiga vänner var här och sökte dig blir man såklart rätt orolig. Lyckligtvis var det bara Fabio Capello"
Harry Redknapp drar ett maffiarelaterat italienarskämt.
Kom igen, lite kul var det ju!
Humorlösa jävlar.
***
...jag för min del applåderade Real Madrid i förrgår när de satte hårt mot hårt på sin hemsida. Budskapet var solklart och härligt sarkastiskt: vill Robinho verkligen lämna oss, fine. Allt han behöver göra är att lösa ut sitt kontrakt på 1,5 miljarder så är han fri att gå till vem han vill sen.
Synd att man mesade ur i sista stund. Fast för 400 miljoner var det kanske värt att släppa lite stolthet. Det var nog sista gången en klubb bjöd en liknande summa för den spelaren igen.
***
Uttalade mig kritiskt i lokal media angående om Premier league i allmänhet och Man City i synnerhet för ett par veckor sedan. Skrev då:
"Är det inte lite småkul att City (och Bolton) varit spekulanter på i stort sett varenda tillgänglig spelare på marknaden - inklusive alla de stora namnen - i sommar och till slut får hålla tillgodo med...ja, vad fan hette han nu?
Pinsamt, inte minst för fansen. "
En Robinho, en Kompany och en Sean Wright Philips senare tvingas jag nog konstatera att jag inte var helt rätt på det, trots allt.
***
Det är många som inget fattar, men "Sopranos"-slutet var fullständigt genialt.
Ett klokt beslut om ni frågar mig. Även om Crespo skulle göra dundersuccé i Sampdoria (vilket jag inte tror) hade han knappast kunnat använda det som språngbräda i karriären. Han är trots allt 33 år, storklubbarna väljer andra före honom när det är dags att handla nytt. Okej för att han förmodligen skulle få mer speltid den här säsongen, men i hans fas av karriären är det kanske viktigare att prioritera pengarna och tryggheten att få tillhöra en av de stora organisationerna i fotbollsvärlden.
Dessutom hade han ju inte fått spela Champions league med Sampdoria heller. I Inter har han åtminstone chansen att komma med på listan i vår, när allt det roliga börjar.
***
Crespo eller inte, det blev ju en ganska händelserik sista dag på transfermarknaden ändå.
Om man säger så.
Robinho till City. Wow. Undrar vad oddsen är på att han tillhör Chelsea nästa sommar?
Eller blir det redan i vinter?
***
Ringer upp min kompis Glasliraren på måndageftermiddagen. Vill dels kolla hur hon ligger till inför onsdagens viktiga seriematch, dels be om ursäkt för att jag möjligen kallat henne "Glasliraren" en eller två gånger för mycket i mina dagar.
Chockerande nog - hon är förkyld och missar matchen.
So much for den ursäkten. En gång glaslirare, alltid glaslirare.
***
Dagens citat:
"När någon talar om för dig att en italienare med mäktiga vänner var här och sökte dig blir man såklart rätt orolig. Lyckligtvis var det bara Fabio Capello"
Harry Redknapp drar ett maffiarelaterat italienarskämt.
Kom igen, lite kul var det ju!
Humorlösa jävlar.
***
...jag för min del applåderade Real Madrid i förrgår när de satte hårt mot hårt på sin hemsida. Budskapet var solklart och härligt sarkastiskt: vill Robinho verkligen lämna oss, fine. Allt han behöver göra är att lösa ut sitt kontrakt på 1,5 miljarder så är han fri att gå till vem han vill sen.
Synd att man mesade ur i sista stund. Fast för 400 miljoner var det kanske värt att släppa lite stolthet. Det var nog sista gången en klubb bjöd en liknande summa för den spelaren igen.
***
Uttalade mig kritiskt i lokal media angående om Premier league i allmänhet och Man City i synnerhet för ett par veckor sedan. Skrev då:
"Är det inte lite småkul att City (och Bolton) varit spekulanter på i stort sett varenda tillgänglig spelare på marknaden - inklusive alla de stora namnen - i sommar och till slut får hålla tillgodo med...ja, vad fan hette han nu?
Pinsamt, inte minst för fansen. "
En Robinho, en Kompany och en Sean Wright Philips senare tvingas jag nog konstatera att jag inte var helt rätt på det, trots allt.
***
Det är många som inget fattar, men "Sopranos"-slutet var fullständigt genialt.
En vacker dag kommer ni alla att förstå det stora i det.
Nedräkningen har börjat
Spenderade helgen på Stockholms fotbollsförbund i Solna för att ytterligare förkovra mig i min tränarutbildning. Som alltid otroligt lärorikt, känner verkligen att jag växer för varje gång jag är där. En intressant iaktagelse jag har gjort är att ju högre upp på stegen du kommer, desto speciellare blir människorna du har att göra med. Färre glada föräldrar, fler udda fåglar. Skickligare instruktörer (DIF-Sillén nu, stort!), skarpare konkurrens. Och mitt i alltihop står jag, en trevlig kille med deodorant under armarna - och folk fattar ingenting.
Eller riktigt så var det väl inte. Använde visserligen deodorant båda dagarna (kan tyckas självklart, men tro mig, två heldagar i Stff:s lokalers luft tillsammans med en viss typ av människor kan få en att ändra uppfattning!) men jag skulle nästan tro att folk där uppfattade mig som lika speciell som jag dom. I fråga om rent nörderi skulle jag nog ranka mig själv 3:a eller 4:a bland de cirka 20 kursdeltagarna på plats, vilket jag naturligtvis tar som en komplimang.
I slutet av kursen, när det var dags att ta farväl av alla, sa instruktörerna som sa att de "håller ögonen på mig". Behöver inte nödvändigtvis vara sant, men som självförtroende-boost var det i alla fall rätt svårslaget.
***
Quaresma-Inter var tydligen inte sådär väldans klart som jag skrev att det var i mitt förra inlägg, trots allt.
Nu är det det, däremot. Men det var tydligen på fitthåret att allt runnit ut i sanden.
18,6 miljoner euro PLUS Pelé gick han till sist lös på. Sjukt mycket pengar plus en av Europas största mittfältstalanger.
Bäst för honom - och Mourinho - att han levererar.
***
Är nu uppe i totalt cirka 80 timmars tränarutbildning. På den gamla skalan hade det motsvarat steg 4-kompetens.
Nu, enligt nya modellen, räknas jag som snäppet bättre än grundutbildad.
På 80 timmar!
Man kommer inte ifrån att det känns lite orättvist. Även om det i slutändan naturligtvis gynnar både fotbollen och mig själv.
***
Avdelning småsensationella nyheter: Hernan Crespo utesluts enligt säkra källor ur Inters Champions league-lista.
Och enligt samma källor har argentinaren tagit beskedet allt annat än bra.
Det ligger de facto ett konkret Sampdoriabud på Crespo, transfermarknaden är öppen tills midnatt - frågan är om inte någonting kan komma att hända här?
Om ett par timmar vet vi mer.
***
Kjell Sillén - DIF-legenden - läser min blogg!
Och gillar den!
Större än så blir det tamejfan inte i dagsläget.
***
Grannar, massmedia, Stockholms polismyndighet, Anonyma alkoholister, föreningen "Drevvikens vänner" om det nu finns någon sådan, söndagsarbetsplatser och alla andra detta kan tänkas beröra: känn er härmed förvarnade. På lördag är det kräftskiva, my place, och då går vi fan efter Liedl-mottot - spare no spenses.
Nedräkningen har börjat.
Ibland är det den enda sanning du behöver
Runt midnatt igår blev det äntligen färdigt. Ingenting är ännu officiellt men naturligtvis kan den här bloggen redan nu avslöja summan av kardemumman. Facit:
- Quaresma går till Inter för en ännu okänd transfersumma.
- Suazo går till Benfica på lån.
- Recoba går till Monaco (en parantes eftersom han numera formellt är klubblös).
Känns logiskt att det slutar så här.
Är själv inte överdrivet förtjust i Ricardo Quaresma. Killen är 25 år och ännu inte ordinarie i Portugals numera rätt övervärderade landslag. I och för sig konkurrerar han med en viss Cristiano Ronaldo om den platsen men det känns som att hade han varit tillräckligt duktig hade de två kunnat samverka på plan. Att en så pass begränsad spelare dessutom kommer att bli en av Inters dyraste värvningar någonsin (även om inga siffror är kända lär det landa på en bit över 200 miljoner kronor) känns rätt befängt.
Dock är han inköpt som rollspelare, skräddarsydd för att passa in i Mourinhos spelsystem. Inter vill spela 4-3-3 med två ytterforwards i så många matcher som möjligt den här säsongen och faktum är att just nu har man bara två sådana att tillgå, Figo (som trots allt är 36 år) och Mancini. Även Balotelli kommer att användas där och med all sannolikhet också göra stor succé emellanåt, men man får inte glömma att killen bara är 18 år och ännu inte redo att bära ett lag som Inter på sina axlar.
Ur den aspekten är Quaresma ett lysande köp och det är såklart den vägen man ska gå när man värvar en spelare, snarare än att köpa ett stort namn som inte levererar.
Fast för mycket pengar är det fortfarande.
Att Suazo går känns ännu mer logiskt. Han kom till Inter enbart för att den förre tränaren ville ha honom och hans första och hittills enda säsong där får betecknas som ett fiasko. Dessutom är han bara är 27 år och det går fortfarande att tjäna pengar på honom vid en försäljning, varför han redan från början var ett troligare alternativ att få lämna skutan än exempelvis Crespo.
Snart kan ni läsa det överallt, men kom ihåg var ni hörde det först!
***
Jo, jag fattar väl också att Sundhage tackade nej till att besöka Vita huset för att hon är flata och att Bush har uttalat sig negativt om sådana förut.
Eller för att hon är kommunist och vita huset är blått.
Det var tidningens formulering jag tyckte var rolig, inget annat.
***
Tung, tung förlust i F18-serien mot Kungsängen i onsdags. Tung, för att den kom mot ett annat topplag men ännu tyngre för att det var totalt onödigt.
Analysen: vi gör en fantastiskt bar första halvtimme, kanske den bästa vi gjort rent spelmässigt den här säsongen. Bollen går som på ett snöre längs med marken och alla spelare rör sig för varandra, vilket gör det möjligt att spela ett kortpassningsspel som våra motståndare inte alls hänger med i. Dock inga mål. En mix av missade jättechanser och sistapassar som inte går fram gör att bolljäveln inte går in, annars hade vi kunnat leda med 3-4 efter 30 minuter. I det läget börjar desperationen smyga sig in i spelarnas hjärnor, varpå de blir otåliga och börjar slå långbollar på vinst och förlust så fort de får tag i bollen.
Det är också då som vårt spelövertag, som fram tills dess varit massivt, upphör.
