Cassano i lightversion

För er som undrar och undrat om smultronsituationen: det händer fortfarande. Och som det gör det! Fram och tillbaka, ständigt nya turer. Man kan lugnt påstå att jag slitits mellan hopp och förtvivlan de här dagarna.
Har i alla fall börjat samla allt som finns att veta separat i ett eget inlägg som jag ger ut när allt är klart, imorgon eller så. Har material för en kortare roman eller åtminstone en längre novell - komplett med hjältar, skurkar, brudar och hela kittet - men i slutändan kommer det nog mest att se ut som ett ganska vanligt inlägg.
Man vill ju inte tråka ut sina läsare med jobb.
***
Tvåmålsskytt fyra gånger på tio dagar, 35 fullträffar hittills i debutsäsongen, hjälte både i UEFA-cupen och i tyska ligacupen.
Vidare kommentarer kring den fantastiske Luca Toni är egentligen onödiga, men jag slänger in en extra ändå: jag är fruktansvärt imponerad.
***
-Vi ses sen, skithög!
-Jag väntar på dig utanför!
-Det är alltid du!

Bråk mellan två överförfriskade snubbar på Johnnys pub i Grums en lördagnatt klockan 02:55? En serie halvusla repliker från någon B-film med Chuck Norris? Nejdå, bara en konversation fångad av en vaken kameraman mellan Christian Panucci (mening 1 och 3) och egna målvakten Doni efter att Udinese tagit ledningen över Roma i förra ligaomgången.
Skön grej. Har hört många liknande historier om just Panucci, bland annat från vissa argentinare i Inter som spelat både med och mot honom. Enligt uppgifter sägs han vara en sån där person som är jävligt duktig på att prata men som fegar ur när det börjar dra ihop sig. Vem gillar en sån?
Kanske ingen slump att han blivit kickad från två klubbar, är ovän med demontränare som Lippi och Capello och att han inte fick spela VM 2006 trots att han då var Italiens bäste högerback?
En Cassano i lightversion?
***
Appropå Cassano och lightversioner: rolig läsning när Sampdorias Gennaro Delvecchio i tidningen Sfide i veckan gav sin syn på nye lagkamratens form då han kom från Real Madrid i augusti förra året:
-När Antonio kom till klubben var han totalt obeskrivlig. Obeskrivlig! Uppsvälld överallt. Till och med hans hår var uppsvällt!
Nu är han nerbantad och med i landslagsdiskussionen igen, även om jag personligen inte tror att han kommer med i EM-truppen.
Det svänger snabbt, speciellt för den mannen.
***
Jobb upp över öronen hela morgonen följt av lunch med Emelie, skjutsa mormor till centralen, jobb med personalbrist hela eftermiddagen, Bromma flygplats i ilfart för upphämntning av specialpaket (berättar en annan gång), fotbollsträning på Källbrink och så slutligen - om inget oförutsett inträffar - lite fritid någonstans i horizonten. 
Hektiska tider nu. Bäst att fortsätta.

Farligt lätt att frågorna överförs till TV-soffan

Nu är det klart. Inter har vunnit Serie A årgång 2007/2008. Stort grattis till Mancini & co för ett fantastiskt väl utfört arbete, se bara till att hålla fler spelare friska och hela tills längre fram på våren nästa år så kommer detta att bära hela vägen även i Champions league.
Nu kommer ni kanske höra röster som hävdar att det här inte alls är klart, att det fortfarande återstår många omgångar av Serie A och yada yada yada.
Tro dom inte. Tro på mig.
Ni som har sett
uträkningen vet att jag har rätt..
***
Kanal 5:s och Pontus Gårdingers nya söndagssatsning "Sanningens ögonblick" är faktiskt alldeles lysande TV-underhållning. Som alltid när min vän målaren/ljudteknikern briljerar bakom kameran, ska sägas.
Enda problemet: farligt lätt att frågorna som ställs i studion överförs hem till TV-soffan.
Och då är man rökt.
***
Enligt alltid lika pålitliga The Sun skulle nu alltså José Mourinho vara helt klar för Inter. Stjärntränaren ska ha anförtrott "nära vänner" - som i sin tur, precis som nära vänner alltid gör, sprungit direkt till tidningen och berättat - att han skrivit på för klubben nu i helgen och tar över jobbet efter Roberto Mancini i höst.
Ni hör kanske själva att uppgifterna inte direkt är av det slag som får en att sätta sina livsbesparingar på att det är sant, men någonstans kan man väl i alla fall vara överens om att ryktena är alldeles för ihärdiga och odödliga för att vara helt gripna ur luften? Som någon vis man på fotbollskanalen skulle sagt: man behöver inte vara indian för att se tecknen i skyn...
Står fast vid det jag tidigare skrivit: jag ser mer än gärna att Mancini stannar i Inter då jag dels gillar honom skarpt som person men framför allt anser honom vara en av världens bästa och mest talangfulla tränare i cirkulation.
Fast kunde någon GARANTERA mig Mourinho istället så vete fan...speciellt eftersom det med största sannolikhet även skulle innebära att Drogba och kanske även Lampard (som i och för sig enligt min ödmjuka åsikt är något överskattad) skrev på i samma veva.
Kanske skulle det kunna vara ett av Inters ytterst få ännu bättre alternativ?
***
Idag tar jag steget och blir blodgivare. Känns viktigt.
Och for the record: de symboliska 30 kronor jag får för besväret kommer jag automatiskt att låta gå till Cancerfonden.
Bara för att understryka vilken fin människa jag är.

Elvis roterar förmodligen fortfarande i sin grav

Nu går det inte längre att komma runt det faktum att allt fler människor i den halvnära bekantskapskretsen endera har, vill ha eller är med barn.
Shit.
Där man förut så underbart slentrianmässigt kunnat avfärda en viss tvåbarnsfar/florist/lumparpolare/brandman/fotbollsspelare som det gigantiska undantaget bland mina jämnåriga är det plötsligt väldigt svårt. Och krasst sett - visst. För en man (man!) i min ålder och med min tämligen stabila livssituation har hela grejen med att skaffa barn plötsligt blivit ett fullt realistiskt - och kanske till och med lite förnuftigt - alternativ.
Tur att man inte alltid behöver se så krasst på saker och ting. Känner mig nämligen inte det minsta redo för det steget.
Håll med om att man kan ha panik för mindre.
***
Har i alla fall fått en resultatmässig smakstart i Huddinge. Seger igår även i seriepremiär nummer två, i reservlagsserien i division fem. 3-0 borta mot Nackdala AIS betyder tillfällig serieledning för alla tre lag jag är involverad i, när hände det senast? Får försöka se till att det fortsätter i samma stil - inte göra en Svennis med andra ord - så kanske det blir en och annan miljonbonus från klubben i slutet av året.
Eller?
***
Innan matchen inleder vår eminenta vänsterspringare Felle en diskussion med Er man i bloggvärlden (mig alltså) om yttermittfältares roll i markeringsspelet. Jag försöker lyssna på vad hon säger, men av en speciell anledning känner jag att ju mer hon pratar desto svårare blir det att koncentrera sig på själva orden. Till sist går det inte längre; jag är helt sonika tvungen att avbryta henne mitt i en mening och utbrista:
-Ursäkta, men vad fan är det egentligen för helskön dialekt du kör med?!
Det visar sig att Felle är född i Halmstad och har pratat likadant sedan jag lärde känna henne för nästan ett halvår sedan. Hade jag missat totalt .
Det låter, hursomhelst, fantastiskt.
***
"Jailhouse rock" på allsångskaraoke i Aspudden utan fungerande mic har nog aldrig varit lika hysteriskt roligt - eller låtit lika hysteriskt illa - som i versionen igår natt.
Elvis roterar förmodligen fortfarande i sin grav.
***
Ikväll roar jag mig med att se när Inter i praktiken säkrar sin tredje raka ligatitel,
Kan bli det sista roliga jag får vara med om på ett tag, om det inte mirakulöst löser sig med dom där jävla smultronen.


Figo, smultron och en hysterisk helg

Jag var SÅ nära!
Mot alla odds lyckades jag sent igår lokalisera en plats i södra Italien där det tydligen växer smultron redan nu. Perfekt, tänkte jag i min naiva tro att allting nu skulle vara löst. 
Men icke!
Problem av något slag har tydligen uppstått med logistiken och i skrivandets stund ser dessa ut att kunna spräcka hela projektet. Vet ännu inte exakt vari själva bekymret ligger, men enligt mig verkar det hela en smula konstigt. För mig har logistikproblem alltid varit förknippat med pengar; har man bara haft kunder som är villiga att betala har saker som transporter och tullar alltid varit av sekundär betydelse.
Och utan att avslöja exakt vem min kund är kan jag i alla fall säga så mycket som att de har pengar.
Och de vill äta smultron.
Rapporterna jag hittllls fått tyder alltså på att jag stupat på mållinjen.
Jag vägrar tro att det är sista ordet.
***
Luis Figo har med 99 procents säkerhet spelat sin sista match för Inter. Skadan han ådrog sig mot Lazio är så pass allvarlig att den portugisiske legendaren missar resten av säsongen, och nästa år kommer han av allt att döma inte erbjudas något nytt kontrakt. Mancini vill inte ha kvar honom, och även om Inter skulle byta tränare till nästa säsong har jag svårt att tänka mig att någon vill satsa på en 36-åring som blir sur om han inte får spela 90 minuter varje match.
Enligt mig är Figo inte nödvändigtvis slut som spelare. Vissa stunder i vissa typer av matcher kan han fortfarande spela en avgörande roll på högsta nivå, vilket bara det får anses som imponerande för en man i hans ålder. Men aldrig mer under 90 minuter och absolut inte i alla säsongens matcher.
Inget konstigt med det, det är tidens helt naturliga gång och något man måste acceptera.
Det gör nog dessvärre inte Figo.
Därför måste jag säga att jag förstår Mancinis och Inters agerande till 100% i det här fallet.
***
Om ni, liksom jag, är sådana som alltid lämnar lite extra plats för desserten när det drar ihop sig till middagar:
här är länken för er!
Min barndomsbekant Daniel Roos, numera chefskonditor på Operakällaren, har börjat blogga. Och som han gör det!
Något taffligt formulerad emellanåt, men helvete vilka bilder och recept! Hit återvänder jag.
***
Mysig hemmakväll/laborernade med startelvor ikväll.
Officiell lagfotografering imorgon bitti klockan 10.
A-lagsmatch klockan 13:00.
U-lagsmatch klockan 16:00.
Svår födelsedagsfest hos min vän målaren/ljudteknikern direkt efter.
Jobb hela söndagen.
Jodå, det blir en hysterisk och rolig helg den som kommer.
Måtte det bara gå vägen med de där smultronjävlarna nu!