Så här ser jag på saken: långbollar kan man börja slå sista kvarten om ingenting annat har funkat. Då kan lite desperation vara befogad och i bästa fall ge resultat. Men INTE när det är mer än en halvlek kvar av matchen och man i stort sett varit det enda laget på planen fram tills dess.
Poängterade jag detta när jag hade chansen i paus? Ja, men långt ifrån så tydligt som jag borde ha gjort. Snärjde istället in mig i diskussioner om att ifall vi nu är tvungna att slå långbollar, se till att ta raka vägen in på mål och fylla på med resten av laget.
Det är mitt första stora misstag.
I andra halvlek blir det precis den virriga Hawaii-fotboll vi så gärna ville undvika. Och i tumultet som uppstår blir det allt större ytor på innermittfältet för deras nr 8, kvällens i särklass bästa spelare. Vi hade pratat innan matchen om att inte ge henne några ytor i försvarsspelet, men vid minst 3-4 tillfällen upptäcker jag att hon ändå får stå alldeles för ensam och vända upp i lugn och ro. Det skulle vara en enkel sak att påminna exempelvis Jessica att ligga på henne som ett plåster så fort vi förlorade boll, istället håller jag käften.
När samma tjej en stund senare ostört får ta emot bollen, vända upp, avancera och slå in matchens enda mål får vi betala priset för det.
Det är mitt andra stora misstag och det kostar oss matchen.
I sådana lägen måste man försöka intala sig det positiva: vi leder ännu serien. Situationen är exakt densamma som för en vecka sedan. Vi förlorade en match, men det gjorde våra värsta konkurrenter också så skadan blev minimal. Visst hade det varit kul att få rycka i tabellen men till syvende och sist har vi fortfarande precis allt i våra egna händer.
***
...eller förresten, jag tar tillbaka det ja skrev tidigare. Tyckte det var kul att få driva med allas vår Chick-with-a-dick-Pia också.
***
Brukar i regel se mörkt på gruppspel, alltid se farorna där andra ser möjligheterna och allt det där. Fast den här gången tror jag verkligen inte något som ska kunna få Inter att inte gå vidare som segrare från Grupp B i Champions league. All respekt för Werder Bremen, Panathinaikos och...nä förresten, bara dom, cyprioterna är totalt ofarliga. Ser hursomhelst inte att de skulle kunna hota Inter i det långa lopp som ett gruppspel i champinjonligan innebär.
En drömlottning.
Värre blev det för Fiorentina, laget vi alla vill se gå bra. Bayern München, Lyon och Steaua Bucarest betyder uppförsbacke. Bara att hoppas på en skräll där.
***
Stor prestigeseger på jobbet i morse. En leverantör jag har pushat lite extra för under våren har gått från klarhet till klarhet och nu visat sig vara allt jag sa till mina medarbetare att dom skulle vara.
Är man i min position förväntar sig alla omkring mig att mina beslut alltid ska vara rätt.
Skönt att det visar sig stämma då och då också.
***
Om någon nu undrar varför jag hyser sådana aggressioner jämtemot shemale-Pia så kan jag avslöja att det är för att vi just nu är bittra konkurrenter. Vi tävlar nämligen mot varandra i kategorin "årets bäst klädda damfotbollscoach" tillsammans med en tredje aspirant, ingen mindre än Tomas "MQ" Dennerby.
I sådan konkurrens står jag mig naturligtvis slätt och jag har inga förhoppningar att ta hem titeln, trots att det tydligen är min gamle vän Bojan (tillika tävlingens grundare) som delar ut priset.
***
Fan vad jag inte vill skulle vilja vara i Robinhos kläder just nu.
Efter att ha gjort sig ovän med exakt varenda en i Real Madrid - inklusive fansen - genom att snacka skit om klubben hela sommaren och säga att han ABSOLUT inte kan tänka sig att spela någon annanstans än i Chelsea nästa år, tvingas han nu alltså stanna i Real. Han kommer att få be hela omklädningsrummet om ursäkt för sitt beteende och dessutom offentligt gå ut och dumförklara sig själv i media, men hur mycket röv han än slickar kommer det naturligtvis ändå inte att räcka. Alla kommer - med all rätt - avfärda honom som en girigbuk som tagit begreppet "fotbollshora" till en helt ny dimension.
Starkt jobbat.
***
Till sist en hälsning till en "trogen läsare":
Things pass. Nothing will stay the same forever. No matter in how big a pile of shite you've gotten yourself - be it drugs, financial problems, fucked up relations: you'll get over it. It'll go away just like the weather. The sun is round, so is the planet we live on, marriage rings and our eyes through which we see the world.
Det låter bättre på engelska.
Och ibland är det den enda sanning du behöver.
- Quaresma går till Inter för en ännu okänd transfersumma.
- Suazo går till Benfica på lån.
- Recoba går till Monaco (en parantes eftersom han numera formellt är klubblös).
Känns logiskt att det slutar så här.
Är själv inte överdrivet förtjust i Ricardo Quaresma. Killen är 25 år och ännu inte ordinarie i Portugals numera rätt övervärderade landslag. I och för sig konkurrerar han med en viss Cristiano Ronaldo om den platsen men det känns som att hade han varit tillräckligt duktig hade de två kunnat samverka på plan. Att en så pass begränsad spelare dessutom kommer att bli en av Inters dyraste värvningar någonsin (även om inga siffror är kända lär det landa på en bit över 200 miljoner kronor) känns rätt befängt.
Dock är han inköpt som rollspelare, skräddarsydd för att passa in i Mourinhos spelsystem. Inter vill spela 4-3-3 med två ytterforwards i så många matcher som möjligt den här säsongen och faktum är att just nu har man bara två sådana att tillgå, Figo (som trots allt är 36 år) och Mancini. Även Balotelli kommer att användas där och med all sannolikhet också göra stor succé emellanåt, men man får inte glömma att killen bara är 18 år och ännu inte redo att bära ett lag som Inter på sina axlar.
Ur den aspekten är Quaresma ett lysande köp och det är såklart den vägen man ska gå när man värvar en spelare, snarare än att köpa ett stort namn som inte levererar.
Fast för mycket pengar är det fortfarande.
Att Suazo går känns ännu mer logiskt. Han kom till Inter enbart för att den förre tränaren ville ha honom och hans första och hittills enda säsong där får betecknas som ett fiasko. Dessutom är han bara är 27 år och det går fortfarande att tjäna pengar på honom vid en försäljning, varför han redan från början var ett troligare alternativ att få lämna skutan än exempelvis Crespo.
Snart kan ni läsa det överallt, men kom ihåg var ni hörde det först!
***
Jo, jag fattar väl också att Sundhage tackade nej till att besöka Vita huset för att hon är flata och att Bush har uttalat sig negativt om sådana förut.
Eller för att hon är kommunist och vita huset är blått.
Det var tidningens formulering jag tyckte var rolig, inget annat.
***
Tung, tung förlust i F18-serien mot Kungsängen i onsdags. Tung, för att den kom mot ett annat topplag men ännu tyngre för att det var totalt onödigt.
Analysen: vi gör en fantastiskt bar första halvtimme, kanske den bästa vi gjort rent spelmässigt den här säsongen. Bollen går som på ett snöre längs med marken och alla spelare rör sig för varandra, vilket gör det möjligt att spela ett kortpassningsspel som våra motståndare inte alls hänger med i. Dock inga mål. En mix av missade jättechanser och sistapassar som inte går fram gör att bolljäveln inte går in, annars hade vi kunnat leda med 3-4 efter 30 minuter. I det läget börjar desperationen smyga sig in i spelarnas hjärnor, varpå de blir otåliga och börjar slå långbollar på vinst och förlust så fort de får tag i bollen.
Det är också då som vårt spelövertag, som fram tills dess varit massivt, upphör.
Så här ser jag på saken: långbollar kan man börja slå sista kvarten om ingenting annat har funkat. Då kan lite desperation vara befogad och i bästa fall ge resultat. Men INTE när det är mer än en halvlek kvar av matchen och man i stort sett varit det enda laget på planen fram tills dess.
Poängterade jag detta när jag hade chansen i paus? Ja, men långt ifrån så tydligt som jag borde ha gjort. Snärjde istället in mig i diskussioner om att ifall vi nu är tvungna att slå långbollar, se till att ta raka vägen in på mål och fylla på med resten av laget.
Det är mitt första stora misstag.
I andra halvlek blir det precis den virriga Hawaii-fotboll vi så gärna ville undvika. Och i tumultet som uppstår blir det allt större ytor på innermittfältet för deras nr 8, kvällens i särklass bästa spelare. Vi hade pratat innan matchen om att inte ge henne några ytor i försvarsspelet, men vid minst 3-4 tillfällen upptäcker jag att hon ändå får stå alldeles för ensam och vända upp i lugn och ro. Det skulle vara en enkel sak att påminna exempelvis Jessica att ligga på henne som ett plåster så fort vi förlorade boll, istället håller jag käften.
När samma tjej en stund senare ostört får ta emot bollen, vända upp, avancera och slå in matchens enda mål får vi betala priset för det.
Det är mitt andra stora misstag och det kostar oss matchen.
I sådana lägen måste man försöka intala sig det positiva: vi leder ännu serien. Situationen är exakt densamma som för en vecka sedan. Vi förlorade en match, men det gjorde våra värsta konkurrenter också så skadan blev minimal. Visst hade det varit kul att få rycka i tabellen men till syvende och sist har vi fortfarande precis allt i våra egna händer.
***
...eller förresten, jag tar tillbaka det ja skrev tidigare. Tyckte det var kul att få driva med allas vår Chick-with-a-dick-Pia också.
***
Brukar i regel se mörkt på gruppspel, alltid se farorna där andra ser möjligheterna och allt det där. Fast den här gången tror jag verkligen inte något som ska kunna få Inter att inte gå vidare som segrare från Grupp B i Champions league. All respekt för Werder Bremen, Panathinaikos och...nä förresten, bara dom, cyprioterna är totalt ofarliga. Ser hursomhelst inte att de skulle kunna hota Inter i det långa lopp som ett gruppspel i champinjonligan innebär.
En drömlottning.
Värre blev det för Fiorentina, laget vi alla vill se gå bra. Bayern München, Lyon och Steaua Bucarest betyder uppförsbacke. Bara att hoppas på en skräll där.
***
Stor prestigeseger på jobbet i morse. En leverantör jag har pushat lite extra för under våren har gått från klarhet till klarhet och nu visat sig vara allt jag sa till mina medarbetare att dom skulle vara.
Är man i min position förväntar sig alla omkring mig att mina beslut alltid ska vara rätt.
Skönt att det visar sig stämma då och då också.