Till och med Materazzi hade rodnat

Seger med 2-1 i seriepremiären mot Hammarby. Och vilken otroligt skön sådan!
I superkorta drag: tidig ledning 2-0, följt av ett antal misslyckade försök att stänga igen butiken. Första 30 är vi totalt överlägsna, jämnare sista kvarten. I andra halvlek tar Hammarby över mer och mer av spelet och visar varför de är seriens tippade topplag. Vi har ett par farliga kontringar men lyckas inte avgöra. 10 minuter från slutet reducerar Hammerby och pressar sedan våldsamt för en kvittering matchen ut. Det sista som händer är en livsfarlig hörna med följande flipperspel i vårt straffområde. Två-tre gånger är jag beredd att anteckna kvittering men på något mirakulöst sätt reder vi ut det och håller undan till seger.
Fantastiskt, men inget för hjärtsvaga.
Är naturligtvis väldigt nöjd. Med resultatet i första hand men också sättet vi spelar och äger mittfältet på i första halvlek.
Det bästa av allt: de återkommande misstag vi gör och som tillåter Hammarby att komma in i matchen tror jag är av den typen som ganska lätt kan rättas till. Lyckas vi med det och dessutom kan börja sätta lite fler målchanser tror jag det här laget kommer bli grymt svårslaget i år.
***
Fast det är klart: fortsätter det vara så här spännande även i fortsättningen kommer jag förmodligen sitta i tvångströja, omgärdad av trevliga män i vita rockar, inom loppet av två-tre veckor. Tror fan aldrig jag varit så nervös som jag var i slutet av andra halvlek och det tog ett bra tag att få normal hjärtpuls efteråt.
För att dra till med en sliten klyscha: det är bra mycket jobbigare att stå vid sidan än att spela själv.
***
Händelse att minnas: en brutal eftersläng bakifrån på en av våra spelare i 65:e fick mig att fullständigt gå i taket.
Det är sant; gamle snälle Tony went bananas.
Var egentligen mer överraskad än arg - trodde ärligt talat inte att såna tilltag förekom i damfotboll - men enbart nersparkningen i sig tycker jag gott och väl motiverade utbrottet.
Jag lovar, till och med Marco Materazzi hade rodnat.
Ännu surare blev jag när huvuddomare Natasha gav sin syn på saken: gult kort. Ett skämt. Frågade med ett lätt stänk av sarkasm om det hade krävts ett mord för att ett rött kort skulle ha delats ut, men det valde hon att inte svara på (vilket inte direkt gjorde mig lugnare). Fick å andra sidan ingen tillrättavisning för mitt uppenbara hån så jag antar att hon någonstans insåg att hon förmodligen borde ha dömt annorlunda.
Efter matchen förklarade Natasha att hon bara hade sett en del av situationen och därför inte kunde ge mer än varning. Naturligtvis rent skitsnack. Hon såg antagligen i själva verket ingenting alls men kände sig ändå "tvingad" att agera när till och med lugnet själv (jag alltså) blev så pass upprörd som jag blev.
Fast det sa jag naturligtvis inte. Kände att jag redan hade utmanat ödet tillräckligt.
***
Tillbaks på jobbet och verkligheten. Dags att börja finkamma jordklotet igen.
Nån som vet hur man kan fixa 19 kg (19 kg!) färska smultron tills tisdag nästa vecka? Jag förväntas tydligen kunna det, men den här gången vet jag fan inte ens var jag ska börja.
Jag menar...smultron i april?!
***
0-0 mellan Inter och Lazio på San Siro är ett bättre resultat (för Inter) än det låter som. Tror inte det blir tal om någon förlust i returen (det är ju Coppa Italia och vi har ju Roberto Mancini) så minst en förlängning blir det.
Förmodligen mer.
Ska vi säga 1-1?
***
Kommer numera ofta på mig själv med att kolla NHL-resultaten från nattens matcher när jag går upp på morgnarna.
Anledningen är - naturligtvis - Peter Forsberg.
Kan ytterst lite om håkky men vill så gärna att det ska gå bra för Sveriges främste idrottsutövare genom tiderna. Det är han väl värd.

Mr Coppa Italia har andra planer

Såg att en hel del text från förra inlägget fallit bort, vilket gjorde att saker och ting avslutades mitt i ett stycke.
Såg faktiskt helkorkat ut.
I alla fall är det tillrättat nu och jag ber allra ödmjukast om ursäkt för den lilla fadäsen.
***
Ikväll smäller det. Seriepremiär hemma mot Hammarby DFF klockan 20:00 på Källbrinks IP. Kostmymen är veckfri, skorna putsade och taktiken för fasta situationer klar. Jag missar det med andra ord inte för allt smör i Småland.
Gör det för guds skull inte du heller.
***
I en annan del av världen spelar Inter ikväll semifinal i italienska cupen, hemma mot Lazio.
För en gångs skull känns det som en ganska ganska ljummen historia. Inter lägger förståeligt nog allt sitt fokus på slutspurten i ligan och kommer därför att lufta alla som inte får spela i vanliga fall.
Ni vet, Solari och grabbarna.
Större då för Lazio som vid seger nästan är garanterade en plats i Europa nästa säsong, något de får stora problem att greja annars. De gjorde raka motsatsen till Inter och vilade bästa laget i ligan i söndags för att kunna lägga allt sitt krut på kvällens möte. Helt riktigt.
Normalt sett borde motivation slå klass och Lazio gå vidare till finalen. Nu står dock Mr. Coppa Italia himself, Roberto Mancini, (10-faldig vinnare av turneringen, 6 segrar som spelare och 4 som tränare!), på andra sidan och lita på att han har andra planer.
Fan, nu byggde jag ju upp det här till något spännanade ändå. Kanske läge att spela in matchen?
Tipset går hursomhelst - med viss tvekan - till Inter.
***
Ska man tolka det som att striden om Ronaldinho är avgjord när Roberto Asis, stjärnans bror och agent, festar sida vid sida med Silvio Berlusconi efter dennes seger i det italienska parlamentsvalet?
Jag tror i alla fall det.

Vinner Inter på söndag är saken klar

Jag är vanligtvis inte den som brukar sitta och räkna på möjliga sluttabeller i förtid.
Det inledningsstycket - kombinerat med den rubriken - gör att ni vet att det är precis vad jag ändå har gjort nu. Och då handlar det  - chockerande nog - om slutstriden i Serie A.
Min slutsats? Allt hänger på söndagsomgången.
Så här är det: vinner Inter mot Torino kan man (nästan) utropa sig till italienska mästare. Varför ska ni snart få se, men vi tar det lite senare.
Först vill jag nämligen passa på att höja ett varningens finger för detta Torino, ett lag med usel form och med en Alvaro Recoba som alltmer framstår som det skämt vissa länge hävdat att han är.
Men låt er inte luras! Det här är  ett lag som närhelst de vill kan spela en bländande fotboll och som dessutom historiskt sett haft lätt för Inter på hemmaplan. Deras dåliga resultat de senaste omgångarna kan lätt bli till en fördel eftersom man dels måste spela för sin existens och dels har en hyfsad chans att bli underskattade av tabellettan.
Med andra ord: precis den typ av lag som kan skjuta Inters gulddrömmar i sank.
Skulle dock Inter lyckas övervinna detta svåra hinder, ja då ligger vägen mot den tredje raka scudetton ganska öppen. Låt oss gemensamt kika på de kvarvarande matcherna för de två huvudkombatanterna:

Romas (71 poäng) kvarvarande poäng:
Livorno hemma 3
Torino hemma 3
Sampdoria borta 1
Atalanta hemma 3
Catania borta 3
TOTALT 84 POÄNG

Inters (75 poäng) kvarvarande poäng:
Torino borta 3
Cagliari hemma 3
Milan borta 1
Siena hemma 3
Parma borta 1
TOTALT 86 poäng

Som synes: vid seger på söndag slutar Inter förmodligen två poäng före Roma. Går man efter mitt sätt att räkna skulle även oavgjort räcka, då vinner Inter ligan i kraft av inbördes möten (vilket indirekt skulle göra Javier Zanetti till guldhjälte, kittlande tanke!).
Fast man kan ju förstås aldrig vara säker på att inte förlora mot Milan, hur usla de än må vara för tillfället. Även Parma borta - med demontränaren Cuper i kanonslag - skulle rent teoretiskt kunna innebära en nollpoängare för Inters del.
Vi kan väl säga att det blir seger på söndag bara? För säkerhets skull?
***
Säg att det varit Cassano och inte Totti som skrikit "vaffanculo" TRE gånger rakt i domarens ansikte i söndags: tror ni en utvisning och fem-sex omgångars avstängning hade räckt som straff?
Totti fick alltså tusen euro i böter. Och ett gult kort.
***
Min gamla klubb fortsätter att briljera.
Två veckor innan seriestart blixtanmäler de ett tjejlag till min trupps reservlagsserie, endast tre månader för sent (tack förbundet förresten, för att ni godkänner sånt!). Detta får till följd att hela serieprogrammet måste göras om och att vi i Huddinge plötsligt befinner oss i en situation där vi ska spela tre matcher på samma dag och får börja pussla med spelare som desperados. 
Just när vi äntligen tycker att vi fått ihop det någorlunda kommer nästa vändning: Olympia ringer och vill flytta matchen.
Anledning: ingen av deras spelare har färdiga licenser. Ridå.
För er som inte känner till det ska jag nu förklara hur det ligger till. Förutsatt att ingen av spelarna tillhör en annan klubb är det här krångliga ordet "licens" i själva verket en väldigt enkel affär.
Så läs nu, alla i Olympia, så här gör man!
1. Du åker in till förbundet i Solna centrum med ett foto på spelaren i fråga, varpå ett spelarleg utfärdas. Kostar 20 spänn.
2. Därefter registrar man om spelaren till sin klubb. Detta görs via en internetsida och blir färdigt på ett par musklick.
3. Om det skulle vara så att spelaren i fråga tillhör en annan förening (vilket med all sannolikhet inte är fallet med Olympia) blir allting en aning mer komplicerat. Då måste, förutom det ovanstående, ett övergångspapper (kostar 350 kr) skrivas på av båda klubbarna. Spelarens övergång tar i dessa fall en vecka extra.
3. Klart!
Allt som allt går det väl på en knapp timme om man planerar det väl.
 ***
Slutsats: Alla ledare i min gamla klubb är utan undantag pajasar.
***
Christian Vieri blev utbuad av Interfansen varje gång han rörde bollen på San Siro i söndags.
Tragiskt att vissa supportrar kan ha så kort minne.

Lite för mycket Inter för Fiorentina

Som jag trodde. Alla Milans konkurrenter om fjärdeplatsen förlorade igår, och drömmen om Champions league nästa år lever därmed fortfarande i allra högsta grad för i rossoneri.
Attans.
***
Inters insats mot Fiorentina igår var så gott som helgjuten. Visserligen går man aldrig säker med en sån som Adrian Mutu på andra sidan planen (hur hade matchbilden sett ut om han filmat till sig en straff när han kunde gjort det i första? Vill man ens tänka på det?), men i slutändan kändes Inter helt enkelt som ett nummer större.
Den främsta orsaken till det var utan tvekan mittfältet, där Vieira-Cambiasso för andra veckan i rad var precis så mycket tung dynamo alla hade hoppats att de skulle vara från början. Tillsammans med Zanetti - som antagligen aldrig tappat en boll i hela sitt liv - och Stankovic malde de ner allt motstånd och blev bara mer överlägsna ju längre matchen led. Tungt.
Och i backlinjen var Materazzi bra igen, bara det är en nyhet.
Framåt fortsätter Mancini att ge förtroende till Balotelli, som i sin tur fortsätter att göra mål. Den unge mannen är ett fullständigt charmtroll, det är inte överdrivet att kalla honom för en av världens största anfallstalanger och jag ser fram emot att följa hans framfart i ligan de närmaste åren.
Fiorentina visade utan tvekan goda intentioner, men förmodligen satt Eindhoven-matchen från i torsdags kvar i benen. Det märktes tydligt att de inte orkade stå emot i längden, det blev helt enkelt lite för mycket Inter för Fiorentina.
***
Seriepremiär med Huddinge på onsdag och det blir en rivstart med match mot favoriten Hammarby direkt. 
Ser fram emot det som fan. Känslan är bra; truppen är intakt sånär som på en enda spelare och premiärelvan är så gott som spikad.
Det här tar vi hem.


Vill Ronaldinho spela UEFA-cupen?

Sitter på jobbet och försöker ladda om för en ny vecka.
Går dock ganska trögt. En kronisk huvudvärk som hållit i sig sedan i lördags morse sätter käppar i hjulen, och därtill flyter arbetet inte alls på i den takt jag skulle vilja att det gjorde.
Slutsats: om inte Inter slår Fiorentina ikvälll kommer den här söndagen passera som en av de sämre hittills. 
***
Milan eller inter för Ronaldinho i höst? frågar sig kanalen-Wiklander på sin blogg idag.
Naturligtvis totalt omöjligt att säga i nuläget, men ber ni mig gissa tror jag på Milan. Relationerna mellan Barca och de rödsvarta kusinerna från landet är extremt god, plus att någonting säger mig att Dinho själv skulle uppskatta alla brasilianska lekkamrater som redan huserar i klubben.
Återstår förstås att se om han gör det så till den milda grad att han kan tänka sig att spela UEFA-cupen nästa år, det har jag personligen lite svårt att tro.
Inter tröstar sig i så fall med Didier Drogba, som nu på alla språk han kan (och det vill inte säga lite), till och med i klarspråk, har sagt att han spela i Milano nästa år, oavsett klubb. Blir naturligtvis en extremt komplicerad affär för Inter att ro i hamn - speciellt eftersom Chelsea av allt att döma gör sig av med Sjevsjenko och knappast har tänkt sig ett anfall bestående av Anelka och Kalou nästa säsong - men relationerna mellan Moratti och Abrahamovic är i alla fall excellenta, och i slutändan brukar spelarens vilja kunna bli avgörande i såna här fall.
***
Fjortontusenfyrahundrafyrtiofem jävla kronor tillbaks på skatten! Fredagen hade i alla fall sin givna charm.
***
Milan som förresten fortsätter att ha en sanslös tur mitt i all sin eländighet. Samtidigt som de själva vägrar vinna en enda match fortsätter deras konkurrenterna att sjabbla i kampen om fjärdeplatsen i Serie A. Hade det funnits någon som helst rättvisa och logik i världen hade Milan varit avsågade från Champions league-striden för länge sedan. Nu är dock det målet fortfarande i allra högsta grad en realitet för Maldini & co.
Och jag är rädd för att den trenden håller i sig även denna helg.
Udinese spelar hemma mot ett Roma som jagar Inter i kampen om ligasegern. Ingen omöjlig uppgift för Udinese med sin härliga 3-4-3-uppställning, men avgjort svårt. I vilket fall som helst tror jag inte de har tillräckligt med vinnarmentalitet för att knipa den där fjärdeplatsen till slut.
Samma sak gäller egentligen för Sampdoria, men de har å andra sidan Cassano som struntar totalt i ord som "vinnarmentalitet". Enbart Cassano gör Genua-laget till en seriös aspirant på fjärdeplatsen, men imorgon ska de ta sig an ett Reggina som ligger längre ner i tabellen än de förtjänar och nu måste slåss för sin existens i Serie A. Något säger mig att de blir en övermäktig uppgift för Sampdoria.
Fiorentina förlorar garanterat. Det måste de göra den här veckan.
***

Med detta fång av blommor...

image8

...gratulerar jag härmed dagens namnsdagsbarn, YLVA!


Uppläxad av Bank

Träning ikväll (i vad som sägs kunna bli uppehållsväder), därefter ingen fotbollsrelaterad aktivitet på fem dagar. Tufft för mig, ännu tuffare för dom där hemma som blir tvungna att stå ut med mig hängandes i huset om kvällarna.
Får försöka trösta mig - och dom - med att nästa vecka blir desto aktivare; hittills två träningar och två matcher inprogrammerade.
***
Får mothugg från högsta ort efter
mitt inlägg om Liverpools kontroversiella straff igår. Självaste Simon Bank mailar in dessa rader:

"Ciao Tony,
jag pratade med Fröjdfeldt alldeles nyss. Han blåste för den sista foulen, Kolos dragning i armen, som ägde rum inne i straffområdet.
Jag vet inte om jag håller med dig om logiken. Om en spelare - säg Ronaldo m/98 - störtar mot mål, en back försöker fälla honom på 18 meter utan att lyckas. Ronnie är stark, tar sig fram och ska avsluta från tolv meter - när backen hinner ifatt och sparkar ner honom bakifrån. Då är det ju två olika moment, och det vore märkligt om man skulle blåsa frispark för den första foulen. Eller så här: backen glidtacklar på arton meter och glider längs med Ronnie i två meter innan han får till en träff som är hård nog för att fälla honom. Då måste det väl vara det som räknas? Ögonblicket när chansen försvann, snarare än det när tacklingen inleddes?

Svår grej, regler.

allt gott
/Simon Bank"

Svar: Om Fröjdfeldt säger så har han uppenbarligen ändrat sin version (om han nu inte är utsatt för en klassisk FELCITERINGS-KUPP!!).
Men ok, det köper jag utan problem.
Säger inget om ditt resonemang, men det handlar väl egentligen om två olika saker? Om en domare släpper de tio första foularna på Ronaldo med hänvisning till fördelsregeln och sedan blåser för den elfte som faktiskt däckar honom är det naturligtvis rätt att frisparken ska slås från där han ramlar. Om Ronie däremot får en enda spark på vaden 18 meter från målet, börjar vackla, lyckas fortsätta sin framåtrörelse men till sist får ge upp och faller 12 meter från målet: inte sjutton ska väl frisparken slås från där han ramlar då också?
Fröjdfeldt sa att tröjdragningen började utanför straffområdet men att han blåste straff eftersom Liverpool-spelaren inte ramlade förrän han var innanför. För mig låter det helt klart som en "situation 2" från mitt stycke ovan.
***
Jag är bara glad att Liverpool vann och jag hoppas de tar hem hela turneringen nu (i så fall kan jag ju alltid hävda att Liverpool-Inter var den moraliska finalen).
Och jag är inte ens säker på att straffen var feldömd.
Blev egentligen mest väldigt förvirrad av Fröjdfelds resonemang kring händelsen.
***
1500 kr fattigare, men 72 kg hundmat rikare. Där kan man snacka trading på hög nivå.
***
Roma kunde mycket väl ha vunnit med 2-0 på Old Trafford igår.
Precis som att de kunde ha vunnit med ännu mer hemma för en vecka sedan.
Problemet var bara att de inte gjorde det.
Naturligtvis är det i mångt och mycket tillfälligheter som avgör såna här tillställningar. Roma missade mängder av chanser såväl igår som förra veckan, de fick spela båda matcherna utan sin i särklass viktigaste spelare och över 180 minuter var de ändå laget som spelade den klart bästa fotbollen.
Allt detta går att hävda och det är inte fel på något sätt.
Ändå går det inte att komma ifrån att United anno 2008 utstrålar en total kontroll på händelserna (på samma sätt som man "visste" att Milan alltid hade kontroll när det kom till Champions league-matcher). Som tittare sitter man på något sätt alltid lugn i förvssningen om att de kommer att greja det här på något sätt till slut. Lite som jag skrev för en vecka sedan: de nöjer sig med att göra målen, sen kan de andra få spela hur mycket fotboll de vill.
För mig är United de stora favoriterna i årets turnering.
***
Mitt superhemliga projekt är nu utfört, tre dagar tidigare än beräknat.
Väntar dock till imorgon med att avslöja vad det var.