***
Om någon nu undrar varför jag hyser sådana aggressioner jämtemot shemale-Pia så kan jag avslöja att det är för att vi just nu är bittra konkurrenter. Vi tävlar nämligen mot varandra i kategorin "årets bäst klädda damfotbollscoach" tillsammans med en tredje aspirant, ingen mindre än Tomas "MQ" Dennerby.
I sådan konkurrens står jag mig naturligtvis slätt och jag har inga förhoppningar att ta hem titeln, trots att det tydligen är min gamle vän Bojan (tillika tävlingens grundare) som delar ut priset.
***
Fan vad jag inte vill skulle vilja vara i Robinhos kläder just nu.
Efter att ha gjort sig ovän med exakt varenda en i Real Madrid - inklusive fansen - genom att snacka skit om klubben hela sommaren och säga att han ABSOLUT inte kan tänka sig att spela någon annanstans än i Chelsea nästa år, tvingas han nu alltså stanna i Real. Han kommer att få be hela omklädningsrummet om ursäkt för sitt beteende och dessutom offentligt gå ut och dumförklara sig själv i media, men hur mycket röv han än slickar kommer det naturligtvis ändå inte att räcka. Alla kommer - med all rätt - avfärda honom som en girigbuk som tagit begreppet "fotbollshora" till en helt ny dimension.
Starkt jobbat.
***
Till sist en hälsning till en "trogen läsare":
Things pass. Nothing will stay the same forever. No matter in how big a pile of shite you've gotten yourself - be it drugs, financial problems, fucked up relations: you'll get over it. It'll go away just like the weather. The sun is round, so is the planet we live on, marriage rings and our eyes through which we see the world.
Det låter bättre på engelska.
Och ibland är det den enda sanning du behöver.
Skönt att Sundhage satte ner foten där!
Jaha. Här hade man börjat skriva ett monsterinlägg om hur bra allt kändes nu när saker och ting började ordna upp sig på jobbet och att jag nu skulle få mer tid över till både det ena och det andra - bland annat att hålla den här sidan mer uppdaterad - och så vill det sig inte bättre än att servern pajar och jag inte har kunnat skriva något här på två dagar ändå.
Sheise!
Nu är det mesta jag skrev om då inaktuellt och i sådana lägen är det inte direkt inspirerande att sätta sig ner och börja om på en kula.
Men naturligtvis gör jag det ändå.
Det slår ju att jobba i alla fall.
***
Förresten...servern och servern, nu lät det nästan som att jag kan något om datorer. Det gör jag inte. Ni har att göra med en man så oteknisk att han är glad om han lyckas brygga en kopp kaffe utan att någon förolyckas, tanken på att jag skulle kunna skilja på olika sorters teknisk ondska är bara befängd.
Den som inte tror mig kan alltid få inspektera sladdarna bakom TV:n hemma i mitt vardagsrum.
***
En missad supercupfinal blir till slut droppen som får bägaren att rinna över. Fram tills dess har jag hela tiden haft överseende med min snikversion av en 42 tums-plasma och dess lilla egenhet att den fungerar när den själv vill (har till och med tyckt att det varit lite charmigt). Men allt har som bekant en gräns. Börjar man bråka under TV-fotboll - i synnerhet när Inter spelar - då jävlar är måttet rågat. Bestämmer därför att det slutligen är dags för fanskapet att bytas ut.
Sagt och gjort. Dagen efter blir det raka vägen till net-on-nets lagershop i Järfälla och på mindre än fem minuter är min nya bästis införskaffad. Vad tycks?Var självklart egentligen sugen på minst 52 tum (mest för att ha nåt som matchar 200-tummaren i skogarderoben) men avståndet mellan min vägg och TV-soffa sätter tyvärr stopp för alla sådana planer (också ett jävla mysterium, att man kan bygga en 200-kvadratsvilla på 2000-talet och inte tänka "monsterskärmar"). Egentligen är 47 också i mesta laget, men det är helt enkelt smällar som får tas.
Har trots allt en penisförlängningsfaktor att ta hänsyn till också.
***
Cupfinalen, ja. Efter min ex-kompis till TV:s nervösa sammanbrott tvingas jag följa Inters första officiella match för säsongen framför datorn. Orkar 90 minuter och missar således det lyckosamma straffavgörandet, men fram tills dess gillar jag verkligen vad jag ser.
Förutom några försvarsgrodor ser Inter version 08/09 ut som ett lag med ruggig kapacitet. Det känns hela tiden som att man har en växel till att lägga i när Roma spelar upp sig och att det hela till slut behöver gå till både förlängning och straffar kändes faktiskt som en grav orättvisa.
Och jag tror verkligen på Mario Balotelli. Men det kommer jag med all sannorlikhet få anledning att återkomma till under året, så jag lämnar det för stunden.
***
***
Eftersom det tydligen inte räcker med att ha sett filmen kommer Emelie överens om att "Mamma Mia!" även ska avverkas i musikalformat. Naturligtvis har Er man i bloggvärlden inte ett dyft att säga till om i frågan så det är bara att dra på sig något svårt och styra stegen mot Globen.
Betyg? Jodå, det funkar väl. En förlängd version av samma Abba-orgie jag redan upplevt en gång, med skådisar som ser sämre ut men låter betydligt bättre än sist (inget James Bond-kapande av "S.O.S." denna gång, tack för det).
En bit in i andra akten gör den hårda arbetsveckan och den halva flaska Amethystos jag avnjutit innan på restaurang Faros sig påminda, och jag somnar i stolen som en liten prins. Inte så långvarigt dock, Emelie har den stora fräckheten att väcka mig och sedan hugger hon som en kobra på crack hela kvällen vid minsta tecken på gamnacke från min sida. Inser till sist det lönlösa i att försöka fly mig bort till drömmarnas land så jag tar mig helt sonika i kragen och löper linan ut som en man.
Sånt skapar legender.
***
Stor humor när Pia Sundhage tackar nej till OS-guldfirande i Vita huset med motiveringen: "jag vill förknippas med fotbollen och damlandslaget, det tycker jag räcker"
Vad skönt då. Jag menar, annars hade det ju varit så otroligt lätt att plötsligt börja förknippa Pia Sundhage med storfinanser, oljekriser, terroristhot och annan världspolitik på toppnivå. Tidningar skulle börja ringa henne mitt i natten och vilja ha uttalanden om mellanösternkonflikten, hon skulle inte kunna röra sig på gatorna utan minst två livvakter vid sin sida och hon skulle förmodligen kallt behöva räkna med MINST två dödshot i veckan från Usama Bin Laden.
Skönt då att Pia väljer att sätta ner foten och så tydligt markera att det just är damfotboll hon vill förknippas med och inget annat.
***
R.T.F.P: när du visar dig i kommentatorsspåret på den här bloggen igen kommer jag inte att acceptera någon annan signatur än "Den patetsike våldsförhärligaren"!
Det ska du ha jävligt klart för dig.
***
Fån det berömda dopet i lördags (ni vet, det som jag absolut inte skulle gå på eftersom den krockade med en viktig fotbollsmatch, fan vad macho jag är och fan vad det är jag som bestämmer i vårt förhållande) hämtar vi den här blivande klassikern...
...och med "klassikern" åsyftar jag naturligtvis den extremt svåra slipsen. Får inte chansen att bära slips speciellt ofta så när jag väl får det tycker jag att det kan vara värt att slå till med en riktig dräpare.
Förutom slipsen ser vi på bilden Emelie med hennes bedårande guddotter Agnes. Må lyckans bananer vila i deras fruktkorgar.
***
Och till sist kan jag bekräfta för världen att jag bytt efternamn och numera heter Tony Bacci.
Men det visste redan alla som betyder något.
Sheise!
Nu är det mesta jag skrev om då inaktuellt och i sådana lägen är det inte direkt inspirerande att sätta sig ner och börja om på en kula.
Men naturligtvis gör jag det ändå.
Det slår ju att jobba i alla fall.
***
Förresten...servern och servern, nu lät det nästan som att jag kan något om datorer. Det gör jag inte. Ni har att göra med en man så oteknisk att han är glad om han lyckas brygga en kopp kaffe utan att någon förolyckas, tanken på att jag skulle kunna skilja på olika sorters teknisk ondska är bara befängd.
Den som inte tror mig kan alltid få inspektera sladdarna bakom TV:n hemma i mitt vardagsrum.
***
En missad supercupfinal blir till slut droppen som får bägaren att rinna över. Fram tills dess har jag hela tiden haft överseende med min snikversion av en 42 tums-plasma och dess lilla egenhet att den fungerar när den själv vill (har till och med tyckt att det varit lite charmigt). Men allt har som bekant en gräns. Börjar man bråka under TV-fotboll - i synnerhet när Inter spelar - då jävlar är måttet rågat. Bestämmer därför att det slutligen är dags för fanskapet att bytas ut.
Sagt och gjort. Dagen efter blir det raka vägen till net-on-nets lagershop i Järfälla och på mindre än fem minuter är min nya bästis införskaffad. Vad tycks?Var självklart egentligen sugen på minst 52 tum (mest för att ha nåt som matchar 200-tummaren i skogarderoben) men avståndet mellan min vägg och TV-soffa sätter tyvärr stopp för alla sådana planer (också ett jävla mysterium, att man kan bygga en 200-kvadratsvilla på 2000-talet och inte tänka "monsterskärmar"). Egentligen är 47 också i mesta laget, men det är helt enkelt smällar som får tas.
Har trots allt en penisförlängningsfaktor att ta hänsyn till också.
***
Cupfinalen, ja. Efter min ex-kompis till TV:s nervösa sammanbrott tvingas jag följa Inters första officiella match för säsongen framför datorn. Orkar 90 minuter och missar således det lyckosamma straffavgörandet, men fram tills dess gillar jag verkligen vad jag ser.
Förutom några försvarsgrodor ser Inter version 08/09 ut som ett lag med ruggig kapacitet. Det känns hela tiden som att man har en växel till att lägga i när Roma spelar upp sig och att det hela till slut behöver gå till både förlängning och straffar kändes faktiskt som en grav orättvisa.
Och jag tror verkligen på Mario Balotelli. Men det kommer jag med all sannorlikhet få anledning att återkomma till under året, så jag lämnar det för stunden.
***
När Mourinho efter matchen får frågor om Ricardo Quaresma låter han antyda att något kan komma att hända inom de närmaste dagarna:
"För balansen i lagets skull skulle det vara bra med en till ytterforward med tanke på att vi ofta kommer att spela med tre i anfallet den här säsongen. Vi får se vad som händer."
Låter inte direkt som ett uttalande man skulle göra om man inte hade rätt goda skäl att tro att något är på väg att hända va?***
Eftersom det tydligen inte räcker med att ha sett filmen kommer Emelie överens om att "Mamma Mia!" även ska avverkas i musikalformat. Naturligtvis har Er man i bloggvärlden inte ett dyft att säga till om i frågan så det är bara att dra på sig något svårt och styra stegen mot Globen.