Är det verkligen så reglerna ska tolkas?

Till alla eventuella tränarkollegor där ute: om ni någon gång skulle få för er att  hålla ett träningspass där taktiken och förklarandet står i centrum och där du vet att det kommer bli en hel del stillastående moment - gör det för guds skull inte i regnblandad snöstorm och minusgrader!
Jag gjorde exakt den grejen med tjejerna igår, och så här i efterhand kan jag spontant tycka att det var något av ett misstag.
Kände mig inte direkt som Huddinges populäraste man när jag lämnade området igår kväll.
***
"Han börjar dra utanför, men Liverpool-spelaren ramlar i straffområdet, straffen är klar." säger Peter Fröjdfeldt till
Aftonbladet om det kontroversiella beslutet igår.
Hoppsan. Är det verkligen så reglerna ska tolkas?
Jag själv var nämligen alldeles säker på att man alltid dömde utifrån var fällningen började, något som i min värld utan tvekan också verkar som det mest logiska. Jag menar, man kan väl ändå inte ge spelarna rätt att själva bestämma varifrån man vill ha frispark?
Eller, som igår, om man vill ha frispark eller straffspark?
Utgår från att Fröjdfeldt är mer uppdaterad än jag och således har rätt i vad han säger. I så fall anser jag att reglerna är rent skandalösa och borde göras om omedelbart.
***
I övrigt kan jag bara instämma i hyllningskörerna: vilken jävla match!
***
Berättar om min taktikpass-i-snöstormen-fadäs för en högt respekterad tränarkollega med "viss allsvensk erfarenhet" (!!!). Han skrattar först gott åt min dumhet, men berättar sedan en anekdot om en viss norsk huvudtränare i Djurgårdens IF för ett antal år sedan.
Under väderförhållanden långt värre än de igår hade han tydligen tvingat hela truppen att stå stilla ute i två timmar och bara lyssna på alla kloka råd han hade att lära ut. 
Själv var han klädd i en (förmodligen jävligt svår) vargskinnspäls.
Det var INTE spelarna.
Undrar hur mycket av allt det kloka han hade att säga som fastnade i spelarnas huvuden?
Så borde nog dessvärre jag också ha tänkt.
Känns i alla fall jävligt skönt att veta att man är i gott sällskap
***
Ikväll kopplar jag av med United-Roma, trots att det egentligen är totalt ointressant. United har redan vunnit.


Superhemligt projekt

Någon sorts hemsk spam-mobbing verkar ha drabbat min mailbox på jobbet, och jag har ingen aning om hur jag ska få den att sluta.
Det hela började i morse. Under natten hade det droppat in hela 296 nya mail i min inkorg - alla utom ett tiotal var spam. Min första tanke var att det säkert var någon brandvägg på företaget som pajat - för övrigt en jävligt avancerad tanke för att komma från någon som jag, som inget kan om teknik - och eftersom jag sitter på tre andra jobbkonton loggade jag genast in på dessa för att se om även dom var utsatta för terrorn.
Det var dom inte.
Sedan har det bara fortsatt. Med jämna och jävligt täta mellanrum (ungefär två i kvarten) kommer det in ny trevlig info av typen:

"This is an automatically generated Delivery Status Notification.
Delivery to the following recipients failed.
      
[email protected]"

Med andra ord: meddelanden som säger att mina mail till diverse påhittade adresser aldrig kommit fram.
Jag har naturligtvis aldrig skickat mail till någon kallad [email protected] så därför är det inte utan att man undrar vad fan det är som händer.
Har jag blivit kapad?
Är det farligt?
Och framför allt: vad fan gör jag åt saken?
Om någon kan något om sånt här, maila mig gärna på [email protected] (100% korrekt adress!). Är tacksam för all hjälp jag kan få.
***
En intressant detalj jag noterade under Atalanta-Inter i söndags var att Marco Materazzi fick nöta bänk till förmån för Nelson Rivas. Jag har som bekant länge propagerat för att just detta ska ske eftersom den italienske VM-hjälten från 2006 är totalt ur form för tillfället.
Tillfällighet? Energisparande åtgärd? Möjligen, men det hade garanterat aldrig hänt för ett halvår sedan. Det här var trots allt en av Inters viktigaste matcher för säsongen och jag törs nästan utgå från att Mancini lagt alla vilokalkyler åt sidan och helt sonika kastat in det absolut bästa som i hans tycke fanns att tillgå för dagen.
Misstänker alltså att truppstatusen för såväl Rivas som Materazzi har förändras en del den senaste tiden.
Synd att Rivas skulle gå och bli skadad nu. Hade annars varit riktigt intressant att se vem av de två mittbackarna Mancini hade valt att använda mot Fiorentina i helgen.
***
Jag har bestämt mig.
På lördag (när jag lägligt nog är ensam hemma) tänker jag genomföra ett nytt, superhemligt projekt, en grej som inte tar speciellt lång tid att göra men som kommer att få desto större konsekvenser. Inte minst för mig personligen.
Vad det är? Ledsen, det är superhemligt. 
Jag är i alla fall grymt laddad. Det var trots allt över tre år sen sist.
Någon som har en aning om vad som är på väg att hända? Mejla gärna förslag på [email protected], rätt svar kommer att belönas rikligen.
***
Allvarligt talat, börjar inte texter som den här och den här kännas lite väl patetiska nu?
Är vanligtvis inte en av dom som får utlösning av att kritisera allt som "media" gör, men kan inte någon bara ta och säga åt alla att sluta?

Starkt jobbat, Sergio!

Ser verkligen fram emot att få hem brorsan och farsan från deras lyxsemester på Teneriffa.
Det här är fan inte roligt längre, mina knän viker sig snart under mig för allt jobb! Nog för att alla förtjänar ett brejk då och då men är det inte ironiskt att de sticker samtidigt just som vi har en av våra bästa försäljningsveckor någonsin?
Får hoppas på en sjukt svår julklapp som plåster på såren...
***
VIKTIG seger för Inter igår! På bortaplan lyckades man vinna samma match som Milan förlorade på hemmaplan för en vecka sedan, sånt betyder mycket för moralen. Och alltjämt fyra poäng ner till Roma, egentligen fem eftersom Serie A äntligen har börjat räkna inbördes möten vid samma poängställning.
Och appropå att betyda mycket: Esteban Cambiasso var tillbaka i Inters startelva igår och var utan tvekan planens främste spelare. Många med mig hade nog inte insett hur saknad han har varit de dryga tre veckor han varit borta, men det går liksom inte att komma ifrån att argentinaren tillför laget en extra dimension. Kul, men samtidigt naturligtvis en svaghet att en enskild spelares frånvaro kunnat märkas så mycket i ett kollektiv som siktar på att vinna allt man ställer upp i.
Men det bekommer mig inte så mycket just nu, idag är jag bara väldigt glad över segern.
***
I en annan del av fotbollsvärlden tog mitt älskade Huddinge IF en tung viktoria mot mitt gamla lag Enskede i lördags. 6-0 skrevs segersiffrorna till, men det var ju träningsmatch så resultatet var såklart inte hela världen. Personligen är jag mest glad över att vi kan ha hittat ett oväntat fynd på mittbacksplatsen (cred till tränarkollega Capello) och en hörnvariant det slår gnistor om.
***
Svenskrepresenterat när engelska The Sun ÄNTLIGEN kommer ut med
årets viktigaste sammanställning: top 10-listan över fotbollstjockisar genom tiderna.
Ganska rolig läsning.
Ni kan väl gissa vilken svensk det handlar om innan ni kollar svaret? Hur svårt det nu kan vara...
***
Hade inget speciellt för mig på jobbet igår (kan verkligen inte minnas när det hände sist) så jag gjorde vad varje man med en stund över förmodligen skulle ha gjort: slösurfade lite skön fotbollsstatistik.
Hade på morgonen noterat i DN att Sergio Ramos blivit utvisad mot Mallorca kvällen innan och fick en känsla av att det inte direkt var första gången den killen fått ett kort. Beslöt att kolla upp saken, mest på kul.
Jag hade inte fel, om man säger så.
Det visade sig att "Tarzan" på sina 93 ligamatcher (knappt tre säsonger) för Real Madrid  har dragit på sig den tjusiga siffran av 40 gula och 7 röda kort. Det motsvarar ungefär en varning varannan match och en utvisning var trettonde. Det är fanimig helt otroligt.
Jämför det med ett mer ökänt råskinn som Marco Materazzi, som med sina 43 gula och 3 röda kort på 314 ligamatcher med Inter framstår som rena söndagsskoleeleven.
Starkt jobbat, Sergio!
***
Peter Forsberg! Igen!
***
För övrigt kan svärföräldrar och galna löptikar vara ett betydligt roligare helgnöje än det låter som.
Även om det ibland är tur att man har fotbollen som motvikt.


En arbetsdag från helvetet

Är för tillfället mitt uppe i en av de där arbetsdagarna från helvetet, där precis allt som kan gå fel också gör det - hela tiden. Vill inte tråka ut er med detaljer men just idag har jag inte känslan av att....fuck it, orkar inte formulera mig snyggt.
Det är hursomhelst fruktansvärt påfrestande.
***
Tur då att man har en spännande och händelserik helg att se fram emot. Spenderar den i huvudsak ensam med en galen löptik och min svärföräldrar.
Det blir hellattjo.
***
Något helt annat nu: Ronaldinhos klubbyte är inte längre några tidningars löjliga silly season-skrönor. Det är - törs jag lova - en nära förestående realitet.
Om inget sensationellt inträffar blir Milan eller Inter brassens nya klubbadress i höst, sanna mina ord.
***

Per Bjurmans USA-krönikor kan verkligen vara briljant läsning ibland.
***
Har tappat oroväckande många lbesökare sedan mitt ofrivilliga avbrott när storebror hindrade mig att skriva här i ett par dagar.
Så, trogna läsare, gör er plikt och sprid ordet att jag är tillbaka. Inte för att just det här inlägget motiverar speciellt många extraläsare, men ni får fan ha lite förståelse.
Det är ju trots allt mitt i en av de där arbetsdagarna från helvetet.