Betyg? Jodå, det funkar väl. En förlängd version av samma Abba-orgie jag redan upplevt en gång, med skådisar som ser sämre ut men låter betydligt bättre än sist (inget James Bond-kapande av "S.O.S." denna gång, tack för det).
En bit in i andra akten gör den hårda arbetsveckan och den halva flaska Amethystos jag avnjutit innan på restaurang Faros sig påminda, och jag somnar i stolen som en liten prins. Inte så långvarigt dock, Emelie har den stora fräckheten att väcka mig och sedan hugger hon som en kobra på crack hela kvällen vid minsta tecken på gamnacke från min sida. Inser till sist det lönlösa i att försöka fly mig bort till drömmarnas land så jag tar mig helt sonika i kragen och löper linan ut som en man.
Sånt skapar legender.
***
Stor humor när Pia Sundhage tackar nej till OS-guldfirande i Vita huset med motiveringen: "jag vill förknippas med fotbollen och damlandslaget, det tycker jag räcker"
Vad skönt då. Jag menar, annars hade det ju varit så otroligt lätt att plötsligt börja förknippa Pia Sundhage med storfinanser, oljekriser, terroristhot och annan världspolitik på toppnivå. Tidningar skulle börja ringa henne mitt i natten och vilja ha uttalanden om mellanösternkonflikten, hon skulle inte kunna röra sig på gatorna utan minst två livvakter vid sin sida och hon skulle förmodligen kallt behöva räkna med MINST två dödshot i veckan från Usama Bin Laden.
Skönt då att Pia väljer att sätta ner foten och så tydligt markera att det just är damfotboll hon vill förknippas med och inget annat.
***
R.T.F.P: när du visar dig i kommentatorsspåret på den här bloggen igen kommer jag inte att acceptera någon annan signatur än "Den patetsike våldsförhärligaren"!
Det ska du ha jävligt klart för dig.
***
Fån det berömda dopet i lördags (ni vet, det som jag absolut inte skulle gå på eftersom den krockade med en viktig fotbollsmatch, fan vad macho jag är och fan vad det är jag som bestämmer i vårt förhållande) hämtar vi den här blivande klassikern...
...och med "klassikern" åsyftar jag naturligtvis den extremt svåra slipsen. Får inte chansen att bära slips speciellt ofta så när jag väl får det tycker jag att det kan vara värt att slå till med en riktig dräpare.
Förutom slipsen ser vi på bilden Emelie med hennes bedårande guddotter Agnes. Må lyckans bananer vila i deras fruktkorgar.
***
Och till sist kan jag bekräfta för världen att jag bytt efternamn och numera heter Tony Bacci.
Men det visste redan alla som betyder något.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Läste att Lagerbäck tänker testa 3-5-2 mot Frankrike.
Hur fan tänker han då?
Okej det känns onekligen lite befriande att det "händer nåt" med ett spelsystem som visserligen inte är dåligt på något sätt men som dels är totalt sönderläst och dels inte verkar få ut det allra bästa av nuvarande spelarmaterialet.
Men helt ärligt: 3-5-2?
För det första: trebackslinjen som grundidé är död, ju förr alla inser det desto bättre. Inte ens Zaccheroni kör den längre, det borde vara det slutgiltiga tecknet! Ska man komma undan med tre mittbackar och inga ytterbackar i modern toppfotboll krävs det att man har tre gudar i försvaret, typ ett Italien modell Euro 2000 med Nesta-Cannavaro-Maldini. Sverige har EN, Mellberg, som i bästa fall kan sägas hålla någorlunda hög internationell klass, bakom honom finns den underskattade men långsamme Maestro samt den vandrande katastrofen Petter Hansson. Inga grabbar att hålla i handen när det blåser snålt, direkt.
Sen är det ju så att Sverige, för första gången på många år, har fått fram en högerback som verkar hålla måttet internationellt och som gärna vill ha speltid i landslaget innan EM-kvalet börjar. Är väl kanske ingen katastrof ifall han inte får det heller, men någon vidare tajming från Lagerbäcks sida är det då inte.
Tar inte gärna fram sågen innan man sett någonting, men den här gången är det bra nära.
***
Medaljtorka är en sak, men när en svensk lerduveskytt ber nationen om ursäkt för att han svek förväntningarna, då har det fan gått för långt.
***
Mobilen gick varm hela dagen igår sedan de här uppgifterna kommit ut. Människor jag inte hört av på år och dar fick plötsligt klart för sig vilken "allsvensk stjärna" raderna avsåg och sms:ade därför originella rader i stil med "Tjena! Det var inte igår!" varpå de "råkade" glida in på händelsen lite snyggt och ville ha det senaste skvallret.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Javisst, jag känner människan i fråga. För nåt år sedan hade man till och med kunnat säga att jag kände honom väl. Så är det dock inte längre och jag kan ärligt säga att jag inte vet mer om något av det här än vad som står i tidningarna.
Och även om jag gjort det hade jag såklart inte sagt något ändå, men det hade uppenbarligen många inte fattat.
***
Stankovic i en Pirlo-roll bakom Inters mittfält. Genialiskt! Hade jag själv aldrig kommit på.
***
Ja, man vet sannerligen att man lever i en upp- och nervänd värld när världens bäste golfare är svart, världens störste hiphop-artist är vit, Lagerbäck spelar 3-5-2 och Aftonbladet och Expressen agerar moralens väktare när SVT går oförsiktigt fram i en intervju med Susanna Kallur.
***
Söndagens stora chock: I ett United-straffområde fullt av jättar som Rio Ferdinand, Van der Saar och Vidic hoppar plötsligt Obafemi Martins, 1,41 eller nåt sånt, upp från ingenstans och nickar in 1-0 för Newcastle.
Ska sånt kunna hända i en högstaliga år 2008?
***
För att spinna vidare lite på Kallur-grejen: Aftonbladets förstasida på ämnet idag är rätt stor humor: "TV-REPORTEN PRESSADE SANNA TILL TÅRAR"
Okej, jag gillar verkligen Kallur och vill inte var sån, men helt ärligt: vad i den här världen pressar INTE Sanna till tårar? När någon kommer på svaret på den, DÅ kan det däremot vara motiverat med rubriker på en förstasida.
***
....fast det är klart, vår nickspecialist i Huddinge är 1,33 så det kanske är nya tider trots allt.
Hur fan tänker han då?
Okej det känns onekligen lite befriande att det "händer nåt" med ett spelsystem som visserligen inte är dåligt på något sätt men som dels är totalt sönderläst och dels inte verkar få ut det allra bästa av nuvarande spelarmaterialet.
Men helt ärligt: 3-5-2?
För det första: trebackslinjen som grundidé är död, ju förr alla inser det desto bättre. Inte ens Zaccheroni kör den längre, det borde vara det slutgiltiga tecknet! Ska man komma undan med tre mittbackar och inga ytterbackar i modern toppfotboll krävs det att man har tre gudar i försvaret, typ ett Italien modell Euro 2000 med Nesta-Cannavaro-Maldini. Sverige har EN, Mellberg, som i bästa fall kan sägas hålla någorlunda hög internationell klass, bakom honom finns den underskattade men långsamme Maestro samt den vandrande katastrofen Petter Hansson. Inga grabbar att hålla i handen när det blåser snålt, direkt.
Sen är det ju så att Sverige, för första gången på många år, har fått fram en högerback som verkar hålla måttet internationellt och som gärna vill ha speltid i landslaget innan EM-kvalet börjar. Är väl kanske ingen katastrof ifall han inte får det heller, men någon vidare tajming från Lagerbäcks sida är det då inte.
Tar inte gärna fram sågen innan man sett någonting, men den här gången är det bra nära.
***
Medaljtorka är en sak, men när en svensk lerduveskytt ber nationen om ursäkt för att han svek förväntningarna, då har det fan gått för långt.
***
Mobilen gick varm hela dagen igår sedan de här uppgifterna kommit ut. Människor jag inte hört av på år och dar fick plötsligt klart för sig vilken "allsvensk stjärna" raderna avsåg och sms:ade därför originella rader i stil med "Tjena! Det var inte igår!" varpå de "råkade" glida in på händelsen lite snyggt och ville ha det senaste skvallret.
Osynligt, era blodtörstiga jävlar!
Javisst, jag känner människan i fråga. För nåt år sedan hade man till och med kunnat säga att jag kände honom väl. Så är det dock inte längre och jag kan ärligt säga att jag inte vet mer om något av det här än vad som står i tidningarna.
Och även om jag gjort det hade jag såklart inte sagt något ändå, men det hade uppenbarligen många inte fattat.
***
Stankovic i en Pirlo-roll bakom Inters mittfält. Genialiskt! Hade jag själv aldrig kommit på.
***
Ja, man vet sannerligen att man lever i en upp- och nervänd värld när världens bäste golfare är svart, världens störste hiphop-artist är vit, Lagerbäck spelar 3-5-2 och Aftonbladet och Expressen agerar moralens väktare när SVT går oförsiktigt fram i en intervju med Susanna Kallur.
***
Söndagens stora chock: I ett United-straffområde fullt av jättar som Rio Ferdinand, Van der Saar och Vidic hoppar plötsligt Obafemi Martins, 1,41 eller nåt sånt, upp från ingenstans och nickar in 1-0 för Newcastle.
Ska sånt kunna hända i en högstaliga år 2008?
***
För att spinna vidare lite på Kallur-grejen: Aftonbladets förstasida på ämnet idag är rätt stor humor: "TV-REPORTEN PRESSADE SANNA TILL TÅRAR"
Okej, jag gillar verkligen Kallur och vill inte var sån, men helt ärligt: vad i den här världen pressar INTE Sanna till tårar? När någon kommer på svaret på den, DÅ kan det däremot vara motiverat med rubriker på en förstasida.
***
....fast det är klart, vår nickspecialist i Huddinge är 1,33 så det kanske är nya tider trots allt.
PG? En legend!
Någon - tror det kan ha varit Olof Lundh - liknade i dagarna en hemkomst från semestern med att försöka hoppa på ett rullande löparband som en dopad Ben Johnson sprungit på innan och ställt in farten på. Man försöker hänga med i tempot, men helt lätt är det fan inte.
Kan inte annat än hålla med.
***
Mycket att glädjas åt efter finfina 6-0 hemma mot Skå IF i F18-elitserien. Här ett axplock av alla trevligheter:
- Emma, naturligtvis. Fyra mål är fyra mål är fyra mål och inget man skojar bort.
- Jessica och Josefin, som verkar läsa varandras tankar och förmodligen numera kan klassas som Stockholms bästa innermittfältspar.
- Jenny, som hittade tillbaks den säkerhet och pondus hon skämde bort oss med under första delen av säsongen. Kan bokstavligt talat bli guld värt i slutändan.
- Grottis (hon gillar tydligen smeknamnet nuförtiden, med all rätt) som gjorde ett riktigt viljemål (kan hon göra andra mål?) och firade det som andra spelare har firat VM-guld. Jag älskar verkligen spelare som blir glada när de gör mål.
- Ännu ett supermål av Super-Felle, kanske det superbaste hittills. Super, Felle!
- Världens äldsta 17-åring - nydöpt efter ett sms häromdagen - som haft det tungt på planen ett tag men som igår visade att hon är på rätt väg igen och blir att räkna med på allvar i fortsättningen.
Själv är jag dock mest nöjd med att den där nödvändiga förändringen av grundspelet jag pratade om efter Gothia verkar vara på väg att bli verklighet. Vi har gnuggat detaljer rätt hårt på träningarna den senaste veckan, trevligt att se att det ger resultat. Inte perfekt på något vis - det går fortfarande lite för långsamt än så länge och så glömmer vi bort oss i vissa lägen - men det gör ingenting just nu. Det viktigaste för tillfället är att vi spelar rätt, vartefter man behärskar spelet till fullo kan man börja öka tempot. Det är inte nu vi ska vara på topp utan senare i höst.
Fast det är klart, under tiden har vi en serie att vinna. Och segrar som den igår hjälper till att fixa den saken. Sex poäng ner till Hammarby, som dock har två matcher mindre spelade och alltså kan ta sig upp på samma poäng som oss. Men nu har de i alla fall fått lite press på sig.
***
Man vet att någonting är seriöst fel i ens skalle när man vaknar upp klockan halv fem en vanlig torsdagmorgon och utbrister: "PG? En legend!" rakt ut i luften utan att ha en aning om varför. Nu har det ödet drabbat mig.
Helt sjukt. Det var som att jag svarade på en fråga, fast jag har ingen aning om vem som ställde den eller i vilket sammanhang det var. Allt jag minns är orden som kom ut ur min mun och att det fick mig att vakna.
"PG? En legend!"
Det finns två personer jag associerar med namnet PG och ingen av dom har nått upp till legendstatus i mina ögon än (även om Patricia Gustavsson är på synnerligen god väg). Så varför i helvete vaknar jag då upp och säger det??
Bara att acceptera: skumma saker försigår i min hjärna för tillfället.
***
På förekommen anledning: det här är Christian Vieri. En grottmänniska i världsspelarversion och den störste hjälten genom tiderna.
Det ska fan alla veta.
Min favorit i klippet är målet efter 2:38. Så jävla han.
***
Mitt gamla lag IF Olympia slår till och värvar Danny Bola. Hade verkligen ingen aning om att saker och ting var SÅ illa ställda.
***
Micke Stahre näste AIK-tränare?
Herregud.
Vet visserligen inget om sanningshalten i de sensationella uppgifter som publiceras på vissa håll idag, men envisa rykten från fotbollsvärldens insida gör gällande att det faktiskt kommer att bli så.
Jag undrar bara: vad säger Black army om att en kille som är född Hammarbyare och i princip fått hela sin fotbollsutbildning i HIF plötsligt blir huvudansvarig för AIK?
För mig kommer Stahre alltid att vara den där läspande, småtjocke killen som hade hand om stadslaget på den tiden då jag fortfarande sparkade boll. Minns honom som detaljerad, passionerad och en utpräglad fotbollsnörd, karln hade en sån pervers böjelse för att rita pilar (löpvägar) på tomma vita papper att alla kallade honom "pilmannen".
Är han råttornas framtid?
Låter det inte rätt mycket som deras nutid?
***
...Danny Bola är alltså en av grabbarna som alltid hängde utanför planen när Olympia tränade. Ibland, när vi var ont om folk, lät vi honom vara med på tvåmålet bara för att han tyckte det var så kul.
Har inget alls emot honom som människa, men han är alltså jättedålig på fotboll.
***
För övrigt är Hammarbybloggens inlägg "En pessimist i stt livs form" genialiskt i all sin enkelhet.
Speciellt rubriken.
Kan inte annat än hålla med.
***
Mycket att glädjas åt efter finfina 6-0 hemma mot Skå IF i F18-elitserien. Här ett axplock av alla trevligheter:
- Emma, naturligtvis. Fyra mål är fyra mål är fyra mål och inget man skojar bort.
- Jessica och Josefin, som verkar läsa varandras tankar och förmodligen numera kan klassas som Stockholms bästa innermittfältspar.
- Jenny, som hittade tillbaks den säkerhet och pondus hon skämde bort oss med under första delen av säsongen. Kan bokstavligt talat bli guld värt i slutändan.
- Grottis (hon gillar tydligen smeknamnet nuförtiden, med all rätt) som gjorde ett riktigt viljemål (kan hon göra andra mål?) och firade det som andra spelare har firat VM-guld. Jag älskar verkligen spelare som blir glada när de gör mål.
- Ännu ett supermål av Super-Felle, kanske det superbaste hittills. Super, Felle!
- Världens äldsta 17-åring - nydöpt efter ett sms häromdagen - som haft det tungt på planen ett tag men som igår visade att hon är på rätt väg igen och blir att räkna med på allvar i fortsättningen.
Själv är jag dock mest nöjd med att den där nödvändiga förändringen av grundspelet jag pratade om efter Gothia verkar vara på väg att bli verklighet. Vi har gnuggat detaljer rätt hårt på träningarna den senaste veckan, trevligt att se att det ger resultat. Inte perfekt på något vis - det går fortfarande lite för långsamt än så länge och så glömmer vi bort oss i vissa lägen - men det gör ingenting just nu. Det viktigaste för tillfället är att vi spelar rätt, vartefter man behärskar spelet till fullo kan man börja öka tempot. Det är inte nu vi ska vara på topp utan senare i höst.
Fast det är klart, under tiden har vi en serie att vinna. Och segrar som den igår hjälper till att fixa den saken. Sex poäng ner till Hammarby, som dock har två matcher mindre spelade och alltså kan ta sig upp på samma poäng som oss. Men nu har de i alla fall fått lite press på sig.
***
Man vet att någonting är seriöst fel i ens skalle när man vaknar upp klockan halv fem en vanlig torsdagmorgon och utbrister: "PG? En legend!" rakt ut i luften utan att ha en aning om varför. Nu har det ödet drabbat mig.
Helt sjukt. Det var som att jag svarade på en fråga, fast jag har ingen aning om vem som ställde den eller i vilket sammanhang det var. Allt jag minns är orden som kom ut ur min mun och att det fick mig att vakna.
"PG? En legend!"
Det finns två personer jag associerar med namnet PG och ingen av dom har nått upp till legendstatus i mina ögon än (även om Patricia Gustavsson är på synnerligen god väg). Så varför i helvete vaknar jag då upp och säger det??
Bara att acceptera: skumma saker försigår i min hjärna för tillfället.
***
På förekommen anledning: det här är Christian Vieri. En grottmänniska i världsspelarversion och den störste hjälten genom tiderna.
Det ska fan alla veta.
Min favorit i klippet är målet efter 2:38. Så jävla han.
***
Mitt gamla lag IF Olympia slår till och värvar Danny Bola. Hade verkligen ingen aning om att saker och ting var SÅ illa ställda.
***
Micke Stahre näste AIK-tränare?
Herregud.
Vet visserligen inget om sanningshalten i de sensationella uppgifter som publiceras på vissa håll idag, men envisa rykten från fotbollsvärldens insida gör gällande att det faktiskt kommer att bli så.
Jag undrar bara: vad säger Black army om att en kille som är född Hammarbyare och i princip fått hela sin fotbollsutbildning i HIF plötsligt blir huvudansvarig för AIK?
För mig kommer Stahre alltid att vara den där läspande, småtjocke killen som hade hand om stadslaget på den tiden då jag fortfarande sparkade boll. Minns honom som detaljerad, passionerad och en utpräglad fotbollsnörd, karln hade en sån pervers böjelse för att rita pilar (löpvägar) på tomma vita papper att alla kallade honom "pilmannen".
Är han råttornas framtid?
Låter det inte rätt mycket som deras nutid?
***
...Danny Bola är alltså en av grabbarna som alltid hängde utanför planen när Olympia tränade. Ibland, när vi var ont om folk, lät vi honom vara med på tvåmålet bara för att han tyckte det var så kul.
Har inget alls emot honom som människa, men han är alltså jättedålig på fotboll.
***
För övrigt är Hammarbybloggens inlägg "En pessimist i stt livs form" genialiskt i all sin enkelhet.
Speciellt rubriken.
Inget slår den löpsedeln
Fortfarande tokmycket att stå i men hey, varför klaga? Jag menar, för varje lyxlirare till lillebror som glassar runt i Italien som familjerepresentant på bröllop (åh, vad jobbigt!) måste det ju finnas en idiot till storebror som styr upp ruljanserna här hemma och låter honom leva La dolce vita därnere, eller hur?
Livet i ett nötskal just nu: upp mellan fyra och fem varje morgon, ut med Wilda, till Årsta i Formel 1-tempo, jobba bollarna av sig till SENT på kvällen, hem och planera fotboll, dra ett "Lost"-avsnitt med Emelie, nuppa om jag orkar och så har det hux flux blivit nästa dag igen utan att jag har en aning om hur det gick till.
Allt det här är saker jag normalt älskar, det ska poängteras, men just nu känns det helt enkelt som lite för mycket på en gång.
Vad är ordet nu igen...ekkorhjul?
Tur i alla fall att jag har en våldsamt divig spa-weekend på Hasseludden att se fram emot i helgen, komplett med Olivia-massage (hoppas jag) och svår, japansk middag. Känns lite som ljuset i tunneln just nu.
***
Aftonbladet skräder minsann inte orden i dagens löp:
"DÄRFÖR BLUFFADE ROBERT GUSTAFSSON TONY RICHARDSSON I ALLSÅNGEN"
Det jag undrar är: vem frågade?
***
Frivilligt tvåmål i lallartempo i all ära, när vi igår drog igång med första seriösa träningen sedan sommarvilan var det inte en sekund för tidigt om ni frågar mig.
Efter att först på något sätt ha lyckats prata mig ur knipan jag försatt mig i genom att kalla Johanna för "lite sådär gosigt småtjock efter semestern" (fråga mig inte vad jag tänkte på där) blev det ett öppningspass som bestod av en hel del fys med boll, spel på full plan samt lite allmänt småprat med spelarna för att höra hur de mådde efter uppehållet. Inget speciellt, men ändåunderbart i all sin enkelhet.
Känns bra att vara tillbaks på banan igen.
***
Kennedy till Assyriska?