Där kan man snacka Catenaccio

Manchester United bjöd på en otroligt imponerande uppvisning i cynism och effektivitet i tisdags. Roma fick ha bollen hur mycket de ville, engelsmännen nöjde sig med att göra målen.
Okej för att det var en hel del tur och tillfälligheter inblandade också - Panucci och Vucinic kommer nog exempelvis ha lite svårt att sova på ett par nätter - men håll ändå med om att United gjorde en närmast perfekt bortamatch.
Mitt starkaste minne från matchen var annars en alldeles magnifik passningssekvens i inledningen av andra halvlek, signerad Roma. Det hela var över på några sekunder, men det kan ha varit några av de mest fotbollsfulländade ögonblick jag någonsin sett (jag vet att det låter högtravande men jag ska försöka hitta sekvensen och lägga ut så kommer ni garanterat förstå vad jag menar).
Roma ställde om från försvar till anfall - och man gjorde det på ett tillslag hela tiden. Direktpass, söka ny position och på ett ögonblick var man på andra sidan planen. En uppvisning i rörlighet och kreativitet.
Det är fotboll.
United nöjde sig som sagt med att göra målen.
***
Gårdagens toppmatch orkade jag dessvärre bara med en halvlek av. Hade gärna sett allt men ett mystiskt magont och lite ren bonntrötthet stoppade mig. Fick i alla fall se båda målen, alltid något. Och straffsituationen alla talar om nu på morgonen lär väl vevas ett par gånger framåt dagen, så den missar jag inte heller.
Jag vet att jag går händelserna i förväg något enormt här, men är det inte väldigt lätt att plötsligt föreställa sig ett scenario där Liverpool först håller nollan på hemmaplan om en vecka, sedan ställs mot överkomliga Fenerbache i semin och sen slutligen  på något sjukt jävla sätt blir klara för sin tredje Champions league-final på fyra år?
***
Minsann, om inte
Mats Olssons dörrmatta på Expressen-redaktionen har börjat mopsa upp sig mot sin egen herre!
***
De fyra engelska lagen i Champions league har för övrigt bara släppt in 17 mål på hela turneringen - sammanlagt! På 38 matcher.
Där kan man snacka Catenaccio.
***
Har ingen aning om hur mycket sanningshalt det ligger i ryktena om att José Mourinho skulle vara nära Inter, men rösterna i Italien vägrar i alla fall att dö ut och ingen rök utan eld - eller?
Fakta i målet är hursomhelst att Mourinhos egen agent har bekräftat att ett möte ägt rum i Milano och att det knappast skulle ha gjort det om man inte vore långt fram i förhandlingarna. Detta dementerades senare av både Mourinho själv och av Massimo Moratti, men agenten har aldrig gått ut offentligt och ätit upp sina ord.
Skenmanöver för att skynda på exempelvis Barcelona eller en sanning som inte borde ha kommit ut? Tids nog har vi svaret men det är alltid roligt att spekulera under tiden.
***
Härnäst väntar studiebesök från en Hotell/restaurang-gymnasieklass från Globen. Ska försöka hänvisa till mitt pressade tidsschema och på så vis snirkla mig ur det.

Hur orkar han med sig själv?

Strul på denna sajt har gjort att jag inte kunnat skriva någonting här sedan i fredags kväll (eller ja, tekniskt sett i lördags men då skriver jag ju ändå aldrig). "Flytt till nytt bloggverktyg med nya servrar"  lydde förklaringen från storebror och det lät ju rimligt, även om jag - som inget kan om teknik - naturligtvis fattade nada ändå.
Vad jag däremot har lyckats begripa, nu när jag är på banan igen, är att den där flytten till slut inte blev någon flytt utan mer en helomvändning någonstans på halva vägen. Storebror ville flytta men tappade kontrollen och kom fram till att det säkraste nog vore att helt sonika flytta tillbaka.
Detta innebär alltså att allt nu är precis som förut och att vi bloggare tappat över två dygn för någonting som förmodligen måste göras om ifrån början igen.
Misstänker att någon någonstans förlorat en hel del pengar på det.
***
Fast vad bryr jag mig om sånt? Skrev stycket mest för att be om ursäkt för det långa uppehållet.
***
Tog av mig mössan en stund under gårdagens hundpromenad. Kanske inte låter så speciellt i era öron men för att vara någon som jag, som kör med långkalsonger och tumvantar fram till midsommar, kändes det jävligt mycket kontinenten.
***
Walter Zenga ny tränare i Catania! Tänk att jag skulle gå och få ett andra favoritlag från Sicilien.
***
Utan att på något sätt vilja gå in i diskussionen om huruvida vissa lag gynnas eller missgynnas i Serie A kan jag i alla fall konstatera att den generella domarnivån i ligan just nu är skrämmande låg.
Under Lazio-Inter i lördags missades det kolossalt mycket åt båda hållen, och då pratar jag inte om några frisparkar på mittplan utan om flera potentiellt matchavgörande episoder. Lazios kvittering var exempelvis offside. Visserligen inte solklar - det tog mig åtminstone tjugo repriser för att med säkerhet kunna konstatera att så var fallet - men eftersom domare i regel alltid hellre fäller än friar i sådana lägen begriper jag inte varför de inte gjorde det nu. Dessutom räknade jag till tre mer eller mindre solklara straffar - två till Inter, en till Lazio - som domare Rosetti (av många ansedd som landets främste) inte tog någon notis om.
Atalanta-Milan i söndags var tydligen ännu värre, fast av det har jag inte sett något och kan således egentligen inte uttala mig. Dessutom lär det enligt uppgifter ha varit Milan som råkade mest illa ut, och då må väl lite gammalt hederligt domarstrul vara hänt...
***
Man vet med säkerhet att man börjar bli gammal när "Let's dance" och godis hemma i TV-soffan plötsligt låter som en helkväll.
***
By the way, sedan inter slutade dominera Serie A har man inte fått några fler tveksamma domslut med sig, snarare tvärtom.
Varför är det ingen som reagerar på sånt?
***
Så har man tagit sin första seger i en 11-mannamatch som Huddingetränare. I andra försöket. Själva vinsten (2-1 borta mot Värmdö som kunde ha varit 10-1) var kanske ingen jätteprestation men nu är i alla fall det historiska steget taget.
Jag är mycket nöjd.
***
Maniche rättvänd med boll och lite yta ungefär 35-40 meter från motståndarmålet måste vara världens mest förutsägbare fotbollsspelare, alla kategorier.
Distansskott 101 gånger av 100.
Hur orkar han med sig själv?
***
För övrigt jävligt mycket åldersnoja i den här bloggen just nu. Fråga mig inte varför.