***
...fast vad gäller klockrena löpsedlar är det förstås ingen som slår Expressens för ett par år sedan:
"RUNAR SÖRGAARD DÖMD TILL DÖDEN"
Handlade om att någon liten muslingrupp på ett fjortisforum på nätet, som ingen utom de närmast sörjande (och Expressen) kände till, hade satt ett pris på Runars huvud efter hans störtsköna uttalanden om att Mohammed bara var en förvirrad pedofil.
Någon hade typ skrivit "jag ska döda honom jaow!!!" varpå någon annan svarat "ey, du får tio tusen om du gör det, len" eller nåt och så kom Expressen in nånstans i alltihop, gjorde ett löp på det och resten är modern tidningshistoria.
Men vafan, det funkade ju. Jag hade lätt köpt ett lösnummer om inte kiosken i Årsta varit stängd den dagen.
***
Snusar George W. Bush?
***
En träningsmatch är en träningsmatch är en träningsmatch, men det går ändå inte att komma ifrån att Inters 1-0 mot Bayern München i München är ett imponerande resultat. Tyskarna ligger långt före Inter förberedelserna och borde vara det klart starkare laget i dagsläget, men Mourinhos mannar - med Cambiasso som mittback! - visade att man blir att räkna med lika mycket som de senaste åren. Kanske mer i Europa.
Jävligt kul för övrigt att se att Mancini har kommit in perfekt i laget. Bäst på planen i alla träningsmatcher hittills och så avgörande målet igår. Jag var lite skeptisk till värvningen i början med "Mou" vet uppenbarligen vad han gör.
***
Snart kommer folk hem från semestrarna. Då blir allt bättre.
Även uppdateringarna och kvaliteten på texterna!
Livet i ett nötskal just nu: upp mellan fyra och fem varje morgon, ut med Wilda, till Årsta i Formel 1-tempo, jobba bollarna av sig till SENT på kvällen, hem och planera fotboll, dra ett "Lost"-avsnitt med Emelie, nuppa om jag orkar och så har det hux flux blivit nästa dag igen utan att jag har en aning om hur det gick till.
Allt det här är saker jag normalt älskar, det ska poängteras, men just nu känns det helt enkelt som lite för mycket på en gång.
Vad är ordet nu igen...ekkorhjul?
Tur i alla fall att jag har en våldsamt divig spa-weekend på Hasseludden att se fram emot i helgen, komplett med Olivia-massage (hoppas jag) och svår, japansk middag. Känns lite som ljuset i tunneln just nu.
***
Aftonbladet skräder minsann inte orden i dagens löp:
"DÄRFÖR BLUFFADE ROBERT GUSTAFSSON TONY RICHARDSSON I ALLSÅNGEN"
Det jag undrar är: vem frågade?
***
Frivilligt tvåmål i lallartempo i all ära, när vi igår drog igång med första seriösa träningen sedan sommarvilan var det inte en sekund för tidigt om ni frågar mig.
Efter att först på något sätt ha lyckats prata mig ur knipan jag försatt mig i genom att kalla Johanna för "lite sådär gosigt småtjock efter semestern" (fråga mig inte vad jag tänkte på där) blev det ett öppningspass som bestod av en hel del fys med boll, spel på full plan samt lite allmänt småprat med spelarna för att höra hur de mådde efter uppehållet. Inget speciellt, men ändåunderbart i all sin enkelhet.
Känns bra att vara tillbaks på banan igen.
***
Kennedy till Assyriska?
***
...fast vad gäller klockrena löpsedlar är det förstås ingen som slår Expressens för ett par år sedan:
"RUNAR SÖRGAARD DÖMD TILL DÖDEN"
Handlade om att någon liten muslingrupp på ett fjortisforum på nätet, som ingen utom de närmast sörjande (och Expressen) kände till, hade satt ett pris på Runars huvud efter hans störtsköna uttalanden om att Mohammed bara var en förvirrad pedofil.
Någon hade typ skrivit "jag ska döda honom jaow!!!" varpå någon annan svarat "ey, du får tio tusen om du gör det, len" eller nåt och så kom Expressen in nånstans i alltihop, gjorde ett löp på det och resten är modern tidningshistoria.
Men vafan, det funkade ju. Jag hade lätt köpt ett lösnummer om inte kiosken i Årsta varit stängd den dagen.
***
Snusar George W. Bush?
***
En träningsmatch är en träningsmatch är en träningsmatch, men det går ändå inte att komma ifrån att Inters 1-0 mot Bayern München i München är ett imponerande resultat. Tyskarna ligger långt före Inter förberedelserna och borde vara det klart starkare laget i dagsläget, men Mourinhos mannar - med Cambiasso som mittback! - visade att man blir att räkna med lika mycket som de senaste åren. Kanske mer i Europa.
Jävligt kul för övrigt att se att Mancini har kommit in perfekt i laget. Bäst på planen i alla träningsmatcher hittills och så avgörande målet igår. Jag var lite skeptisk till värvningen i början med "Mou" vet uppenbarligen vad han gör.
***
Snart kommer folk hem från semestrarna. Då blir allt bättre.
Även uppdateringarna och kvaliteten på texterna!
Backkriser och Teneriffabilder
Appropå gårdagens inlägg och Inter: med ett dygns reflektionstid är jag nu ganska säker på att en ny mittback kommer att inhandlas, och det rätt omgående. Även om Materazzis skada lyckligtvis visade sig vara lindrigare än först befarat (kraftig sträckning) tror jag inte att man vill ta några som helst risker med någonting.
Så. Vem blir det då?
Tja, drömmen vore ju förstås en etablerad världsback, typ Ricardo Carvalho, men det är nog bara att glömma. Ekonomin och framför allt tiden sätter stopp för alla sådana planer. Vad som behövs nu är en spelare som inte kostar pengar och som kan ansluta utan några segdragna förhandlingsprocesser.
Den jag först kommer att tänka på som uppfyller dom kriterierna är ett gammalt ex, Matteo Ferrari. Om jag inte är helt ute och cyklar här är han fortfarande free agent sedan han inte fick förlängt med Roma efter den här säsongen. Eller har han månne redan hittat en ny klubb utan att jag fått nys om det? Kan det vara möjligt?
Borde hursomhelst vara intressant.
Det som talar emot den lösningen är förstås det faktum att Inter redan valt att göra sig av med honom en gång och att klubbledningen - med all rätt - är erkänt skeptiska till hans kvaliteter som fotbollsspelare. Matteo Ferrari är av någon anledning fortfarande ett stort namn i fotbolls-Italien (förmodligen tack vare filmstjärneutseendet och flickvännen) men någon stor fotbollsspelare lär han aldrig bli.
Alternativet skulle kunna heta Matei Radoi. En 27-årig rumänsk landslagsman från Steaua som jag vet att Inter varit intresserade av förut som trupp-back-up i. Bra spelare och förmodligen inte omöjlig att få loss på lånebasis.
Personligen skulle jag föredra den lösningen en miljon gånger framför fladder-Ferrari.
Hur det än må vara: bli inte förvånade om vi har svaret inom 24 timmar och att det är någon av de två ovan nämnda som utgör det.
Ni vet att jag sällan har fel.
***
Nu är den här! Missa inte!
***
För övrigt har Burdisso kallats tillbaka från Argentinas OS-trupp.
Mer än vad jag visste men naturligtvis det enda rätta.
***
Här kommer de utlovade Teneriffabilderna!
Strandraggar-look med flip-flops och väska från Hugo Boss, T-shirt
från Armani, glasögon från Prada och så ett par shorts jag snodde
från en kille i Olympia förra året. Om han läser detta kan han få
tillbaka dom...
Förberedandes svåra drinkar i köket.
Resterna av en mojito på balkongräcket.
Emelie i en JÄVLIGT rosa topp.
...
Det blev en del bad också, starkt av fotografen att lyckas fånga den här posen...
...och den här!
En EXTREMT vanlig syn på någon av Teneriffas stränder. Och ja,
jag har mixtrat lite med färgen på himlen.
Nöjd och lite full på balkongen samma kväll.
Från Emelies födelsedag.
...
Sökte ofta svaret i botten av vinglaset.
Så även här...
...och jag fann det!
***
Eftersom jag knappt lyfte ett finger på två veckor har jag inte direkt några bergsklättrarfoton eller hisnande naturupplevelser att bjuda på. Däremot speglar bilderna resan i sin helhet jävligt bra - mat, dryck och stranden, typ.
Vi hörs.
Så. Vem blir det då?
Tja, drömmen vore ju förstås en etablerad världsback, typ Ricardo Carvalho, men det är nog bara att glömma. Ekonomin och framför allt tiden sätter stopp för alla sådana planer. Vad som behövs nu är en spelare som inte kostar pengar och som kan ansluta utan några segdragna förhandlingsprocesser.
Den jag först kommer att tänka på som uppfyller dom kriterierna är ett gammalt ex, Matteo Ferrari. Om jag inte är helt ute och cyklar här är han fortfarande free agent sedan han inte fick förlängt med Roma efter den här säsongen. Eller har han månne redan hittat en ny klubb utan att jag fått nys om det? Kan det vara möjligt?
Borde hursomhelst vara intressant.
Det som talar emot den lösningen är förstås det faktum att Inter redan valt att göra sig av med honom en gång och att klubbledningen - med all rätt - är erkänt skeptiska till hans kvaliteter som fotbollsspelare. Matteo Ferrari är av någon anledning fortfarande ett stort namn i fotbolls-Italien (förmodligen tack vare filmstjärneutseendet och flickvännen) men någon stor fotbollsspelare lär han aldrig bli.
Alternativet skulle kunna heta Matei Radoi. En 27-årig rumänsk landslagsman från Steaua som jag vet att Inter varit intresserade av förut som trupp-back-up i. Bra spelare och förmodligen inte omöjlig att få loss på lånebasis.
Personligen skulle jag föredra den lösningen en miljon gånger framför fladder-Ferrari.
Hur det än må vara: bli inte förvånade om vi har svaret inom 24 timmar och att det är någon av de två ovan nämnda som utgör det.
Ni vet att jag sällan har fel.
***
Nu är den här! Missa inte!
***
För övrigt har Burdisso kallats tillbaka från Argentinas OS-trupp.
Mer än vad jag visste men naturligtvis det enda rätta.
***
Här kommer de utlovade Teneriffabilderna!
Strandraggar-look med flip-flops och väska från Hugo Boss, T-shirt
från Armani, glasögon från Prada och så ett par shorts jag snodde
från en kille i Olympia förra året. Om han läser detta kan han få
tillbaka dom...
Förberedandes svåra drinkar i köket.
Resterna av en mojito på balkongräcket.
Emelie i en JÄVLIGT rosa topp.
...
Det blev en del bad också, starkt av fotografen att lyckas fånga den här posen...
...och den här!
En EXTREMT vanlig syn på någon av Teneriffas stränder. Och ja,
jag har mixtrat lite med färgen på himlen.
Nöjd och lite full på balkongen samma kväll.
Från Emelies födelsedag.
...
Sökte ofta svaret i botten av vinglaset.
Så även här...
...och jag fann det!
***
Eftersom jag knappt lyfte ett finger på två veckor har jag inte direkt några bergsklättrarfoton eller hisnande naturupplevelser att bjuda på. Däremot speglar bilderna resan i sin helhet jävligt bra - mat, dryck och stranden, typ.
Vi hörs.
Sånt kan ta kål på de hårdaste
Diverse semestrar och sjukdomar på jobbet sätter käppar i hjulet för mitt skrivande här för tillfället. Underbemanningen gör att jag inte hinner inte uppdatera så ofta som jag skulle önska och hur mycket ni än beklagar det därute är det garanterat ingenting mot vad jag gör.
Jag menar, helt plötsligt måste man spendera sina arbetsdagar med att ARBETA...sånt kan ta kål på de hårdaste.
***
I min något udda följetong "möte med stora svenska ishockeyprofiler" (läs del 1 här) kan härmed meddelas ännu en skalp:
Under gårdagens hundpromenad blir jag omkörd så det visslar om det av ingen mindre än Tommy Boustedt med okänt damsällskap. Paret är ute och motionsgår i Trånkan och håller ett tempo som skulle göra vilken hobbymotionär som helst grön av avund. Jag, Wilda och Emelie gör vårt bästa för att hänga på men det är naturligtvis lönlöst.
Om Tommy kan sägas att han är stor - långt mycket större än man kan ana när man ser honom bredvid Runheim i TV 3-studion - och att han, i sann hockeylegendar-spirit, är klädd i en svår, blå T-shirt med tre gula kronor på bröstet.
Meddelas endast på detta sätt.
***
Mourinho säger rakt ut att Inters spelartrupp har för många anfallare och sportchef Oriali flaggar för en del "smärtsamma farväl" inom det närmaste.
Slå ihop ett och ett och kom fram till att antingen Crespos eller Suazos dagar i klubben är räknade.
Jag tippar på det senare...
***
Jag ska inte försöka påstå att jag förstår mig på Allsvenskan speciellt bra, men jag VET att det är illa ställt i en klubb när tidningarna smäller på med rubriker av typen "HAN SKA RÄDDA DJURGÅRDEN" och det sedan visar sig att frälsaren i fråga heter...Kristoffer Näfver.
***
...såvida det inte blir en sensationell Adriano-flytt redan nu. Fast i så fall blir det garanterat som en del i en bytesaffär och då kommer det ju någon annan istället.
Hursomhelst håller jag det som ganska osannolikt, i varje fall just nu.
***
En spelare Inter gärna skulle göra sig av med direkt är Nicolas Burdisso, men den akuta mittbackskrisen i klubben(Materazzi skadad igår, totalt nu FYRA indisponibla mittbackar) gör att man förmodligen måste behålla honom ett år till.
Kollisionskursen mellan Inter och Burdisso har ingenting med fotboll att göra. Det var istället Burdissos beslut att tacka ja till OS som väckte ont blod hos Interledningen. De hade bett honom att avstå spelen på grund av ovan nämnda skadebekymmer och med tanke på historien - Inter gav Burdisso över ett års betald ledighet för att han skulle kunna vara nära sin cancersjuka dotter - räknade man inte med att det skulle vara några problem.
Men det var det alltså.
Visserligen har Inter all rätt i världen att hindra Burdisso från att åka ändå - klubbar har ingen skyldighet att släppa överåriga spelare till OS - men så kommer det knappast att bli. Mellan Inter och det argentiska fotbollsförbundet finns en sorts ömsesidig överenskommelse sedan flera år, typ "hjälper du mig nu så hjälper jag dig en annan gång", och den äventyrar man inte i första taget med tanke på alla argentinare som spelar i blåsvart. Såvida inte Burdisso själv ändrar sig kommer han med andra ord att åka till Peking.
Fortsättning följer?
***
Franska öppna, fotbolls-EM, Wimbledon och nu Tour de France.
Att påstå att Spanien är idrottsvärldens dominanter just nu känns sannerligen inte som någon överdrift.
***
Mitt drömscenario och lyckliga slut i fallet Burdisso skulle i alla fall vara att Inter sålde honom till Fiorentina och köpte Ricardo Carvalho.
Fort som fan.
Vi hörs.
"PÅ SNUDD" till världsklass??
Gick och såg "Mamma mia!" häromdagen och...det är onekligen en rätt omtumlande upplevelse.
Ja, kanske inte för filmen i sig; den är inte mycket mer än en feel good-bagatell, byggd på en storyline tunnare än det kollektiva tålamodet bland trafikanter på Nynäsvägen dagar när den heta disktrasefukten kombineras med byggarbetare och milslånga köer i rusningstrafiken (ja, det är en självupplevd liknelse och ja, jag är bitter).
Men det spelar ingen roll.
Slökollar lite på kanalens Gothia-rapportering och hittar av en ren slump följande inlägg i gästboken:
"...Huddinge F 91 som kom till 16/dels final i A-Slutspelet utan avbytare!!! Det syntes att vissa spelare som tex Denise Cabevi, Emma Wiorek och Jessica Wennlöf har det lilla extra som krävs för att bli proffs.
Tränar insatsen av Tony Murinho och Ronnie eriksson var på snudd till världsklass och publikstödet likaså.
Tack för mig/ Talangscouten"
Utgår från att någon driver rätt hårt här?!
***
Vi ville ha Lampard, det blev Muntari. Känns väl inte direkt som någon spelare man bygger Champions league-vinnande lag kring?
Å andra sidan, sådana namn finns det redan gott om i truppen.
***
Jag menar...Murinho? Alla vet väl att mitt efternamn inte stavas så?
***
Anekdot från Teneriffa som jag helt hade glömt bort fram till alldeles nyss:
Är ute på stan för att leta efter en födelsedagspresent till Emelie. Stannar till framför ett lunchhak på torget i Los Cristianos och råkar då överhöra två svenskors konversation. Naturligtvis har de ingen aning om att en landsman står och tjuvlyssnar och de pratar därför, ehrm, fritt.
Har fått ett par synnerligen glädjande nyheter under eftermiddagen, och humöret är således därefter.
Exakt vad nyheterna består i kan jag tyvärr inte avslöja ännu men jag kan säga så mycket som att det är fotbollsrelaterat och att...ja, jag är mycket nöjd.
Mer info kommer förhoppningsvis snart.
***
"PÅ SNUDD" till världsklass??
**
Ikväll: svår grillning för fyra hemma hos min gode vän målaren/ljudteknikern. En afton att se fram emot då jag kommer att hitta tillbaks till alkoholen igen efter en skrämmande lång tids uppehåll.
Sånt gillar vi.
Ja, kanske inte för filmen i sig; den är inte mycket mer än en feel good-bagatell, byggd på en storyline tunnare än det kollektiva tålamodet bland trafikanter på Nynäsvägen dagar när den heta disktrasefukten kombineras med byggarbetare och milslånga köer i rusningstrafiken (ja, det är en självupplevd liknelse och ja, jag är bitter).
Men det spelar ingen roll.
Att se den i en fullsatt söndagskvällssalong bland pensionärerna i Täby centrum är ändå en stor upplevelse.
Jag vet inte om ni varit på bio i Täby, men publiken där är inte direkt typen man föreställer sig som livad. Ändå blir stämningen högre än jag kan minnas att den någonsin varit på en svensk biograf jag besökt.
Några sjunger med redan i "Honey honey", och efter Meryl Streeps insats i "The winner takes it all" hör jag snyftningar (!) från flera personer bakom mig. Till eftertexterna är det - naturligtvis - dånande applåder och några slår chockerande nog till med dans bland bänkraderna.
Det är visserligen någon som fäller dräpande kommentarer när James Bond försöker sjunga min personliga favorit "S.O.S" också, men dels kan jag bara instämma, dels bidrar även det till förnöjsamheten.
Sen går man ut i kvällen och ler fårskalligt
Så se det som ett tips.
Om helvetesvärmen blir för eländig de kommande veckorna, smyg in på en biograf och köp en"Mamma Mia!"-biljett.
Aldrig har en halvdan film varit roligare att se.
***Slökollar lite på kanalens Gothia-rapportering och hittar av en ren slump följande inlägg i gästboken:
"...Huddinge F 91 som kom till 16/dels final i A-Slutspelet utan avbytare!!! Det syntes att vissa spelare som tex Denise Cabevi, Emma Wiorek och Jessica Wennlöf har det lilla extra som krävs för att bli proffs.
Tränar insatsen av Tony Murinho och Ronnie eriksson var på snudd till världsklass och publikstödet likaså.
Tack för mig/ Talangscouten"
Utgår från att någon driver rätt hårt här?!
***
Vi ville ha Lampard, det blev Muntari. Känns väl inte direkt som någon spelare man bygger Champions league-vinnande lag kring?
Å andra sidan, sådana namn finns det redan gott om i truppen.
***
Jag menar...Murinho? Alla vet väl att mitt efternamn inte stavas så?
***
Anekdot från Teneriffa som jag helt hade glömt bort fram till alldeles nyss:
Är ute på stan för att leta efter en födelsedagspresent till Emelie. Stannar till framför ett lunchhak på torget i Los Cristianos och råkar då överhöra två svenskors konversation. Naturligtvis har de ingen aning om att en landsman står och tjuvlyssnar och de pratar därför, ehrm, fritt.
- Kolla här, säger den ena och pekar på en rubrik i Daily Telegraph, de har hittat en mus i en baguette.
- Hm, svarar den andra, det brukar ju vara tvärtom. Att man hittar baguetter i musen...
Det kallar jag fyndigt.
***Har fått ett par synnerligen glädjande nyheter under eftermiddagen, och humöret är således därefter.
Exakt vad nyheterna består i kan jag tyvärr inte avslöja ännu men jag kan säga så mycket som att det är fotbollsrelaterat och att...ja, jag är mycket nöjd.
Mer info kommer förhoppningsvis snart.
***
"PÅ SNUDD" till världsklass??
**
Ikväll: svår grillning för fyra hemma hos min gode vän målaren/ljudteknikern. En afton att se fram emot då jag kommer att hitta tillbaks till alkoholen igen efter en skrämmande lång tids uppehåll.
Sånt gillar vi.
Var väl därför Gud uppfann videokameran?
Interna stridigheter har blossat upp i Trånkan. Den senaste tidens dopdebatt mellan mig och Emelie har ännu inte nått någon lösning och läget får nu anses ytterst instabilt. FN har fredsmäklande trupper på plats (Wilda) men frågan är om det kommer att hjälpa. Risken för inbördeskrig är överhängande.
Bakgrund: den 23 augusti ska lilla Agnes - en nyfödd släkting till Emelie - döpas. Emelie själv ska vara gudmor åt barnet och dessutom läsa upp en dikt på dopet. Enligt henne är det därmed en självklarhet att också jag ska vara där och visa mitt deltagande.
Och det skulle jag förstås gärna vara. Har visserligen alltid tyckt att det känns som att klockorna stannar och börjar ticka baklänges av tristess varje gång det drar ihop sig till cermonier av typen dop, bröllop och Gothia cup-invigningar, men det här skulle naturligtvis vara annorlunda.
Det skulle förmodligen till och med bli trevligt.
Nu råkar det emellertid vara så illa att dopet äger rum exakt samtidigt som mitt Huddinge ska möta IFK Vaxholm i F18-serien. Då hamnar saken enligt mig i ett helt annat läge.
Emelie kunde - som ni nog förstår - inte ha hållt med mig mindre.
Hon kan för sitt liv inte begripa varför jag inte kan hoppa över en enda liten match för hennes skull nu när det krockar med en stor händelse där hon själv ska spela en av huvudrollerna. Hon anpassar sig alltid efter mig, varför kan inte jag göra likadant för henne någon gång?
Jag hör vad hon säger, det gör jag verkligen. Men ärligt...vad finns det egentligen för anledning för mig att behöva gå när jag samtidigt har en viktig match att vara på? Jag anpassar mig gärna efter henne men jag tycker att det är ett löjligt tillfälle att kräva en anpassning på. Det är inte direkt så att det är min egen dotters dop jag missar, känner varken lilla Agnes eller hennes föräldrar. Ingen skulle sakna mig om jag inte var där. Festen fortsätter utan mig.
Stöd till gudmodern? Visst, men hon har både föräldrar och hela släkten på plats, jag är inte oumbärlig där och då.
Klart jag gärna vill se min flickvän som gudmor i kyrkan, men det var väl därför Gud uppfann videokameran?
Ni hör att jag är i trubbel va?
Fortsättning lär följa.
***
250 miljoner för Ricardo Quaresma. Undrar om inte Inter är lite fel ute den här gången.
***
Lina skriver intressant om Gothiaveckan:
"Mer förvånad är jag över vart vi fick bo. Vi bodde i Bergsjön som tydligen är värsta ghettot. De tre-fyra första dagarna flög det ständigt runt polishelikoptrar över området, det gick runt en medelåldersman och kastade stora stenar på folk, en kille från ett annat lag blev rånad plus att jag hört att någon typ blivit mördad i detta område några dagar tidigare. Då är det ju inte så jävla smart att placera ett lag där i en enskild gympasal. De första dagarna hade vi även ett inbrottsförsök som inte lyckades pga att Jessica befann sig i rummet och skrämde iväg dem. Men olyckligtvis så lyckades de göra inbrott sista kvällen. En jävlig röra blev det med några saker stulna. Två kameror, en mobil, två mjukisbyxor, en keps och strumpor."
Hade faktiskt inte ens tänkt på det ur aspekten men ja, det är ju onekligen lite anmärkningsvärt.
***
Jag menar...Quaresma. Killen är 25 år och fortfarande inte ordinarie i Portugals numera rätt överskattade landslag. Inget snack om att det är en bra spelare, men om det här ska vara sommarens stora Inter-värvning känns det verkligen långt ifrån helt hundra.
Å andra sidan: förutom Cesar har Inter inte gjort ett felköp de senaste fyra åren (räknar inte Davids, han var helt rätt i teorin) så jag väntar med några slutgiltiga omdömen.
***
Det där med polishelikoptrarna trodde jag för övrigt först bara var lite allmän hysteri för att Johanna Borchert var i stan, men så var det tydligen inte.
***
Dessutom: det är Mourinho och inte någon spelare som är Inters stora värvning i år. Man måste komma ihåg att själva spelartruppen var ganska komplett som den var redan förra året, tills de överdrivet många skadorna började ställa till det för Mancini & co.
Man behöver faktiskt inte alltid bygga om allt.
***
Första spelade spåret från Oasis kommande album - en Chemical brothers-remixad version av Noel-balladen "Falling down" - är verkligen sjukt vacker.
Inget snack om ny storhetstid eller om en ny "Definitely maybe" eller nåt sånt. Bara ett enkelt konstaterande.
***
Aliaksandar Hleb, nybliven Barcelonaspelare, om sin gamle lagkamrat Cesc Fabregas:
"Cesc är en av anledningarna till att jag aldrig fick ut min fulla kapacitet i Arsenal. Han är en stor egoist, varje gång han får möjlighet att skjuta gör han det utan att tänka på att det finns andra spelare som är bättre placerade. Det är en sak som jag aldrig skulle göra."
Inte min bild av Fabregas direkt, men skit samma. Hleb igen:
"Han är min bäste vän i Arsenal, tillsammans med Flamini."
Min följdfråga: om han säger så där om sina bästa vänner, hur låter det det då när han uttalar sig om människor han INTE gillar?
***
Det här klippet jag hittade på Hammarbybloggen får i alla fall mig att sluta tvivla på vem som är tidernas bäste anfallare.
***
Han stavar förresten sitt förnamn exakt så, Hleb: A-l-i-a-k-s-a-n-d-a-r.
Är alltså inte ute och cyklar, om någon nu hade fått för sig det.
Vi hörs.
Bakgrund: den 23 augusti ska lilla Agnes - en nyfödd släkting till Emelie - döpas. Emelie själv ska vara gudmor åt barnet och dessutom läsa upp en dikt på dopet. Enligt henne är det därmed en självklarhet att också jag ska vara där och visa mitt deltagande.
Och det skulle jag förstås gärna vara. Har visserligen alltid tyckt att det känns som att klockorna stannar och börjar ticka baklänges av tristess varje gång det drar ihop sig till cermonier av typen dop, bröllop och Gothia cup-invigningar, men det här skulle naturligtvis vara annorlunda.
Det skulle förmodligen till och med bli trevligt.
Nu råkar det emellertid vara så illa att dopet äger rum exakt samtidigt som mitt Huddinge ska möta IFK Vaxholm i F18-serien. Då hamnar saken enligt mig i ett helt annat läge.
Emelie kunde - som ni nog förstår - inte ha hållt med mig mindre.
Hon kan för sitt liv inte begripa varför jag inte kan hoppa över en enda liten match för hennes skull nu när det krockar med en stor händelse där hon själv ska spela en av huvudrollerna. Hon anpassar sig alltid efter mig, varför kan inte jag göra likadant för henne någon gång?
Jag hör vad hon säger, det gör jag verkligen. Men ärligt...vad finns det egentligen för anledning för mig att behöva gå när jag samtidigt har en viktig match att vara på? Jag anpassar mig gärna efter henne men jag tycker att det är ett löjligt tillfälle att kräva en anpassning på. Det är inte direkt så att det är min egen dotters dop jag missar, känner varken lilla Agnes eller hennes föräldrar. Ingen skulle sakna mig om jag inte var där. Festen fortsätter utan mig.
Stöd till gudmodern? Visst, men hon har både föräldrar och hela släkten på plats, jag är inte oumbärlig där och då.
Klart jag gärna vill se min flickvän som gudmor i kyrkan, men det var väl därför Gud uppfann videokameran?
Ni hör att jag är i trubbel va?
Fortsättning lär följa.
***
250 miljoner för Ricardo Quaresma. Undrar om inte Inter är lite fel ute den här gången.
***
Lina skriver intressant om Gothiaveckan:
"Mer förvånad är jag över vart vi fick bo. Vi bodde i Bergsjön som tydligen är värsta ghettot. De tre-fyra första dagarna flög det ständigt runt polishelikoptrar över området, det gick runt en medelåldersman och kastade stora stenar på folk, en kille från ett annat lag blev rånad plus att jag hört att någon typ blivit mördad i detta område några dagar tidigare. Då är det ju inte så jävla smart att placera ett lag där i en enskild gympasal. De första dagarna hade vi även ett inbrottsförsök som inte lyckades pga att Jessica befann sig i rummet och skrämde iväg dem. Men olyckligtvis så lyckades de göra inbrott sista kvällen. En jävlig röra blev det med några saker stulna. Två kameror, en mobil, två mjukisbyxor, en keps och strumpor."
Hade faktiskt inte ens tänkt på det ur aspekten men ja, det är ju onekligen lite anmärkningsvärt.
***
Jag menar...Quaresma. Killen är 25 år och fortfarande inte ordinarie i Portugals numera rätt överskattade landslag. Inget snack om att det är en bra spelare, men om det här ska vara sommarens stora Inter-värvning känns det verkligen långt ifrån helt hundra.
Å andra sidan: förutom Cesar har Inter inte gjort ett felköp de senaste fyra åren (räknar inte Davids, han var helt rätt i teorin) så jag väntar med några slutgiltiga omdömen.
***
Det där med polishelikoptrarna trodde jag för övrigt först bara var lite allmän hysteri för att Johanna Borchert var i stan, men så var det tydligen inte.
***
Dessutom: det är Mourinho och inte någon spelare som är Inters stora värvning i år. Man måste komma ihåg att själva spelartruppen var ganska komplett som den var redan förra året, tills de överdrivet många skadorna började ställa till det för Mancini & co.
Man behöver faktiskt inte alltid bygga om allt.
***
Första spelade spåret från Oasis kommande album - en Chemical brothers-remixad version av Noel-balladen "Falling down" - är verkligen sjukt vacker.
Inget snack om ny storhetstid eller om en ny "Definitely maybe" eller nåt sånt. Bara ett enkelt konstaterande.
***
Aliaksandar Hleb, nybliven Barcelonaspelare, om sin gamle lagkamrat Cesc Fabregas:
"Cesc är en av anledningarna till att jag aldrig fick ut min fulla kapacitet i Arsenal. Han är en stor egoist, varje gång han får möjlighet att skjuta gör han det utan att tänka på att det finns andra spelare som är bättre placerade. Det är en sak som jag aldrig skulle göra."
Inte min bild av Fabregas direkt, men skit samma. Hleb igen:
"Han är min bäste vän i Arsenal, tillsammans med Flamini."
Min följdfråga: om han säger så där om sina bästa vänner, hur låter det det då när han uttalar sig om människor han INTE gillar?
***
Det här klippet jag hittade på Hammarbybloggen får i alla fall mig att sluta tvivla på vem som är tidernas bäste anfallare.
***
Han stavar förresten sitt förnamn exakt så, Hleb: A-l-i-a-k-s-a-n-d-a-r.
Är alltså inte ute och cyklar, om någon nu hade fått för sig det.
Vi hörs.
